Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krügertelegrammet - Krylbo - Krylbo—Norbergs järnväg (K. N. J.) - Krylenko, Nikolaj Vasiljevitj - Krylov, Ivan Andrejevitj - Krümmel, Otto - Kryohydrat - Kryokonit - Kryolit - Krypblomma - Krypbönor - Krypljung - Krypskytte - Krypta - Krypteia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
Krylbo—Krypteia
204
landets oberoende mot angrepp utifrån».
Telegrammet var ej en impulsiv känsloyttring
av kejsaren utan en av utrikesministeriet
noga övervägd demonstration, för vilken
närmast utrikesministern Marschall bär
ansvaret. På allmänna opinionen i England gjorde
det ett för goda tysk-engelska förbindelser
ytterst menligt intryck. Jfr aktsamlingen
»Die grosse Politik der europäischen
Kabi-nette 1871—1914», 11 (1923). V. S-g.
Krylbo, köping i s. Dalarna, 3 km s. ö. om
Avesta, vid Dalälven, järnvägsknut för
stats-banelinjerna K.—Bräcke, Stockholm—K. och
K.—Mjölby samt K.—Norbergs och S.
Dalar-nes järnvägar; 190 har, 1,776 inv. (1930).
Tingsställe, handels- och industriort med flera
bankkontor. Ingår i Folkärna församling.
Tax.-värde å fast egendom 4,009,500 kr. (1928),
bev.-tax. inkomst 1,748,960 kr.
Krylbo—Norbergs järnväg (sign. K. N. J.),
spårvidd 1,435 m, 22,5 km lång, förbinder
Krylbo station (Statens och Södra Dalarnes
järnvägar) med Kärrgruvans station och
denna med Klackbergs station. 1874 öppnades
sträckan Krylbo—Kärrgruvan, 1898 sträckan
Kärrgruvan—Klackberg (före 1917 benämnd
Kärrgruvan—Klackbergs järnväg). F. P.
Kryle’nko, Nikolaj Vasiljevitj, rysk
militär och politiker (f. 1885). Deltog som
jur. stud, i den revolutionära rörelsen, sedan
190g i bolsjevikpartiet,
och organiserade
militärklubbar. K. flydde
1914 till Sverige,
återkom 1915, dömdes till
fängelsestraff och
sändes sedan till fronten.
Efter
bolsjevikrevolu-tionen 1917 blev K.
överbefälhavare för de
ryska trupperna (till
1918) och hade sedan
höga poster i röda
armén. K. är f. n.
biträdande folkkommissa
rie för justitieärenden; har varit högste
åklagare vid många politiska processer. A. A-t.
Krylov [-å’f], Ivan Andrejevitj, rysk
författare (1768—1844). Var son till en
kapten, blev tidigt faderlös och måste vid unga
år själv förtjäna sitt bröd. K. hade olika
lägre befattningar i
kommunal- el.
statstjänst, var en tid
informator, sedan sekr.
i ett förnämt hus och
fick 1810 en sinekur
vid kejserliga
biblioteket. K. skrev redan
vid sexton års ålder
en opera, försökte sig
ej utan framgång som
utgivare av satiriska
tidskrifter och gjorde
lycka som
komediförfattare i Molières stil.
I fabeln fann K. emellertid sin genre; den
första samlingen (23 st., 1809) följdes av flera,
och K. skrev omkr. 200, därav en tredjedel
efter Lafontaine, Gellert och antika förebil-
Ord, som saknas under
der. Med kvickhet och skicklig berättarkonst
på ett folkligt språk kritiserade K.
allmänmänskliga lyten samt brister i det ryska
samhället; han skrev även historiska fabler,
bl. a. satirer över Napoleon I. K:s fabler blevo
ofantligt populära, och stora delar av dem
blevo i Ryssland bevingade ord. En kritisk
uppl. av K:s verk utkom 1904—05. A. A-t.
Krümmel, Otto, tysk oceanograf (1854—
1912), prof, i geografi i Kiel 1883—1911, efter
1911 i Marburg. K. skrev många
oceanogra-fiska avhandlingar och handböcker, bl. a.
»Handbuch der Ozeanographie» (1887; ny
uppl., 2 bd, 1907—11).
Kryohydrät (av grek. kry’os, köld, och
hy’-dor, vatten), äldre benämning på eutektisk
blandning (se d. o.) för ett system, där den ena
komponenten utgöres av vatten. G.S-ck.
Kryokonlt, ett stoftfint slam, som A. E.
Nordenskiöld fann på Grönlands inlandsis, första
gången under sin expedition 1870, och som
han ansåg innehålla beståndsdelar av säkert
kosmiskt ursprung (metalliskt järn). N. Zn.
Kryollt, ett dels som tillsats vid
aluminium-framställning, dels vid tillverkning av emalj
och mjölkvitt glas (kryolitglas) brukat
mineral av natriumaluminiumfluorid. Se vidare
Aluminium och Grönland, sp. 1183. N. Zn.
Krypblomma, ibland namn på krabba, en
skulpturdetalj i bladform i gotisk arkitektur
(se Gotik, sp. 864 samt bild 2).
Krypbönor, bot., se Bönsläktet.
Krypljung, Loiseléu’ria procidmbens, till
ljungväxterna hörande, krypande dvärgbuske
med läderartade, knappt 1 cm långa, smalt
äggrunda blad och små, kortskaftade, ljusröda
blommor i spetsen av grenarna. K. bildar
täta, flera dm vida mattor på torra fjällhedar
och är allmän ända ned till n. Dalarna. G.M-e.
Krypskytte, urspr. smygjakt, sedan, emedan
olovlig och olaglig jakt vanl. idkas på sådant
sätt, dets. som tjuvskytte. Krypskytt,
(även bildligt) den, som jagar på annans
mark. (Lönnb.)
Krypta (av grek. krypto’s, hemlig), eg.
lönnrum, i synnerhet underjordiskt sådant;
i fornkristen tid gravvalv, gravkammare (även
i katakomberna). Sedan kyrkor byggts över
katakomberna, uppkom bruket att även under
andra kyrkors korpartier anlägga gravvalv
el. gravkapell, urspr. avsedda för reliker av
kyrkans skyddshelgon, vilka brukade
nedläggas i altaren, vid vilka gudstjänst hölls. De
större romanska kyrkorna i Tyskland och
Italien fingo ofta under koret omfångsrika
k. med ett el. flera altaren; en dylik finnes
också under koret i Lunds domkyrka (se d. o.
med bild; jfr även Finn). Också under
koret till stadskyrkan i Skanör finnes en k.,
som dock icke torde ha nyttjats till
gudstjänstlokal. — Från ordet k. komma ty. Gruft
och sv. grift. H. W-n.
KryptéFa, grek, (av krypto’s, hemlig),
beteckning i det gamla Sparta för de ynglingar,
som under två års tid genomgingo militär
utbildning, samt även för denna utbildning.
Det berättas, att dessa ynglingar utsändes
på landsbygden som hemlig polis för att
övervaka heloter och undanröja dem, som de
funno misstänkta för upprorslust. A. M. A.*
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
