Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Kul-led—Kulling
262
anlag i landskapsmålningar
från skånska slättbygden.
G-gN.; E. L-k.
Kul-led, mek., se
Axelkoppling, sp. 626, och
Led 1.
Kullen, se K u 11 a b e r g.
Kullens fyr, ett 15 m högt
fyrtorn på det omkr. 74 m
höga berget på Kullens n. v.
udde (se K u 11 a b e r g med
bild på pl. samt F y r, bild
8). Den är den högst belägna
och ljusstarkaste (500,000
hef-nerljus) fyren i Sverige. På
platsen uppställdes redan 1560
en »fyrpande», den första på
Skandinaviska halvön. Den
nuv. fyren är en blixtfyr med
en blänk av 0,3 sek.
varaktighet var 5:e sek. och med
en lysvidd av 24 nautiska
mil. Vid fyren finnas
stationer för mistsignalering samt
för signalering ang. isförhål-
landen, fyrskepp och skeppsvrak i Öresund.
Vid Kullabergs fot på n. v. udden är uppförd
en mindre fyr, Kullen, nedre. L-r.
Kullerstad, socken i Östergötlands län,
Memmings härad, på s. stranden av sjön
Glan; 39,68 kvkm, 2,852 inv. (1930).
Genom-flytes av Motala ström; småkullig slättbygd,
skogspartier vid Glan och i s. v. 1,064 har
åker, 1.235 har skogs- och hagmark. Vid
utbyggda fall av Motala ström Ljusfors och
Skärblacka (omkr. 1,000 inv.) pappersbruk
m. m., vilka tillhöra Fiskeby (se d. o.), samt
Ribbingsholms egendom. Pastorat i
Linköpings stift, Norrköpings kontrakt.
Kullersten, huvudformad (hjässartat el.
kull-rigt välvd) sten, företrädesvis sådan av 1—1,5
dm storlek, nyttjad vid stenläggning
(kullerstensgator). N. Zn.
Kullerstol, stol utan ryggstöd och karmar;
brudstol; brudpall.
Kullcrvo [ko’llervå], de finska episka
runornas olycksfödde, huvudfiguren i Kalevalas
(se d. o.) runor 31—36. Uppvuxen bos
faderns baneman, sin farbroder, säljes den
jättestarke, ohanterlige ynglingen som träl
till Ilmarinen (se d. o.) och dödar dennes
hustru, vilken av elakhet låtit honom fördärva
sin kniv, det enda arvet efter fadern. En
flicka, som han förför i skogen, visar sig
vara hans egen syster. I föitvivlan drager
han i strid mot sin farbroder, dödar denne
och hans folk och tager till slut sitt liv.
Kullervoepisoden, den mest gripande delen av
Kalevala, är i huvudsak grundad på runor,
upptecknade i Ingermanland av D. E. D.
Eu-ropæus (se d. o.) och ytterst härstammande
från Hamletsägnen. Den har konstnärligt
framställts av Sibelius, Gallén o. a. K. B. W.
Kullgren, Carl August, industriidkare
(1793—1851). Anläde tills, m. frih. Nils
Ericson 1842 på Malmön, n. om Lysekil, det första
stenhuggeriet i Sverige i större skala och blev
banbrytare för västkustens
stenhuggeriindu-stri. Firman ombildades 1891 till Granit a.-b.
C. A. Kullgrens änka (i Uddevalla). G. H-r.
»Förberedelse till kyrkbesök.» Målning (motiv från Torna härad i Skåne)
av Jakob Kulle.
Kullgren, T h y r a, skolföreståndarinna (f.
1870 17/7), utexaminerades från Högre
lärarinneseminariet 1892 och är sedan 1912
föreståndarinna för Kjellbergska flickskolan och
lärarinneseminariet i Göteborg. Hon har
varit led. av flera sakkunnigkommittéer, bl. a.
1924 års skolsakkunniga, samt flitigt
deltagit, även som författarinna, i det
pedagogiska och sociala framstegsarbetet.
Kullig, dets. som hornlös, huvudsaki. om
hornlös nötboskap, t. ex. fjällboskap och
röd-kullig boskap.
Kulling, härad i Älvsborgs län, kring V.
stambanan mellan Alingsås och Herrljunga;
758,82 kvkm, 15,660 inv. (1929). Socknar:
Hemsjö, ödenäs, Alingsås landsförsaml. och
Rö-dene, Bälinge, Skogsbygden, Långared, Lena,
Bergstena, Fullestad, Hol, Horla, Siene,
Al-gutstorp, Kullings-Skövde, S. Härene,
Tumberg, Bråttensby och Landa, Eggvena,
Rem-mene, Tarsled, Fölene, Herrljunga. Södra K.
genomflytes till sjön Mjörn (se kartan) av
övre Säveån i en bred, odlad dal och upp-
Ord,
som saknas under K, torde sökas under C.
KULLINGS H2
Skala 1:750000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
