Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kråkfåglar - Kråkindianer - Kråkklöver - Kråknedan - Kråkris - Kråkshult - Kråksläktet el. Korpsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Kråkindianer—Kråksläktet
212
Grå kråka, Corvus cornix, och (närmast) svart kråka,
C. corone.
ur både växt- och djurriket; de flesta äro
stannfåglar el. strykfåglar. Många ha den
egendomliga vanan att tillvarataga och
gömma glänsande föremål. I bebodda trakter göra
de i regel mer skada än nytta. De äro
utbredda över hela jorden. T. P.
Kråkindianer (eng. crows), en av de
viktigaste prärieindianstammarna bland dakotas
(se d. o.). De bo nu i en reservation i
Montana och räknade 1,777 pers. 1923. K. G. L.
Kråkklöver, Co’marum palu’stre (el.
Po-tenti’lla palu’stris), en till rosväxterna
hörande flerårig ört el. halvbuske med
parbla-diga, undertill blågrå blad och ganska stora,
brunröda blommor. Den växer i kärr och vid
sjöstränder i hela Sverige och bidrar med sina
horisontella, rikt förgrenade jordstammar till
att »igenvalla» kärren. G. M-e.
Kråknedan, gammalt namn på nedanet
efter första nyet efter Tiburtius’ dag, 14 april,
»första sommardag». Enl. andra är k. det
första nedanet i maj. En allmän folktro är,
att växtligheten i k. står stilla. N. E. H.
Kråkris, bot., se Kråkbär.
Kråkshult, socken i Jönköpings län, östra
härad, n. ö. om Vetlanda; 69,47 kvkm, 853
inv. (1930). Genomflytes från sjön Bellen av
Karlstorpsån (till Emmån); höglänt
skogs-och bergsbygd. 940 har åker, 4,700 har
skogs-och hagmark. Ingår i Karlstorps och K:s
pastorat i Växjö stift, östra härads kontrakt.
Kråksläktet el. Korpsläktet, Co’rvus,
tillhör fam. kråkfåglar (se d. o.). Hithörande
former äro storvuxna och ha kraftig, i spetsen
hoptryckt, svagt böjd näbb. K. omfattar
omkr. 80 arter, spridda över nästan hela
Råka, Corvus frugüegus.
Ord, som saknas under K,
jorden. Grå kråkan, C. cornix, är svart
på huvud, framhals, vingar och stjärt, f. ö.
askgrå; 47—50 cm lång. Utom i fjälltrakter
och djupa granskogar är den allmän i hela
Sverige, talrikast i bebyggda trakter. Vid
vinterns inträde flytta många grå kråkor ur
landet, medan andra samlas kring städerna
och på slättbygderna i mellersta Sverige.
Särskilt i skärgården och vid fågelrika insjöar gör
grå kråkan stor skada genom att förtära ägg
och dunungar, men någon nytta torde den även
stundom göra genom att plocka
skadeinsekter. Boet bygges vanl. i träd av kvistar och
grenar, sammanhållna med lera, och
innehåller en bale av hår, gräs o. dyl. Äggen äro
vanl. sex. Köttet av årsungar är på hösten
rätt välsmakande. — I v. och mellersta
Europa s. om Danmark ersättes grå kråkan av
svarta kråkan, C. corone, som är
helsvart med blå metallglans. Med föreg. bildar
den bastarder, som i likhet med huvudformen
någon gång anträffas i Sverige. — R å k a n.
Korp, Corvus corax.
C. frugilegus, har längre näbb, smalare vingar
och smärtare kroppsbyggnad. Fjäderdräkten
är helsvart med violett metallglans. Hos äldre
fåglar bildas en naken, grå fläck kring
näbbroten, vilket står i samband med deras vana
att med näbben borra i jorden efter larver,
som jämte insekter och frön utgöra deras
väsentliga föda. I Sverige häckar råkan
endast i de s. landskapen men anträffas tidigt
på våren ända uppe i Norrbotten. Råkorna
äro i hög grad sällskapliga fåglar, som i
hundratal häcka tills, i skogsdungar. Vid
flyttningen samlas de i ofantliga flockar. —
Korpen, C. corax, blir ända till 70 cm lång
och är glänsande svart. I Sverige är den
numera rätt sällsynt och förekommer
huvudsaki. på Gotland, i kusttrakterna och i fjällen.
Boet bygges i höga träd el. på klippavsatser.
För människan är den skyggare än övriga
arter av k. Den lever gärna av as men
angriper även med stor djärvhet levande fåglar
och smärre däggdjur. Genom att förtära ägg
och jaktbart vilt kan den bli ett svårt
skadedjur men gör även nytta genom att äta
insekter, särskilt gräshoppor. Korparna leva
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
