Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205 Krypto—Krysantemum 206
Kry’pto- (grek. krypto’s), hemlig, dold, i
sammansättningar.
KryptocalvinPsm, »hemlig calvinism»,
beteckning för den riktning i senare hälften
av 1500-talet bland Melanchthons lärjungar,
»filippisterna», som, under sken av äkta
lutherdom men häftigt bekämpad av de »äkta
luteranerna» (»gnesioluteranerna»), sökte bana
väg för den calvinska nattvardsläran. Dess
propaganda, som även nådde Sverige (se H.
Block, »Karl IX som teolog och religiös
personlighet», 1918, och O. Holmdahl, »Karl IX:s
förmenta kalvinism», i Kyrkohist. Årsskr.
1919), ledde i Tyskland till att vissa
områden, t. ex. Bremen och Pfalz, helt
över-gingo till calvinismen. Även i Kursachsen,
den luterska reformationens moderland, hade
k. stor framgång under ledning av K a s p a r
P e u c e r, Melanchthons måg och kurfursten
Augusts livmedikus. Sedan den luterskt
sinnade kurfursten 1574 blivit varskodd om
rätta förhållandet, vidtog han så stränga
be-straffningsåtgärder mot
»kryptocalvinister-na», att deras välde bröts. — Litt.: O. Ritschl,
»Dogmengeschichte», IV (1927). E. Nwn.
Kryptogamer, Cryptogämae, sedan gammalt
den gemensamma benämningen på de s. k. lägre
växterna, d. v. s. ormbunkar, mossor, alger,
svampar och lavar. Namnet härstammar från
Linné, som i sitt sexualsystem gav den sista,
den 24:e klassen, namnet Cryptogamia, vilken
då karakteriserades som omfattande växter
utan tydliga befruktningsorgan (av grek,
kryp-to’s, dold, och ga’mos, äktenskap) el. som
sådana, där befruktningen ej kunde tydligen
skönjas (»Nuptiae clam celebrantur», Linné).
Senare undersökningar ha visat, att
befruktning äger rum även hos k. De hanliga
könsorganen kallas vanligen anteridier och de
honliga oogon (hos flertalet alger och vissa
svampar) el. arkegon (se d. o.). Jfr
Befruktning, sp. 1100. Endast hos blågröna alger (se
d. o.) och bakterier har man ej lyckats
påvisa befruktning. Numera vet man, att det
råder långt större överensstämmelse mellan
fanerogamerna och de högsta
kryptogamklasserna, t. ex. ormbunkarna, än mellan dessa
sistnämnda och de lägre k., de s. k.
bålväxterna, alger och svampar. En tudelning av
växtriket i k. och fanerogamer är därför alls
icke vetenskapligt berättigad. Termerna k. och
fanerogamer bibehållas likväl ännu allmänt i
den botaniska litteraturen, varvid bör hållas
i minne, att de vetenskapligt karakteriserade
huvudavdelningarna, i vilka växtriket
indelas, äro de s. k. k 1 a s s e r n a. Av dessa
räknas följ, till k.:
Avd. I. Bålväxter (Thdllophyta):
Klasa 1. Bakterier (Bacteria el.
Schizomy-cetes)
» 2. Blågröna alger (Cyanophyceae)
» 3. Flagellater (FlageUatae och Dino-
flagellatae)
» 4. Diatomacéer el. kiselalger (Diato-
meae)
» 5. Gulgröna alger (Heter ocontae)
» 6. Grönalger (Chlorophyceae)
» 7. Konjugater (Conjugatae)
» 8. Strävseväxter el. karacéer (Cha-
rales)
Ord, som saknas under
Klass 9. Brunalger (Phaeophyceae)
» 10. Rödalger el. floridéer (Rhodophy-
ceae)
» 11. Slemsvampar (Myxomycetes)
» 12. Algsvampar (Phycomycetes)
» 13. Egentliga svampar (Eumycetes)
a) Säcksvampar (Ascomycetes)
b) Basidiesvampar
(Basidiomyce-tes)
» 14. Lavar (Lichenes)
Avd. II. Mossväxter (Bryophyta):
Klass 15. Levermossor (Hepaticae)
» 16. Bladmossor el. lövmossor (Musci)
Avd. III. Ormbunksväxter (Pteridophyta):
Klass 17. Lummerväxter (Lycopodinae)
» 18. Fräkenväxter (Equisetinae’)
» 19. Braxengräs (Isoetinae)
» 20. Egentliga ormbunkar (Filicinae).
Till fanerogamerna höra däremot blott två
klasser: 21. Nakenfröiga (Gymnospermae) och
22. Gömfröiga (Angiospermae). I motsats till
bålväxterna (Thallophyta) el. k. i inskränkt
bemärkelse plägar man sammanfatta
mossväxter (Bryophyta), ormbunksväxter
(Pteri-dophyta) och fanerogamer under den
gemensamma benämningen embryoväxter el.
em-bryofyter (Embryophyta) på grund av den för
dessa växter gemensamma egenskapen att
utbilda ett embryo, vilket de egentliga k.
icke göra. N. S-s.
Kryptogenètisk kallas en
infektionssjukdom, när man ej kan upptäcka ingångsporten
för smittämnet (sepsis, endokardit). E.L-g.
Kryptografl el. Kryptogr a’m, »dold
skrift», stundom liktydigt med chiffer (se
d. o.), stundom åter skilt därifrån så tillvida,
att chiffer anger sig själv som hemlig skrift,
medan k. ser ut som vanlig text men i själva
verket innehåller en dold mening, avsedd att
tolkas av emottagaren.
Kryptokristallln(isk), se Krypto-,
beteckning för att en bergart(sgrundmassa) är
så tät, att man under mikroskopet blott kan
se, att den är ett kristallint aggregat, men
däremot ej direkt bestämma de i detta
ingående mineralen. N. Zn.
Kryptol [-tå’l], en lös, kornig massa av
karborundum, lera och blyerts, använd i
elektrisk ugn (se d. o., sp. 655).
Krypton [-tå’n], en ädelgas (se d. o.), som i
ytterst små mängder förekommer i atmosfären
(1 viktsdel k. i omkr. 7 mill. viktsdelar
luft). K:s kemiska tecken är Kr, dess
atomnummer 36 och atomvikt 82,9 (isotoper 78,
80, 82, 83, 84, 86). Vid ett lufttryck av 760
mm kokar k. vid —152° C. I. B.
Kryptopertlt, miner., se F ä 11 s p a t.
Kryptorkidi’sm (av grek. krypto’s, dold,
och o’rchis, testikel), testiklarnas
kvarstan-nande i bukkaviteten el. inguinalkanalen. Jfr
K 1 a p p h i n g s t och T e s t i k e 1.
Kryptråd, bot., se Blågröna alger.
Krypven, bot., se Vensläktet.
Krys- el. K r y so- (av grek. chryso’s, guld),
i sammansättningar, guld-, av guld.
Krysa’ntemum, Chrysa’nthemum, ett till de
korgblommiga växterna hörande släkte med
rörformiga, vanl. gula diskblommor och
tunglika vita, gula el. röda kantblommor. Pensel
på frukten saknas el. består av fjäll. Flera
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
