Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Kråksmåla—Kräfta
214
parvis och kunna nå hög
ålder. De äro strykfåglar. T. P.
Kråksmåla, socken i
Kalmar län, Handbörds härad,
vid v. länsgränsen, n. v. om
Kalmar; 200,39 kvkm, 2,010
inv. (1930). Sjörik skogsbygd
på småländska höglandets
östsluttning; begränsas i s. av
Alsterån. I K. ligger
Alsterbro glasbruk, som ingår i
Svenska kristallglasbruken (se
d. o.). 1,150 har åker, 14,826
har skogs- och hagmark.
Pastorat i Växjö stift, Handbörds
kontrakt.
Kråkspark kallas en art av
kantsöm (el. langettsöm). K.
är även besläktad med
ked-j e s ö m (se
Konstsömnad) och kallas stundom
öppen kedjesöm. E. v. W.
Kråkvicker, se V i c k e r.
Kråkvinkel, skämtsamt
namn på kälkborgerlig
småstad, övers, av ty. Krähwinlcel (ur A. von
Kotzebues populära lustspel »Die deutschen
Kleinstädtler»).
Krångedeforsarna, fallsträcka i Indalsälven,
vid dess utlopp ur Gesunden, Ragunda socken,
ö. Jämtland, bilda tills. Sveriges i fråga om
vattenkraft största vattenfall; fallhöjd 58,i
m, längd 3 km, disponibel medelvatteneffekt
212,000 hkr. Fallen, som f. n. äro outbyggda,
ägas av Krångede a.-b., grundat 1908,
aktie-kap. 350,000 kr. Genom aktieinköp har
Stockholms stad 1929 tillförsäkrat
sig andel i vattenkraften.
Bland övriga intressenter
märkas Fagersta, Hofors och
Sandvikens järnbruk,
Bergslagens gemensamma
kraftförvaltning och Korsnäs
sågverks a.-b. Av kronan gjorda
anspråk på äganderätt till
forsarna ogillades 1915 av K.
m:t. Om denna process, den
första av de s. k.
regalrätts-processerna om större
norrländska vattenfall, se
»Handlingar i rättstvisten om K.»
(7 dir, i Sv.
Vattenkraftföreningens Publikationer 1912
-16).
Krångforsen, vattenfall med
elektr. kraftstation i
Skel-lefte älv, Skellefteå
landskommun, 30 km ovanför
Skellefteå stad; fallhöjd 21,9 m,
längd 1,3 km. 35,000 kw
påräknas vid full utbyggnad i
tre turbinaggregat, varav 1929
ett installerats och lämnar
8,000 kw. Tillhör Skellefteå
stad. Bg.
Krås. 1. Veckad
(»krusad») och stärkt remsa av
batist, nättelduk o. s. v., som
till mansdräktens prydnad
fästes utanpå skjortan fram-
En av Krångedeforsarna.
på bröstet. Brukades under senare delen av
1700-talet och inpå 1800-talet. Även i
kvinnodräkten har tidtals förekommit »krås»
(halskrås och även ärmkrås). Jfr Halsduk
och J a b o t. N. E. H.
2. Innanmäte, tarmkäx; särskilt i
sammansättningarna gåskrås och kalvkrås. —
Smörja kråset, fråssa på godsaker.
Kräfta el. F 1 o d k r ä f t a, A’stacus
fluviä-tilis (Potamöbius a’stacus), tillhör ordn.
Deca-poda av kräftdjuren (se d. o. och Flod-
a b c
Bild 1. Kräfta, Astacus fluviatilis. a hona, sedd underifrån, med rom
på stjärtfötterna. b hane med ryggskölden och stjärtpansaret delvis
borttagna. 1 tuggmage, 2 tarm, 3 tuggmuskler för käkarna, 4 lever, 5
testik-lar, 6 utförsgångar för testiklarna, 7 hjärta, 8 gälar, c nervsystemet.
m matstrupe, Hj hjärna, Bm bukmärg.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
