Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kryssare - Kryssfaner - Kryssförband - Krysshult - Kryssmast - Krysspejling - Krysspinnar - Kryssprick - Kryssvalv - Krystning el. Bukpressning - Krystvärkar - Krzemieniec - Kråkan - Kråkbär el. Kråkris - Kråkelund - Kråkeröy, Kragerö - Kråkfåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
Kryssfaner—Kråkfåglar
210
erfarenheter har typen
praktiskt taget övergivits. En
pansarkryssare av mindre
storlek är den svenska
»Fyl-gia», sjösatt 1905.
Lätta kryssaren
kännetecknas av hög fart och god
manöverförmåga, medelsvår
artilleribestyckning,
torped-bestyckning, pansardäck till
skydd för maskiner och
pannor m. m. samt numera ofta
även ett tunnare
vertikalpansar i vattenlinjen. Under
världskriget togos lätta k. i
anspråk för en mångfald
uppgifter. Mest känd är den
tyska k. »Emden» (se d. o.).
Under världskriget uppgick
lätta k:s deplacement till
4,000—6,000 ton. Utvecklingen
har gått mot ökad fart och kraftigare
såväl artilleri- som torpedbestyckning. Genom
Washingtonkonferensens bestämmelser har k:s
deplacement blivit begränsat till 10,000 ton
och kanonkalibern till 20,3 cm. I de ledande
stormaktsmarinerna ha dessa maximigränser
uttagits, och därigenom har framkommit en
kryssartyp, s. k.
Washingtonkrys-s a r e, med följ, huvudegenskaper:
deplacement 10,000 ton, fart 34—36 knop, artilleri- .
bestyckning 8—12 20,3 cm kanoner och ett
antal 7—12 cm luftvärnskanoner, 6—12
torpedtuber, pansardäck och 25—75 mm
sidpansar i vattenlinjeområdet. Därjämte
förekomma mindre typer av lätta k. med 3,000—8,000
tons deplacement, 12—15 cm kanoner och
något pansarskydd. De svenska
torpedkryssarna, byggda omkr. 1900, kunna
anses som ett slags lätta kryssare med litet
deplacement.
Minkryssare äro lätta k. för
utläggande av mineringar. Sedan minutläggande
undervattensbåtar blivit konstruerade,
byggas numera minkryssare endast i ringa
utsträckning. Den sv. »Clas Fleming», sjösatt
1912, är en mindre minkryssare.
Flygplankryssaren är en lätt k.,
som medför ett begränsat antal flygplan,
vilka kunna ombordtagas och starta (se
Katapult 2) från kryssaren. Byggandet av
ett sådant fartyg ingår i Sveriges
försvars-ordning av 1925.
Hjälp k ryssaren är ett snabbgående
handelsfartyg, vilket i krigstid bestyckas och
tages i anspråk av resp, marin för
kryssar-tjänst. ö-g.
Kryssfaner, se F a n e r.
Kryssförband, se Mur.
Krysshult, grövre knap (se
d. o.) av trä el. järn.
Kryssmast, aktersta masten
på tre- el. flermastat fartyg.
Krysspejling, samtidig
pejling (se d. o.) av två föremål.
Krysspinnar, text., se L ä s s.
Kryssprick, röd- och
svartmålad prick med ett kryss på
övre delen; markerar fritt
liggande, mindre grund, som
Svenska pansarkryssaren »Fylgia».
kan passeras på vilkendera sidan som helst.
Jfr U t p r i c k n i n g s s y s t e m.
Kryssvalv, se Valv.
Krystning el. Bukpressning, ett
genom samtidig sammandragning av
mellangärdet (djup inandning med slutning av
ljudspringan) och bukmusklerna frivilligt
framkallat tryck på bukens inälvor, t. ex. vid
stolgångens el. blåsans tömning. • Bvn.
Krystvärkar, se Förlossning, sp. 225.
Krzemieniec [kfemie’niets], ry. Kremenets,
stad i po. vojevodskapet Volynien, vid Styrs
biflod Ikwa; 16,068 inv. (1921), därav 2/5 judar.
Kråkan, se Kråksläktet.
Kråkbär el. Kråkris, E’mpetrum ni’grum,
en liten, nedliggande, mattbildande buske,
som påminner om ljungen och är allmän på
hedar och högmossar. De små, svarta
stenfrukterna äro ätbara men fadda och användas
i Sverige endast av lapparna; som föda för
vilda fåglar ha de stor betydelse. G. M-e.
Kråkelund, lotsplats, livräddningsstation
och gammal båk på Långöarna, i havsbandet,
25 km n. ö. om Oskarshamn.
Kråkeröy, förr K r a g e r ö, norsk ö i
Glom-menmynningen, östfold fylke, närmast s. om
Fredrikstad; 18,22 kvkm, 3,374 inv. (1920).
I n. v. ångsågen Röd bruk.
Kråkfåglar, Corvidae, en fam., omfattande
de största arterna av ordn. tättingar. K. ha
jämförelsevis stor näbb, som vid basen är
täckt av långa, borstliknande fjädrar. Könen
likna varandra, och ungfåglarna
överensstämma till utseendet med de äldre. Fotterna äro
stora och kraftiga. Alla k. hämta sin föda
Tyska lätta kryssaren »Königsberg» (6,000 ton, sjösatt 1927).
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
