Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Kublai khan—Kufisk skrift
246
gör den en principiell motsättning till den
konst, som söker ge intryck av ett stycke
verklighet. Riktningen väckte på 1910-talet
mycket intresse och vann fanatiska
anhängare. Efter två årtionden fortlever k.;
särskilt spelar den en stor roll i det parisiska
konstlivet, där den alltjämt verkar
befruktande. Bland k:s mer el. mindre
program-trogna anhängare märkas i Frankrike G.
Braque, J. Gris, J. Metzinger, F. Léger, R.
Delaunay, A. Lhote, A. Gleizes m. fl. I
Sverige ha främst G. Pauli, J. Sten, Gösta
Ad-rian-Nilsson och Otto Carlsund hyllat k:s
principer (jfr Svensk konst). K. har
haft betydelse genom sitt krav på
kompositionens slutenhet, på konstruktiv fasthet i
konstverket. Dess teorier ha påverkat även
skulpturen, bl. a. hos A. Archipenko, H.
Laurens och J. Lipchitz, oeh medfört skärpt
fordran på volym samt på summariskt och brett
behandlingssätt, en framför allt i
monumentalskulpturen oavvislig fordran, låt vara att
den ofta medfört groteska översättningar av
människokroppen till rätliniga och vinkliga
former och plan. Litt.: A. Gleizes och J.
Metzinger, »Cubism» (1913); G. Coquiot,
»Cubistes» etc. (1914); D. Henry, »Der Weg
zum Kubismus» (1920); J. Langgaard,
»Ex-pressionisme og kubisme» (1922). G-g N.*
Kublai khan, se K u b i 1 a i.
Kucharzewski [ko^a^e’fski], Jan, polsk
politiker (f. 1876). Verkade under
världskriget i Schweiz för Polens oberoende, var
dec. 1917—febr. 1918 Polens förste
ministerpresident (i det av Tyskland bildade Polen)
och hade några dagar i okt. 1918 samma post.
Kuching, förr S a r a w a k, huvudstad i
Sa-rawak, se B o r n e o, sp. 882. K. ligger vid
Sarawak river, omkr. 37 km in i landet.
Omfattande missionsverksamhet. Trådlös
telegrafstation.
Kucku. 1. Dets. som gök, se G ö k s 1 ä k t e t.
— 2. Killespelets högsta kort.
Kuddby, socken i Östergötlands län,
Björke-kinds härad, på inre Vikbolandet, n. ö. om
Söderköping; 51,68 kvkm, 1,189 inv. (1930).
Slättbygd och enstaka bergkullar. 2,765 har
åker, 2,057 har skogs- och hagmark. Ingår
i K., Å och Täby pastorat i Linköpings stift,
Vikbolands kontrakt.
Kudlich [kö’d-], Hans, österrikisk
revolutionär (1823—1917). Var 1848 en av yttersta
vänsterns ledare i österrikiska riksdagen,
blev populär genom sitt yrkande, att de på
bondens jord vilande onera skulle avskafftis,
och blev ledare för den i okt. i Wien
utbrytande folkrörelsen. K. måste 1849 fly till
Tyskland, dömdes i Österrike »in
contuma-ciam» till döden och slog sig ned som läkare
i Amerika, där han stannade även sedan han
1867 fått amnesti. K. utgav »Rückblicke und
Erinnerungen» (3 bd, 1873).
Kudu el. Skruvantilop, släktet
Strep-siceros, omfattar stora antiloper med
väldiga skruvformiga horn. Stor kudu, S.
strepsiceros (se bild vid Antiloper),
når en mankhöjd av 1,7 m och erinrar till
kroppsbyggnaden om kronhjorten. Den
förekommer i bergstrakter över hela Afrika. Den
endast meterhöca mindre k udu n, S.
im-berbis, lever i Östafrikas urskogar. T. P.
Kuei-chou [koei-tfåo], provins i Sydkina;
184,200 kvkm, 11,115,000 inv. (1923). Är ett
1,000—1,500 m högt platåland (se Kina,
sp. 687), genomskuret av djupa floddalar
och av utpräglad karstkaraktär; odlingar och
städer ligga i höglandets insänkningar och
doliner. Befolkningen utgöres till över
hälften av förkinesiska stammar (tai, miao m. fl.),
mot vilka förts förödande utrotningskrig, som
gjort K. till en av Kinas fattigaste provinser.
Huvudstad: Kuei-yang.
Kuei-hua-cheng [koei-^oa-tyori], se S u
i-y ü a n.
Kuei-hua-ting [koei-^oa-tirj], en Svenska
alliansmissionens station i nordvästligaste
Shan-si, Kina, upprättad 1905.
Kuéi’t, se K u w e i t.
Kuenen [ky’non], Abraham, nederländsk
teolog (1828—91), prof, i teologi i Leiden.
Skrev bl. a. en historisk-kritisk undersökning
av G. T:s böckers uppkomst och kodifikation
(3 bd, 1861—65; 2:a uppl. 1885—93) och »Der
godsdienst van Israel» (2 bd, 1869—70). K.
torde jämte Wellhausen ha mest bidragit att
skaffa den »Grafska hypotesen» seger inom
exegetiken (se P e n t a t e u k e n). E. S-e.*
Kues [kös] el. C u e s, förr by i preuss.
reg.-omr. Trier (Rhenprovinsen), vid Mosel, 1905
inkorporerad i staden Bernkastel. Bekant
som födelseort for filosofen Nicolaus Cusanus
(se Nicolaus av Cues).
Kufa, ruinstad i Irak, nära Bagdad. K.
anlades 637 av kalifen Omar, var en kort tid,
750—758, kalifernas residens men råkade i
förfall, sedan Bagdad börjat uppblomstra. I
K. fanns en ryktbar språkskola. Jfr
Kufiska mynt och Kufisk skrift.
Kufiskt silvermynt.
Kufiska mynt kallas efter
utmyntningssta-den Kufa (se d. o.) de tidiga arabiska mynten.
Det arabiska myntväsendet anses vara infört
år 76 efter Hidjra (695—696 e. Kr.). Det
arabiska guldmyntet heter dinar,
silvermyntet dir hem, kopparmyntet fels. Dirhemerna,
som präglades på många olika ställen från
Bochara och Persien till Marocko och Spanien,
äro relativt stora, tunna mynt med en
arabisk (»kufisk») inskrift, vanl. ur koranen. De
fingo genom handel vidsträckt spridning och
nådde Sverige, huvudsaki. över Ryssland,
omkr. 800-—900-talets slut, i enstaka fall
senare. K. ha sedan 1700-talet grundligt
studerats, i Sverige särskilt av C. J. Tornberg
och E. Tegnér d. y. Jfr Vitt.-akad:s
Månadsblad 1883—84. H. R-h.
Kufisk skrift kallas en av de äldsta
arabiska skriftformerna efter staden Kufa (se
d. o.), från vars språkskola detta alfabet
spreds över hela det muhammedanska väldet.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
