Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kräftdjur - Kräftfiske - Kräftkakexi - Kräftpest - Kräftsjukdomar - Kräftsläktet - Kräftstenar - Kräftögon - Kräkla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Kräftfiske—Kräkla
224
dock föregången av en Nauplius-]a.rv. Till
Entomostraca höra följ, ordn.: Phyllopoda
(b 1 a d f o t i n g a r, se d. o.), Ostracoda (m u
s-s e 1 k r ä f t o r, se d. o.), Copepoda
(loppkräftor, se d. o.), Cirripedia (r a n
k-f o t i n g a r, se d. o.) med egendomligt
omgestaltade, fastsittande former, ss. hav
s-tulpanerna (Balanus), tillhörande fam.
Balanidae. På gränsen mellan Entomostraca
och Malacostraca står den artfattiga gruppen
Leptostraca. De till Malacostraca hörande
ordningarna indelas i grupperna Arthrostraca
(se d. o.) och Thoracostraca. Den förra
omfattar ordn. Isopoda (se d. o.),
likfoting-a r, och Amphipoda (m ä r 1 d j u r, se. d. o.).
Till Thoracostraca, som igenkännas på att
ögonen äro skaftade och huvudet förenat
med mellankroppens segment till ett
enhetligt stycke, cephalothorax, höra ordn.
Cuma-cea, som i viss mån erinrar om föreg. grupp
genom att hithörande former äga oskaftade
ögon och endast antydan till cephalothorax,
Schizopoda, med ett stort antal räkliknande,
någon el. några cm långa arter, som äro
ytterst allmänna i havsplankton, t. ex. släktet
Mysis, och i stor utsträckning ingå i
bardvalarnas föda, samt de egendomliga
Euphau-siacea (släktet Euphausia), som leva på
djupt vatten och äro utrustade med
lysor-gan, Stomatopoda (se d. o.) och dekapoder
(Decapoda). Denna sista ordn., till vilken de
största och mest bekanta k. höra, ss. kräfta,
hummer, langust, kejsarhummer,
eremitkräftor, räkor och krabbor (se dessa ord),
igen-kännes på förekomsten av fem par
gång-extremiteter, av vilka det första paret ofta är
förvandlat till griporgan. Alla organsystem
äro högt utvecklade. Larverna genomgå i
allm. först ett Zoea-stadium och därpå ett s. k.
Jfi/srs-stadium, som hos krabborna ersättes
av ett s. k. UfegaZopa-stadium, karakteriserat
av väl utvecklad bakkropp. Även andra
larvstadier finnas. T. P.
Kräftfiske utföres med redskap av flera
slag: burar och mjärdar för insjöfiske,
kräfthåvar och spön för fiske i åar
eller andra vatten. Betet består mestadels
av fisk och däggdjurskött. K. i Sverige är
förbjudet maj—juli, då kräftorna äro magra
och vanl. byta skal samt honorna ha
rommen under stjärten, och tillåtet i vissa län
från 1, i andra från 8 el. 11 och stundom
först från 15 aug. Bäst och fetast äro
kräftorna i aug. och sept. Fångst av kräftor
under 9 cm längd är i de flesta län
förbjuden. Värdet av Sveriges k. uppgår f. n.
till omkr. 1/2 mill. kr. årl., motsv. en fångst
av omkr. 350.000 tjog. Innan kräftpest (se
d. o.) kommit till landet, var avkastningen
betydligt högre, från Hjälmaren årl. minst
200,000 tjog. Vanl. exporterades då 100,000
—200,000 tjog årl., huvudsaki. till Tyskland.
Exportsiffran är nu blott några hundra tjog
årl. Import sker huvudsaki. från Norge och
Finland, Estland och Lettland. A-m.
Kräftkakexl, se Kräfta, sp. 216.
Kräftpest, en ytterst förhärjande sjukdom
på kräftor, vilken säges först ha uppträtt i
Frankrike på 1870-talet och därifrån spritt
sig mot ö. och n. 1893—94 inkom den till
Finland, och därifrån överfördes k. till
Sverige, där den 1907—08 fick fast fot i
Mälaren och Hjälmaren och fortgick (ehuru
senare försvagad) t. o. m. 1922, varvid
bestånden i dessa sjöar och vissa med dem
sammanhängande vatten utdogo. 1926—27
utbröt k. i vissa delar av Fyrisån och i
Södertörn, 1928 i Kolbäcksån, i vissa delar av
Tidan, Göta kanal, Motala ström och Dalälven
och 1929 även i några vattendrag i s.
Östergötland. K. är trol. en bakteriesjukdom, som
särskilt under vissa yttre betingelser
uppträder epidemiskt. Det närmaste
spridnings-sättet är ännu obekant. För att förebygga k:s
spridning utfärdas årl. av K. m:t förbud för
allt kräftfiske i nyligen pesthärjade
vattenområden. Inom större kringliggande
områden förbjudes transport av okokta kräftor och
fiskredskap, som ej dessförinnan kokats, och
för hela landet att i vatten utsätta levande
eller döda kräftor samt emballage etc., vari
kräftor förvarats. Härjämte
föreskrives skyldighet att
före kräftfiskets början koka
förut använd
kräftfiskredskap. Böterna för brott mot
dessa bestämmelser äro 50—•
500 kr. A-m.
Kräftsjukdomar, se
Kräfta, sp. 216 ff.
Kräftsläktet, zool., se
Flodkräftsläktet.
Kräftstenar, se Kräfta,
sp. 216.
Kräftögon, bot., se Abrus
precatorius.
Kräkla, eg. krokig stav,
dels träredskap för omröring
i gröt m. m. (nu mindre
vanligt), dels en biskops
krum-stav (jfr Biskopsskrud).
Urspr. var biskopsstaven rak
men fick sedermera den nuv.
krokiga formen och därmed
namnet kräkla el. krumstav.
Den är vanligen av
mans-längd, upptill försedd med
en volutformigt inrullad
Kräkla, utförd 1531
för kardinal Albrekt
av Brandenburg,
tagen i Tysklandl632,
nu i Statens
historiska museum.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C
Bild 4. Zoea-stadium hos
en krabbart (Thia).
Bild 5. Zoea-stadium hos
en Inachus-art.
Bild 6.
Mysis oculata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
