Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Kröningssvärd—Kröyer
232
Karl XI :s kröning. Målning av D. K. von Ehrenstrahl. Drottningholm.
var 1407 drottning
Margaretas »skänk» och anlitades
senare av Erik av
Pommern som hövitsman på
Bohus och Älvsborg samt
därefter många år i motsv.
ämbete på Stockholms slott
(nämnd f. ggn 1418). Erik
inkallade honom också,
senast 1422, i sitt svenska
råd. 1434 försvarade han
Stockholm mot Engelbrekt
och ådagalade därvid både
skicklighet och trohet mot
sin konung. Erik fråntog
honom dock följ, år
slotts-befälet; som ersättning
fick han 1436 av svenska
rådet Äbo slottslän. — K.
var en uppriktig
unions-vän, som under 1430-talets
stora unionella kris
energiskt sökte medla mellan
konung Erik och
svenskarna. Av de senare var han
trots sin konungskhet högt värderad på grund
av den redbarhet och humanitet, som
kännetecknade hans ämbetsförvaltning. G. C-n.
Krös. 1. (Anat.) Se Mesenterium. —
2. (Bot.) Se Gelésvampar.
Krösus, se K r e s u s.
Kröyer [kröker], Henrik Nikolai,
dansk zoolog (1799—1870), skollärare, 1842
»museumsinspektör», titulärprofessor. Känd
för arbeten om Danmarks fiskar och
fiske-rier, parasitkräftor och pyknogonider.
Paris av påven. I England sker k. i
West-minster abbey i London, i Ryssland skedde
den i Moskva. — I Sverige är Erik Knutsson
(d. 1216) den förste konung, vars k. omtalas.
Fr. o. m. Kristofer av Bayern t. o. m. Ulrika
Eleonora skedde den svenska k. i Uppsala
domkyrka; Hans, Kristian II, Kristina och
Karl XII kröntes dock i Stockholm.
Fredrik I och hans efterträdare t. o. m. Oskar
II kröntes i Stockholms storkyrka, utom
Gustav IV Adolf, vars k. skedde i
Norrköping. I R. F. 1809 finns ingen uttrycklig
föreskrift om k. Gustav V underlät vid sitt
trontillträde att låta kröna sig, under
hänvisning till de med k. förenade stora
statskostnaderna. Vid k. brukade ärkebiskopen
jämte riksdrotsen (efter 1809
justitiestatsmi-nistern) påsätta kronan. Kröningsmynt, som
utkastades till folket, slogos senast vid Karl
XIV Johans k. Karl XIII och Oskar I läto
ej kröna sig i Norge. — Fordom kröntes
ibland även tronföljaren för att bättre
tryggas i sin rätt. (B. H-d.)
2. Namn för påsättande av kronans märke
på mått, vikter, vågar och transportkärl.
Enl. Sveriges rikes lag 23 jan. 1736 skulle
»enahanda mått och vikt vara i hela riket
gillat med kronans märke». I nuv.
lagstiftning benämnas de stadgade tecknens
påsättande stämpling. Jfr K r ö n a r e. T.Swn.
Kröningssvärd, Carl Gustaf, historisk
skriftställare (1786—1859). Blev 1813
länsno-tarie i Kopparbergs län, fick s. å.
häradshöv-dingetitel och var 1826—45 bergsfiskal i Stora
Kopparbergs bergslag. Bland hans många
skrifter intages första rummet av
»Diploma-tarium dalekarlicum. Urkunder rörande
landskapet Dalarne» (3 dir, d. 1 tills, m. J. Lidén,
1842—53, med suppl.); det utgör ännu den
förnämsta källan för ett närmare studium av
Dalarnas äldre förhållanden. I Uppsala
univ.-bibl. förvaras hans efterlämnade vidlyftiga
handskriftssamling. K. H. K.*
Kröpelin, Hans, riksråd (d. 1440). Var
av tysk börd och kom omkr. 1400 till Norden,
Fiskare på Skagens strand en sommarkväll. Målning
av P. S. Kröyer.
Kröyer [krö’jor], PeterSeverin, dansk
målare (1851—1909), fosterson till H. N. K.
Studerade från 13 års ålder vid akad. i
Köpenhamn och 1877 ff. i Paris för Bonnat, i
Spanien och Italien. Från 1881 vistades han
på Skagen, i Köpenhamn och upprepade
gånger på resor i Södern. Han var en lysande
målarbegåvning, blev frilufts- och
valörmåleriets vägbrytare och mästare i dansk konst,
målade fiskartyper med rättfram realism och
kraftig karaktär, stämningar från
havskusten, soldag, sommarkväll, nattfiske, livfulla
porträtt, interiörer med figurer, ofta med
in
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
