Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulling (härad) - Kulling (kontrakt) - Kullings-Skövde - Kulltorp - Kulluko, Culluco - Kullved - Kulm (avlagringar) - Kulm (stad) - Kulm (by) - Kulmbach - Kulmen - Kulmination - Kulminera - Kulmsee - Kulmögel - Kulnev, Jakov Petrovitj - Kulpa - Kulspel - Kulspruta, Maskingevär el. Mitraljös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Kulling—Kulspruta
264
tages f. ö. av bergplatåer, som i ö. nå mer
än 220 m ö. h., ocb smärre, delvis bebyggda
dalar. K. genomflytes i n. av Nossan. En
flik av Svältorna (se d. o.) går här upp
mellan bördigare socknar i n. v. 17,786 har åker,
41,964 har skogs- och hagmark. Huvudnäring
är jordbruk. Municipalsamhällen: Vårgårda
och Herrljuhga (se dessa ord). Järnvägar:
se kartan; landsvägar: se karta vid art.
Västergötland. Tillhör K:s fögderi
samt Vättle, Ale och K:s domsaga. Litt.: G.
Ewald, »Beskrivning över K:s härad» (1925).
Kulling, kontrakt i Skara stift, omfattar 8
pastorat: Alingsås stads- och
landsförsamlingar, Rödene, Bälinge, ödenäs och Hemsjö;
Lena, Bergstena och Fullestad; Långared;
Nårunga, Skogsbygden, Ljur, Ornunga,
Kvin-nestad och Asklanda; S. Björke, Vesene,
Grude, Jällby och Hudene; Algutstorp,
Kullings-Skövde, Tumberg, S. Härene, Bråttensby
och Landa; Herrljunga, Tarsled, Remmene,
Fölene och Eggvena; Hol, Siene och Horla.
Kullings-Skövde, socken i Kullings härad
(se ovan); 28,82 kvkm, 1,617 inv. (1930).
Närmast Säveån odlad bygd, f. ö. mest
skogs-och mossmarker. 1,470 har åker, 837 har
skogs- och hagmark. Vid V. stambanan
mu-nicipalsamhället Vårgårda (se d. o.). Ingår
i Algutstorps, Kullings-Skövde, Tumbergs, S.
Härene, Bråttensby och Landa pastorat i
Skara stift, Kullings kontrakt.
Kulltorp, socken i Jönköpings län, Västbo
härad, n. v. om Värnamo; 94,13 kvkm, 1,287
inv. (1930). Genomflytes mot s. av Storån
(till Bolmen) och upptages särskilt i ö. av
vida mossar och f. ö. höglänta skogsområden.
906 har åker, 6,068 har skogs- och hagmark.
Gammal metallhemindustri. Ingår i K:s och
Gnosjö pastorat i Växjö stift, Västbo kontr.
Kulluko, C u 11 u c o, en Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionsstation i Eritrea
(se kartan vid d. o.). Anlädes 1867.
Klinik-och skolverksamhet.
Kullved, småved, som lägges ovanpå den
inresta veden i en kolmila för att minska
draget i milorna och hindra stybben att falla
ned mellan den inresta veden samt för att
utfylla uppkommande håligheter i milan.
Kulm, litorala avlagringar (med
insvämmade landväxter), vilka jämte bergkalk tillhöra
nedre delen av karbonsystemet (se d. o.).
Kulm, stad, se C h e 1 m n o.
Kulm [kolm], tjeck. Chlumec, by i n.
Böh-men, 5 km n. ö. om Teplice. Vid K.
besegrade en rysk styrka under Ostermann och en
preussisk under von Kleist den franska
kåren under Vandammes befäl 30 aug. 1813.
Jfr L. Tingsten i Hist. Tidskr. 1925.
Kulmbach [ko’lmba^], stad i n. ö. Bayern,
Oberfranken, vid Vita Main; 11,830 inv.
(1925), industristad; berömda ölbryggerier
(Kulmbacher). Ö. om K. den forna borgen
Plassenburg (nu fängelse), som med det
underlydande K. 1338 kom till huset
Hohen-zollern, förenades med Bayreuth och 1398—
1603 var markgrevarnas av Brandenburg-K.
residens.
Ku’lmen (lat. cu’lmen), höjdpunkt.
Kulminatiön, en himlakropps övergång från
att öka sin höjd över horisonten till att
minska den eller tvärt om. Meridianen delar
alla dagcirklar i två lika, till horisonten
symmetriskt belägna delar, varvid
skärningspunkterna äro de punkter, där himlakroppen
uppnår sin största el. sin minsta höjd. K. är
sålunda dets. som himlakroppens passage
genom meridianen. Den meridianpassage, vid
vilken himlakroppen har sin största höjd,
kallas övre k., den, då höjden är minst, undre
k. Solen har sålunda sin övre k. vid sann
middag, sin undre vid sann midnatt. Endast
cirkumpolarstjärnor äro över horisonten i
både övre och undre k., alla andra över huvud
synliga stjärnor endast i övre k. B-d.*
Kulminera, nå sin höjdpunkt.
Kulmsee [ko’lmzè], se C h e 1 m z a.
Kulmögel kallas algsvampsläktet Mucor.
Några arter framkalla alkoholjäsning, och
några alstra sjukdomar hos djur. Se F y
korn y c e t e r. E. S-g.
Kulnev [kolnof], Jako v Petrovitj, rysk
krigare (1764—1812), besjungen i »Fänrik
Ståls sägner». Deltog i krigen mot Turkiet
1789, i Polen 1794 och mot Napoleon 1807
samt var i 1808—09
års krig med från
början, utmärkte sig för
initiativrikedom,
påpasslighet och
tapperhet och blev 1809
generalmajor. K. ledde
den trupp, som över
Åland skulle tåga mot
Stockholm, och
landsteg i mars i
Grissle-hamn men retirerade.
K:s originalitet och
personliga ädelmod
gjorde honom populär
även bland motståndarna. — Litt.: E. S.
Tiger-stedt i Finsk Militär Tidskrift 1898. H. E. P.
Kulpa, flod, se Kupa.
Kulspel. 1. Ett spel med små kulor av
vanl. bränd lera el. glas, där den spelande
»krockar» motspelarens kula ned i en grop
el. ut ur en uppritad triangel el. cirkel. Är
populärt bland barnen, särskilt om våren.
2. Boccia [bå’tfa], it., klot,
sällskapsspel med massiva träkulor av omkr. 8 cm
diam. De spelande bilda två lag med lika
antal klot. Ett särskilt märkt klot utkastas
på ett godtyckligt avstånd från den linje,
varifrån övriga kast skola ske. De spelandes
uppgift är nu att turvis kasta sina klot så
nära det först utkastade som möjligt.
Bedömningen sker genom poängberäkning.
3. Bowls [båulz], eng., klot, populärt
engelskt spel på välskött gräsplan (eng.
bow-ling-green, green, grön plats, gräsmatta),
liknande boccia men med tyngre klot. Jfr
Biljard, - Krocket och Kägelspel.
Kulspruta, Maskingevär el. M i t r a
1-j ö s, sådant eldvapen, som med ovanligt högt
uppdriven eldhastighet avskjuter icke
spräng-laddade kulor. Redan på 1300-talet
förekom-mo s. k. orgelbössor med flera pipor, som
samtidigt avfyrades. Först under amerikanska
inbördeskriget 1861—65 framställdes i
samband med bakladdningens införande k., som
fingo verkligt värde för striden. K. från
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
