Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuban (distrikt) - Kuban, Kubanit, Cubanit el. Chalmersit (mineral) - Kubango - Kubanit - Kubatur - Kubbvete - Kubeber, Cubeber - Kubelik, Jan - Kubera (Kuvera, mytologi) - Kubera (beräkning) - Kubering (uppmätning) - Kubikaln, Kubikcentimeter, Kubikdecimeter - Kubikenborg - Kubikmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Kuban—Kubikmått
242
av ryssar. — K. är huvuddelen av förra
Kubanområdet (ry. Kubanskaja oblast;
94,904 kvkm, 2,4 mill. inv. 1908), som några
år efter 1917 var förenat med guvernementet
Stavropol till Kubanrepubliken. Det
är nu sammanslaget med förra
Svartahavsdist-riktet (ry. 7’jernomorskij okrug) till en
sub-region (Kubanstäpp- och Svartahavsområdet)
inom Nordkaukasiska området.
Kubän, Kubani t, Cu b a ni t el.
Chalmers i t, ett kopparkis närstående mineral
av formeln CuFe^Ss och en kopparhalt av
omkr. 23 %. K. har en mellan speis- och
mäs-singsgult liggande färg och är svår att skilja
från magnetkis och kopparkis, tills, m. vilka
den förekommer t. ex. vid Tunaberg och
Ka-veltorp. N. Zn.
Kuba’ngo, flod, se O k a w a n g o.
Kubanlt, miner., se Kuban.
Kubatür (se Kub) kallas bestämmandet
av rymdinnehållet av en given solid figur.
Är figurens gränsyta buktig och dennas
ekvation given, sker k. i allm. medelst tredubbel
integration. I vissa fall, t. ex. vid
rotations-figurer, kan den dock utföras genom
användande av särskilda, enklare
förfaringssätt. I. F-m.*
Kubbvete, se Vete.
Kubèber, C u b è b e r, frukterna av Piper
cubeba, en klättrande buske, vild på Java,
Sumatra och Borneo samt odlad där och på
Malacka och Västindiens öar. »Bären» äro
runda, 4—5 mm i diam., grovt nätskrynkliga,
gråbruna el. svartgrå. Smaken är skarp och
bitter, lukten angenämt kryddartad. De
innehålla flyktig olja, kristalliserande k u b
e-b i n (CtoHtoOs), och kubebasyra. På
drogen beredd infusion (el. mos) ges mot
in-fektiösa sjukdomar i urinvägarna, särskilt
gonorré. (C. G. S.)
Ku’belik, Jan,
tjeckisk violinist (f. 1880),
elev av Sevcik vid
konservatoriet i Prag.
Har på konsertresor
i Gamla och Nya
världen vunnit
anseende som en av
samtidens yppersta
violinister med betydande
teknik och
tempera-mentsfulFt spel. K.
har gästat Sverige
bl. a. 1906, 1921 och
1923. _ T. N.
Kubera (K u v è r a), ind. myt., rikedomens
gud och skyddsherre över världens n. delar. K.
residerar i den guldskimrande staden Alakä
på berget Kailäsa n. om Himalaja och vaktar
där sina omätliga skatter, omgiven av tomtar
och troll. K. framställes ofta med tre ben,
tre huvuden och åtta tänder, tecken på hans
natur av ett urspr. lägre väsen. J. Ch-r.
Kubèra, bestämma en solid figurs
rymdinnehåll; upphöja en expression till 3:e
digniteten (se Dignitet).
Kubering, uppmätning av volymen, kubik
-massan, av en timmerstok, ett träd el. ett
bestånd av träd, sker vanl. genom k u b
e-ringstabeller. För stockar anges oftast
den toppkuberade massan, beräknad
efter diam, i toppändan och längden, varvid
stocken kuberas som en cylinder med
topp-ändans area som genomskärning. Verklig
kubikmassa fås genom att lägga
genomskärningen på stockens mitt till grund för
beräkningen. Mittkubering ger goda resultat endast
för delar av stammen men ej för en hel
trädstam, ty för denna fås för låga värden. För
hela trädet kan sektions mätning
tillgripas, i vilket fall stammen tänkes uppdelad
i 1, 2 el. 3 m långa sektioner, för vilka
mitt-diam. mätes och den motsv. cirkelytan
multipliceras med sektionens längd. Trädets
kubikmassa är summan av alla sektionernas.
Stubbar och rötter kuberas endast om de
uppbrytas och tillgodogöras som ved till bränsle
el. för tjärberedning. I detta fall mätes
virket i travar, upplagda i vissa yttre
standardmått, och man får den s. k. lösa volymen,
man mäter i löst mått, d. v. s. även
mellanrummen mellan vedstyckena ingå i
kubikmassan. Man skiljer alltså mellan fast mått
och löst mått, och då metersystemet
anlitas, brukar man ange mätningssystemet i
detta avseende genom att räkna i
fastmeter (fm3) eller 1 ö s m e t e r (1m3),
beroende på om mellanrummen ingå i kubik
-massesiffrorna eller ej. Fast mått nyttjas
alltid för timmer och för skog på rot. För
timret räknar man alltid utan bark. Löst
mått nyttjas för brännved, kolved, props och
vanl. för massaved. I medeltal äro två
tredjedelar av den lösa kubikmassan fast vedvolym.
K. av stående skog kan tillgå på olika sätt.
Därvid användas allmänna el. lokala tabeller,
vanl. uppställda efter trädens diam, och höjd
samt gärna ännu en faktor, angivande
stammens form. Mest använda äro i Sverige prof.
Tor Jonsons massatabeller, i vilka man
direkt kan avläsa stammens fasta
kubikmassa, om diam, vid brösthöjd (1,3 m), höjden
och formklassen äro kända. Diam, mätes med
s. k. k 1 a v e (se d. o.), höjden uppskattas
med höjdmätare, och formklassen bedömes
med hjälp av formpunkten (d. v. s. den punkt
i kronan, där resultanten för vindtrycket
tänkes placerad). Formklassen är ett uttryck
för huru hastig relativ avsmalning stammen
har, och i tabellen anges vilken formklass, som
motsvarar ett visst formpunktsvärde. Vid k.
av bestånd beräknas ej volymen för varje
träd särskilt, utan stammarna grupperas i
klasser efter grovlek, och provträd tagas för
dessa (jfr Skogsindelning). S. P.*
Kubikaln, Kublkcentimèter, Kublkdecimèter
o. s. v., se K u b i k m å 11.
Kubikenborg, sågverk, hyvleri och
lastage-plats i Sköns socken, Västernorrlands län,
inom Skönsmons kapellförsaml. och
municipal-samhälle. Tillhör J. A. Enhörnings
trävaru-a.-b. Jfr Heffners och Sundsvall.
Kubikmått, rymdmått, erhållet genom
kubering av motsv. längdmått. Enl. 1739 års
förordning var 1 kubikfamn = 27 kubikalnar,
1 kubikaln — 8 kubikfot, 1 kubikfot — 8
kubikkvarter, 1 kubikkvarter = 216
kubikverk-tum och 1 kubikverktum = 1,728 kubik verk
-linjer, när verktum räknades såsom x/i2 fot.
Enl. decimalsystemet, som genomfördes genom
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
