Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
Kuhn—Ku Klux Klan
250
tid hörde till alla flöjtspelares repertoar. Som
konserterande pianist hyllades han både i
Skandinavien (i Sverige bl. a. 1815) och på
kontinenten. K:s stil är närmast
efter-klassisk med Haydn
oeh Mozart som ideal.
Även Webers
folkliga stil efterbildade
han framgångsrikt i
sina senare verk.
Che-rubini och den
franska skolan påverkade
hans operastil.
Omtyckt i Norden blev
han väl mest genom
sin folkliga viston.
Som kompositör av
manskörer var han
mycket populär, i
Sve
rige mest genom »O, hur härligt maj sol ler».
— Biogr. av C. Thrane (1886). T. N.
Kuhn [kön], Adalbert, tysk
språkforskare (1812—81), gymnasiallärare i Berlin.
Framstående som jämförande språkforskare,
grundade K. en jämförande mytologi på
språkvetenskaplig basis. Denna skola vann kanske
ett och annat bestående resultat men offrade
åt spekulationer. K:s mest kända
mytologiska arbete är »Die Herabkunft des Feuers
und des Göttertranks» (1859; ny uppl. 1886).
K. uppsatte 1852 (med Th. Aufrecht)
Zeit-schrift für Vergleichende Sprachforschung och
1858 Beiträge zur Vergleichenden
Sprachforschung (med A. Schleicher), 1875
sammanslagna till Zeitschrift für Vergleichende
Sprachforschung, som spelat en viktig roll för
språkvetenskapen.
Kuhn [kön], Ernst, tysk sanskritist (1846
•—1920), son till A. K., 1877 prof, i München.
Gav viktiga bidrag till indisk och iransk
språkvetenskap och sagoforskning, utgav
»Grundriss der iranischen Philologie» (1895
—1904; tills, m. W. Geiger) och (tills, m.
Schmidt m. fl.) Zeitschrift für Vergleichende
Sprachforschung (1879 ff.).
Kuhnert [kö’nort], Wilhelm, tysk
landskaps- och djurmålare, grafiker (1865—1926).
Företog ett flertal resor i Europa, Afrika och
Asien. K., som utfört
illustrationer till bl. a. Brehms
»Djurens liv», studerade
djurvärlden i frihet och ej, som
man förr vanl. gjorde, i
zoologiska samlingar.
Kuhr, James Victor,
dansk filosof (f. 1882). Tog
skolämbetsexamen i klassisk
filologi 1908 och blev fil. dr
1912 på en avh. om
Come-nius’ Didactica magna. K.
blev 1916 lektor i filosofi vid
univ. och 1918 prof. Han har
bl. a. utgivit »Almindelig
vi-denskabslære. I. Formel
logik» (1921) och
Kierkegaard-studien »Modsigelsens
grund-sætning» (1915). K. utger tills,
m. P. A. Heiberg S.
Kierke-gaards efterlämnade papper
(1909 ff.; 10 bd till 1930).
Kuhreigen [kö’råigon] el. K u h r e i h e n,
schweiziska motsvarigheter till de svenska
vallropen och hornlåtarna. Flera
Kuhreigen-melodier återfinnas täml. oförändrade i Norge
och Sverige. T. N.
Kuhstall [köJTal], klipparti i Sachsiska
Schweiz, s. ö. om Lichtenhain, har under
krigstider tjänat befolkningen till gömställe
för deras kreatur; därav namnet. Besökt
turistplats.
Kujävien, po. Kujawy, område mellan
Weicnsel och Netze, urspr. självständigt
fur-stendöme.
Kujön, feg, förtryckt människa. — Verb:
Kujonera.
Kujundji’k, se Nineve.
Kuka (K u k a w a), stad i brittiska Nigeria,
7 km v. om Tsadsjön, omkr. 20,000 inv. Var
1810—94 huvudstad i Bornu och blomstrade
som handelsstad och karavanstation.
Ku Kai-chi, kinesisk målare omkr. 400 e.
Kr. Se Kinesisk konst, sp. 747 samt
bild 8 oeh 9.
Kukk, Jakob, estländsk biskop (f. 1870).
Studerade teologi i Dorpat 1891-—96, verkade
därefter som pastor, bl. a. i Kegel i Estland
1906—20, och fiek 1919 av en kyrkokongress
i uppdrag att organisera en av staten
oberoende lutersk folkkyrka i Estland. K. valdes
1920 till biskop över Estlands luterska kyrka
och invigdes 1921 i Reval av ärkebiskop N.
Söderblom. V. S-g.
Ku Klux Klan [kjö’ klaks klä’n], namn på
två hemliga sällskap i U. S. A. Det äldre
stiftades 1865 i Pulaski, Tennessee; dess
syfte var att under övergångsåren efter
inbördeskriget skydda de vita mot övergrepp av
frigivna negrer samt att bekämpa
styrelsegodtycket hos de nyorganiserade lokala
myndigheter, sorn stödde sig på negerrösträtten
och norrifrån inflyttade äventyrare
(carpet-baggers; se d. o.). Sällskapets funktionärer
antogo mystiska namn, och medlemmarna
anordnade, fantastiskt kostymerade, ofta
nattliga processioner, urspr. åsyftande att injaga
skräck hos vidskepliga negrer. Rörelsen spred
sig till flera av sydstaterna oeh fick till
ledare förre sydstatsgeneralen N. B. Förrest.
Sammankomst i Ku Klux Klan (i Georgia 1922), Framför det
brinnande korset imperial wizard och »storcyklopen».
Ord. som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
