Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa / 275-276 (1929) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulör - Kum - Kuma - Kumamoto - Kumaner - Kumanien - Kumanovo - Kumarin (Cumarin) - Kumasi el. Coomassie - Kumbakonam el. Kombakonam - Kum Kalesi (Kum Kale) - Kumla (härad) - Kumla (kontrakt) - Kumla (socken i Västmanlands län) - Kumla (socken i Örebro län) - Kumla (socken i Östergötlands län) - Kumla—Yxhults järnväg (K. Y. J.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kulör (fr. couleur), färg. — Kulört, färgad,
i motsats mot vit (om människor) eller eljest
mot svart el. vit.

Kum, stad i v. Persien, 130 km s. s. v. om
Teheran, vid floden Anarbars utträde ur
berglandet, 940 m ö. h., omkr. 25,000 inv. Är en
av schiiternas heliga städer. Vallfartsort.

Kuma’, flod i Nordkaukasien, från nordsidan
av Kaukasus åt n. ö. över Kaspiska
stäpplandet. Sinar sommartiden och når blott vid
högvatten Kaspiska havet. Längd 650 km.

Kumamoto, huvudstad i kenet K. på
japanska ön Kyushu nära floden Shirakawas
utlopp; 147,174 inv. (1925). Medicinsk högskola.
Mäktiga ruiner av en av Japans starkaste
feodalborgar, byggd i slutet av 1500-talet.

Kumaner (ung. kún, plur. kúnok), turkisk
folkstam, av bysantinerna kallad komanoi, av
slaverna polovtser. Från landet bortom
Volga bröto de, undanträngande petjenegerna,
in i Europa i slutet av 800-talet. 1070
inföllo de (möjl. dock i stället petjenegerna) i
Ungern men slogos tillbaka. Efter
århundraden av strider och härjningståg bodde de till
slutet av 1200-talet dels i s. Ryssland och på
Krim, dels i vissa delar av Ungern, där de
antogo kristendomen och snart fullständigt
uppgingo i ungrarna. Deras minne fortlever
ännu i namnen Nagy-Kúnság (Stora
Kumanien) och Kis-Kúnság (Lilla Kumanien) vid
mellersta Theiss och i en mängd andra
ortnamn, innehållande Kún.

        K. B. W.

Kumanien, se Kumaner.

Kumanovo [komanå’vå], gammal stad i
Serbien, 25 km n. ö. om Skoplje; 13,372 inv.
(1921). Om slaget vid K. se
Balkankrigen 1912 och 1913, sp. 785.

Kumarin (Cumarin; C₉H₆O₂), kemiskt
ämne, som förekommer i många växter, ss.
i sötväppling, myskmadra, vårbrodd,
tonkaböna (se Dipteryx), sannolikt även i
nyslaget hö. K. är rätt giftigt, brukas i
parfymindustrien och kan framställas
syntetiskt.

        C. G. S.

Kumasi el. Coomassie, huvudstad i
Ashanti (se d. o.).

Kumbakonam el. Kombakonam (eng.
Combaconum), stad i s. Främre Indien,
presidentskapet Madras, i Cauverys delta; 60,700
inv. (1921). Är en av Sydindiens äldsta
städer. Betydande tempelbyggnader i dravidisk
stil; säte för hinduisk lärdom.

Kum Kalesi (Kum Kale), se
Dardanellerna och Dardanellerna under
världskriget.

KUMLA H:d Skala 1:500 000

Kumla, härad i Örebro län, mellan
Askersund och östgötagränsen (Tylöskogen) i s. och
Kvismare kanal el. Täljeån på Närkesslätten
i n.; 546,31 kvkm, 20,117 inv. (1929).
Socknar: Lerbäck, Hallsberg, Kumla samt
Hallsbergs köping. Omfattar i n. delar av den
odlade och särskilt kring de stadsbebyggda
samhällena Kumla (se nedan) och Hallsberg
(se d. o.) industrialiserade Närkesslätten. S.
därom höjer sig i markerade
förkastningsbranter s. Närkes bergiga skogsområde. 13.605
har åker, 33,813 bar skogs- och hagmark.
Huvudnäring: industri (se resp. socknar). Om
järn- och landsvägar se karta vid art.
Närke. K. tillhör Hallsbergs fögderi och
Västernärkes domsaga.

Kumla, kontrakt i Strängnäs stift,
omfattar 8 pastorat: Askersunds stadsförs.;
Askersunds landsförs.; Hallsberg; Hammar;
Hardemo; Kumla; Lerbäck; Snavlunda.

Kumla, socken i Västmanlands län,
Övertjurbo härad, vid Sagån, s. om Sala; 62,49
kvkm, 1,670 inv. (1930). Slättbygd, uppdelad
av skogspartier. 3,460 har åker, 2,369 har
skogs- och hagmark. I K. Tärna folkhögskola.
Pastorat i Västerås stift, Sala kontrakt.

Kumla, socken, den nordligaste, på
Närkesslätten belägna delen av Kumla härad,
Örebro län; 118,72 kvkm, 9,652 inv. (1929).
6,826 har åker, 3.540 har skogs- och hagmark.
I K. ligga Säbylunds fideikommiss, Stene
brunn, Yxhults stenhuggeri och vid
stambanan Krylbo—Mjölby municipalsamhället
Kumla, 227 har, 3,304 inv. (1929);
tax.-värde å fast egendom 6.295,100 kr. (1928),
bev.-tax. inkomst 3,838,610 kr. Detta har
näst Örebro Sveriges största skoindustri (8
större och 14 mindre skofabriker); därjämte
kalkbrännerier m. m. Pastorat i Strängnäs
stift, Kumla kontrakt. Litt.: N. Helander,
»K.» (1925); E. Lewenhaupt i »Till
hembygden», 22 (1925).

Kumla, socken i Östergötlands län, Lysings
härad, på östgötaslätten, närmast s. ö. om
Tåkern; 12,62 kvkm, därav 38 % vatten, 220
inv. (1930). 552 har åker, 136 har skogs- och
hagmark. Ingår i Svanshals’ och K. pastorat
i Linköpings stift, Lysings kontrakt.

Kumla—Yxhults järnväg (sign. K. Y. J.),
spårvidd 1,435 m, 6,1 km lång, förbinder
Yxhult med Kumla på statsbanelinjen
Hallsberg—Örebro, öppnades för godstrafik 1885.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>