Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Kulsprutegevär—Kulstötning
268
Bild 5. Schwarzloses kulspruta (svenska arméns
kul-•spruta m/14).
1921 antogs för svenska armén ett
kulsprutegevär, system Colt-Browning (bild 6).
På 1890-talet började automatiska k.
allmänt införas i infanteriets och kavalleriets
beväpning. I Sverige antogs 1900 Hotchkiss’ k.,
som dock ej kom att ingå i infanteriets
beväpning utan tilldelades särskilda vid
posi-tionsart.-reg:tet organiserade
kulsprutebatte-rier. 1914 antogs Schwarzloses k., och
samtidigt började uppsättandet av
kulspruteför-band vid infanteriet och kavalleriet. Före
världskriget räknade man vanl. ett
kulspru-tekompani på 6—8 k. per inf.- el. kav.-reg:te,
men under och efter kriget har, särskilt vid
inf., organisationen svällt ut, så att man nu
(1930) vanl. räknar ett komp, om 12—16 k.
per bataljon. Därjämte ha överallt
kulsprutegevär införts, dock ej sammanförda i
särskilda förband utan tilldelade ett visst antal
skyttar vid varje inf.-pluton (kav.-tropp). K.
transporteras vid inf. vanl. på lätta
enspända kärror, vid kav. på packhästar.
Kulspru-tegevären bäras av manskapet. — Ung.
samtidigt med den automatiska k. började vid
artilleriet på vissa håll införas ett slags lätta
helautomatiska kanoner (s. k.
maskinkanoner) av 37—47 mm kaliber,
konstruerade efter ung. samma princip som k.
Mycket omtalade blevo engelsmännens i
boerkriget använda s. k. pom-poms, vilka just
voro av denna typ. På vissa håll ha
dylika pjäser införts som infanterikanoner (se
Kanon, sp. 261 och bild 14 på plansch).
Efter världskriget har en i riktning mot
dessa pjäser gående utveckling av kulsprute-
Bild 6. Svenskt kulsprutegevär in/21.
vapnet skett, i det att för särskilda syften,
ss. beskjutning av stridsvagnar, pansarbilar
och flygplan, införts grova k. med kaliber
växlande mellan 13 och 30 mm. Härigenom
har gränsen mellan kanon och k. blivit något
svävande, men i allm. räknas det
helautomatiska vapnet som k., då dess projektil
väger under 400 g, enär enl.
Petersburgsdekla-rationen 1868 projektilen då ej får förses med
sprängladdning. Kalibergränsen blir då omkr.
30 mm. G. af W-dt.
För medverkan vid avslående av anfall
från luftfarkoster ha från tiden för
världskriget 1914—18 luftvärnskulsprutor
framställts. På grund av sin jämförelsevis
korta skottvidd (högst 3,000—4,000 m)
användas dessa för »närluftförsvar». Nutida
örlogs-fartyg, såväl större som mindre, äro utrustade
med luftvärnskulsprutor. ö-g.
Kulsprutegevär, se Kulspruta, sp. 266 ff.
Kulsprutekompani, se Kulspruta, sp. 267.
KulsprutenäAe, mindre
befästningsanlägg-ning, varifrån kulspruteeld kan avgivas i
flera riktningar. K. anlägges vanl. bakom de
främsta försvarslinjerna med uppgift att,
sedan dessa genombrutits av fiendens
stormkolonner, bringa oreda och förstörelse bland
dessa. L. af P.
Kulstapel, förr, då rundkulor användes,
benämning på ett antal pyramidformigt
ordnade artilleriprojektiler. Ett större antal
kulstaplar bildade en k u 1 g å r d. (G. af W-dt.)
Kulstötning, idrottsövning, tillhörande
gruppen kast (jfr d. o.) inom »allmänna
idrotten» (se Idrott, sp. 426), där uppgiften är
att från axeln med ena handen stöta en kula
Kulstötning (fransmannen R. Paoll i landsmatchen
Sverige—Frankrike 1925).
Ord. som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
