Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunz, George Frederick - Kunze-Knorr-bromsen - Kunzen, Friedrich Ludwig - Kunzit - Kuokimmuodka - Kuolajärvi - Kuo-min-tang - Kuopio - Kuopio län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Kunze-Knorr-bromsen—Kuopio län
310
pearl» (1908; tills, m. Ch. H. Stevenson), »The
curious lore of precious stones» (1913), »Magic
of jewels» (1915) och »Ivory and the
ele-fihant» (1916). Ädelstenen kunzit är
uppkal-ad efter K. N. Zn.
Kunze-Knorr-bromsen [ko’ntso-], se B r o m s,
sp. 6—7.
Kunzen [ko’ntson], FriedrichLudwig
Æ m i 1 i u s, dansk (tyskfödd) tonsättare (1761
—1817). Studerade först juridik vid Kiels
univ., begav sig 1785 till Köpenhamn, där
han 1789 fick operan »Holger Danske»
uppförd, var teaterkapellmästare i Tyskland till
1795 och därefter hovkapellmästare i
Köpenhamn. Av egna verk uppförde K. i
Köpenhamn bl. a. »Vinhösten» (1796),
»Drageduk-ken» (1797), »Erik Ejegod» (1798), »Gyrinthe»
(1807). Bland hans mycket betydande
kyrkliga verk märkes kantaten »Skabningens
Halleluja» (1797), som ofta uppfördes även i
Sverige. — K:s kompositioner utmärka sig för
stor gedigenhet och klassisk formrenhet. Han
anslår ofta dansk folkton. T. N.
Kunzit, miner., se Spodumen.
Ku’okimmuo’dka (lapska
Kuokkimasmuot-ke), gränsmärke mellan Sverige, Finland och
Norge från 1810 till 1887, då gränsmötet
konstaterades ligga vid sjön Koltajaure, där 1901
Treriksröset restes. K. ligger i Finland.
Jfr uppsats av E. Melander i Sv.Turistfören:s
Ärsskr. 1911.
Kuolajärvi [ko’å-], socken i ö. delen av
Uleåborgs län, invid ryska gränsen; 11,854
kvkm, 6,011 inv. (1929), finsktalande.
Kuo-min-tang (»folkpartiet»), se Kin a,
historia, sp. 716.
Kuopio [ko’åpiå], residensstad i det efter
K. uppkallade länet i Finland, vackert
belägen vid Kallavesi sjö; 53 kvkm, 23,656 inv.
(1929), finsktalande. Rätt betydande
industri; 64 arbetsplatser med 2,060 arb. (1927).
Flera stora kvarnanläggningar;
träförädlingsindustrier, främst a.-b. H. Saastamoinens
omfattande anläggningar (Haapaniemi och
Sy-vänniemi trådrullsfabriker, tillv. 31/2 mill.
gross; Siikaniemi såg, tillv. 12,000 stds;
Koi-vuniemi fanerfabrik, tillv. 4,500 ton) samt
a.-b. Savos tändsticksfabrik. K. är en av
Saimasjösystemets främsta
hamnstäder; importen och
exporten gå dels med järnväg
över Kotka, dels sjöledes
genom Saima kanal över
Viborg. Staden ligger vid
stambanan genom Savolaks.
Kyrka av gråsten, uppförd
1805—15, invid
Snellmanspar-ken, med J. V. Snellmans
byst (av J. Takanen). I s. ö.
på Väinölänniemi udde i
Kallavesi naturskön park med
fest- och idrottsplaner. Invid
K. den höga Puijobacken,
med storartad utsikt över
insjöar och skogar. I närheten
dessutom Fagernäs (fi.
Niu-vanniemi) centralanstalt för
sinnessjuka. — K. erhöll sitt
fundationsbrev 1782, förblev
länge obetydligt men har efter
Saima kanals öppnande 1856 raskt utvecklats
till kommersiell och intellektuell centralort i
n. Savolaks. O. Brn.
Kuopio län [ko’åpiå-] i Finland omfattar
n. Savolaks och Karelen samt n. ö.
Tavast-land; 44,096 kvkm, därav 7,876 kvkm (17,9 %)
vatten, 376,304 inv. (1929), finsktalande.
Landareal (1920): Odlad jord 143,880 har (4%),
ängar och hagmarker 275,806 har (8 %), skog
(82%) och impediment (6%) 3,191,534 har (88%).
Brukningsdelar (1920) : 27,733 st.
Skörd (medeltal ton 1921—25) : Råg 24,068, korn
12,516, havre 28,462, potatis 67,564, andra
rotfrukter 32,134, hö 295,707.
Husdjur (1928): 41,869 hästar, 238,520
nötkreatur, 151,312 får, 212 getter, 50,347 svin.
Mejerihantering (1928): 59 mejerier, därav 56
andels-; tillv. smör 2,071 ton, ost 57 ton.
Skog: Beräknad virkesmassa 242 mill. kbm (15 %
av Finlands virkesmassa). Ägare: Staten 15%,
kommuner m. fl. 1 %, a.-b. 25 %, enskilda 59 %.
Indelning: Städer: Kuopio, Joensuu, Idensalmi.
2 köpingar (Nurmes och Varkaus) och 48
landskommuner, fördelade på 6 härad. 9 domsagor (med
32 tingslag), därav 3 under Vasa, 6 under Viborgs
hovrätt.
I förhållande till åkerarealen är
kreaturs-beståndet (147 nötkreatur per 100 har) större
än i landet över huvud (86 per 100 har).
Mejerihanteringen är därför även av stor vikt.
K. är Finlands skogrikaste län. Tallen
dominerar i 53 %, granen i 22 % och björken i
17 % av skogarna. Industrien baseras främst
på förädling av skogsprodukter. Den
koncentrerar sig främst till städerna Kuopio och
Joensuu, Varkaus, Värtsilä och Strömsdals
brukssamhällen samt Outokumpu koppargruva. Med
s. Finland förenas K. genom Savolaks- och
Karelska järnvägarna, vilka förbindas av två
tvärbanor; en tredje tvärbana har påbörjats
från Joensuu. Viktiga förbindelseleder
utgöra även de av många kanaler förenade
sjöarna. K. är delat på Uleåborgs och
Viborgs stift; i Karelen finnas 4 grek.-kat. förs,
under Sordavala biskopsstift. Jfr F i n 1 a n d.
Sedan s. Karelen 1721 avträtts till
Ryssland, förenades n. Karelen jämte Savolaks
med Kymmenegårds län under en
landshövding med säte först i Fredrikshamn, sedan i
Villmanstrand och efter 1743 i Lovisa. Vid
Gustav III:s länsreglering 1775 förordnades
Utsikt över Kuopio.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
