Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuprit el. Röd kopparmalm - Kuproföreningar, Kuprooxid - Kur (metod) - Kur- (av kurfurste) - K. U. R. - Kura, Kur (flod) - Kurakin, Boris Ivanovitj - Kurant - Kurantdaler - Kurantdukat - Kurare (Curare) - Kuratel - Kurativ - Kurator - Kurbits - Kurbskij, Anrej Michajlovitj - Kurck, släkter - Kurck, Arvid - Kurck, Arvid Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Kuproföreningar—Kurck, A. F.
314
rött streck, hårdheten 3,5—4 (se II å r d h e t
s-skala), spec. v. 5,7—6. — Tegelmalm
(ty. Ziegelerz) är en rödbrun till tegelröd,
jordartad blandning av kuprit och liinonit.
I utlandet är k. mångenstädes ett viktigt
kopparmalmsmineral. Se även
Kopparmalm. N. Zn.
Kuproföreningar, Kuprooxid, se
Kopparföreningar.
Kur, metod för sjukdomars botande el.
hälsans vårdande (t. ex. huskurer, se d. o.); även
uppvaktning, hyllning.
Kur-, i sammansättning med namn på vissa
stater inom det gamla Tyska riket, t. ex.
Kurpfalz, Kursachsen, utmärker, att landets
regent var kurfurste.
K. U. R., se Kulturella
ungdoma-rörelsen.
Kura, Kur, flod i Transkaukasien från
Armeniens högland, 2,678 m ö. h., genom
Georgien och Aserbeidjan till Kaspiska havet.
Mottager från höger Aras (se d. o.). Längd
1,300 km. Segelbar 320 km.
Kura’kin, Boris Ivanovitj, furste,
rysk diplomat (1676—1727), svåger till Peter
I:s första gemål. Var 1709—13 sändebud i
London och Haag, sedan i Paris och
ådaga-lade ovanlig diplomatisk förmåga. K:s papper
äro utg. i 8 bd 1890—1902.
Kura’nt (fr. courant), gångbar, löpande,
gällande; lättsåld, begärlig; frisk och kry. Om
mynt: 1) huvudmynt i motsats mot
skiljemynt (de större huvudmynten kallas stundom
grov k.); 2) faktiskt präglat och i allmänna
rörelsen gängse myntslag i motsats till
räkne-mynt, som blott äro begrepp vid
värdeberäkningar el. kursnoteringar (t. ex. belgisk franc
i motsats till räkneenheten »belga» = 5
francs; jfr Ilamburger-banko). (A. W-dt.)
Kurantdaler, sp D a 1 e r, sp. 365.
Kurantdukat, se Dukat, sp. 87.
Kuräre (C u r ä r e), pilgift, som
indianstammar i Sydamerika bereda av Strychnos-arter.
K. innehåller som verksam beståndsdel en
alkaloid, k u r a r i n (olika i skilda
kurare-sorter), som förlamar nervändplattorna i de
tvärstrimmiga musklerna och dödar genom att
sätta andningsmusklerna ur verksamhet. Om
man underhåller konstgjord andning
tillräckligt länge (några tim.), för att giftet skall
hinna avskiljas ur kroppen (genom njurarna),
kan den förgiftade komma sig. K:s
egendomliga inverkan på rörelsenervernas
änd-apparater i musklerna, sedermera iakttagen
även hos andra gifter, kallas k u ra re ve
r-kan el. kurareförlamning. Att
känseln skulle påverkas av k., har man ej
kunnat bevisa. C. G. S.
Kuratel (fr. curatelle, av lat. cüra, omsorg),
enskild persons (»kurators») omvårdnad om
annans angelägenheter på grund av
myndighets förordnande, någon gång på anmodan av
annan enskild, dock ej inbegripande
förmyn-derskapet. Från den rom. rätten, där k. hade
sin plats vid sidan av förmynderskapet, ha
flera nyare, rättssystem upptagit k., och vissa
arter av s. k. godmanskap i sv. rätt
röja tydligen sin härstamning från det rom.
k., om än ordet k. icke är så vanligt i
nutida sv. rättsspråk. K. kan även betyda
ord
Ord, som saknas under
förandeskap i studentnation (se Kurator
2). C. G. Bj.
Kuratlv, som tillhör en kurmetod; bote-.
Kurator (lat. curätor, förvaltare,
uppsy-ningsman). 1. Befattningshavare av
åtskilliga slag i Romerska riket. — 2. Vid svenska
univ. kallas alltsedan 1600-talet ordf, för en
»nation» k. el. förste k. Andre k. är vanl.
benämningen på kassaförvaltaren och någon
gång tredje k. på bibliotekarien. För
nationerna gemensamma angelägenheter
avhandlades förr av ett kuratorskonvent, som i
Uppsala nu i huvudsak efterträtts av
Studentkårens direktion, där nationernas förste
kuratorer äro självskrivna medlemmar. — 3.
Person, betrodd med kuratel (se d. o.). Jfr
God man. C. G. Bj.;A.U.
Kurbi’ts, bot., se Cucurbitaceae och
Pumpa.
Ku’rbskij, Andrej Michajlovitj,
furste, rysk krigare och statsman (1528—88),
se Ivan, sp. 897.
Kurck, två svenska och finländska
frälse-släkter. Den äldre, härstammande från
riksrådet N i k 1 i s K o r k e (d. omkr. 1427),
utgick med dennes sonsons son biskop Arvid K.
(se nedan). Den yngre ätten härstammar från
den småländske frälsemannen K n u t E r i k
s-s o n (var död 1539), som blev lagman i
Österbotten och Satakunda. Genom hans gifte med
Elin K. (syster till Arvid K.) övergingo
den äldre ättens gods och namn till deras
ättlingar. Om deras sonson A. J. K. se nedan.
Den sistnämndes brorson Jöns Knutsson
K. (se nedan) introducerades 1625 på
riddar-huset och blev 1651 frih. Hans son
landshövdingen frih. Gabriel K. (1630—1712)
skrev levnadsminnen, utg. av R. llausen 1906.
Om Gabriel K:s bröder Knut K. (d. 1690) och
Gustaf K. se nedan. En ättling till Gabriel
K., presidenten Arvid Fredrik K. (se nedan),
blev 1797 greve (ointroducerad); slöt själv
sin gren. Om ättens siste manlige medlem,
frih. Clas K., se nedan. H. E. P.; B. H-d.
Kurck, Arvid, Finlands siste katolske
biskop (omkr. 1464—1522); jfr
släktöversikten. Studerade i Paris, blev kanik och
kyrkoherde samt 1510 biskop i Äbo. I
unions-tvisterna ställde han sig emot danskarna men
lyckades genom försiktighet bibehålla sin
ställning även under Kristian II. 1521 skänkte
han den av Gustav Vasa mot Abo utsända
belägringshären sitt understöd, men då
företaget misslyckades, flydde han och drunknade
på överfarten till Sverige. H. E.P.
Kurck, Arvid Fredrik, greve, president
(1735—1810); jfr
släktart. Blev 1762
assessor i Göta hovrätt. På
riksdagen i
Norrköping 1769 väckte han
uppseende som
skicklig försvarare av
mössrådet. K. blev 1775
Vasa hovrätts förste
president och 1781
president i Göta hovrätt.
1792 inkallades han i
Högsta domstolen och
blev s. å. därjämte
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
