Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Kurck, A. J.—Kurder
316
president i Kammarkollegium, 1793 en av
rikets herrar och 1797 greve (ointroducerad).
1801 tog han avsked. K. uppskattades för
moderation och självständighet. V. M.*
Kurck, Axel Jönsson, krigare (1555
—1630); jfr släktöversikten. Utsågs 1598 av
Sigismund till överbefälhavare i Finland, blev
slagen av hertig Karl 29 aug. 1599 i S:t
Mårtens socken och föll i dennes händer, då
Viborg gav sig i sept. s. å., men blev
benådad och frigiven samt fick flera
förtroendeuppdrag i Finland av Karl IX och Gustav II
Adolf. H. E.P.
Kurck, Clas, frih., naturvetenskapsman
(f. 1849 28/b) ; se släktart. Studerade i
Uppsala och Leipzig, var på 1870—-1890-talet
lantbrukare i Skåne, har ägnat sig åt
geologi och botanik. Han har behandlat
kalktuffen vid Benestad och kärrsköldpaddans
förekomst i Sveriges torvmossar. K. blev 1918
fil. hedersdr i Lund. K. A. G.
Kurck, Gustaf, frih., riksråd (1624—89),
son till J. K. K. och bror till K. K. Blev 1651
överste, 1658 landshövding i Östergötlands
län och 1664 rådsherre samt fick 1667 plats
i Krigskollegium. 1669—74 var han
generalguvernör i drottning Kristinas
underhålls-länder. Liksom brodern fick han maj 1682
avsked från rådsämbetet.
Kurck, Jöns Knutsson, frih.,
ämbetsman (1590—1652); jfr släktöversikten. Gjorde
vidsträckta resor och bedrev därunder
universitetsstudier, blev 1626 ståthållare i Abo,
1627 i Viborg, 1628 ånyo i Åbo, 1631
president i Äbo hovrätt samt 1641 lagman i
Västergötlands och Dals lagsaga. K. blev frih. 1651.
Han var en av Finlands rikaste inän och förde
Kurder.
ett stort hus i Åbo. Han ägde vidsträckta
juridiska och historiska kunskaper samt en
för tiden ovanlig insikt i finska och
intresserade sig för lagens översättande till detta
språk. Två av K. författade juridiska
uppsatser äro utg. av O. Hj. Granfelt i Tidskr. utg.
av Jur. Fören. i Finland, 59 (1923). H. E. P.
Kurck, Knut, frih., riksråd (1622—90),
son till J. K. K., bror till G. K. och
systerson till Axel Oxenstierna. K. blev 1651
landshövding i Västmanlands län, 1660 riksråd och
1663 president i
Kom-merskollegium. 1677
—80 var K. president
i Svea hovrätt. Inom
rådet var han
motståndare till M. G. De
la Gardie, röstade för
Sveriges deltagande i
trippelalliansen (1668),
var led. av 1668 och
1671 års
sparsamhets-ivrande statskommis-sioner och
protesterade hösten 1671 mot
förbundet med
Frank
rike. Vid riksdagen 1675 angav han jämte
Clas Rålamb De la Gardie för förgripliga
yttranden om konungen (se O. Varenius i
»Historiska studier. Festskrift tillägnad C.
G. Malmström», 1897). I maj 1682 avskedades
K. ur rådet och drabbades hårt av
förmyndarräfsten och reduktionen. G. W-k.
Kurck, Knut, frih., politiker (1761—1831),
sonsons son till Knut K. (se ovan). Var först
officer, tog avsked 1789 och ägnade sig åt sitt
gods Ekensholm (Södermanland). Nära vän
till A. L. Ribbing, häktades K. som misstänkt
efter kungamordet 1792 men frigavs snart.
Vid 1800 års riksdag stod han i oppositionens
främsta led. Han spelade en roll även 1809
genom ett kraftigt inlägg 8 maj till förmån
för programmet »konstitution först, kung
sedan». K. blev 1818 överstekammarjunkare.
Ku’rder, huvudbefolkningen i Kurdistan
(se d. o.), ett folk av iransk härstamning, som
i mindre kolonier förekommer även på andra
håll, t. ex. i Chorasan och Afganistan. K.
uppskattas till omkr. 2,5 mill., men säkra siffror
saknas; omkr. 900,000 skulle bo på persiskt
område. De uppdelas enl. inhemsk tradition
i fyra avd.: kurmändj, lur, kelhür och gürän,
av vilka den första utgör den västliga och
kelhür den östliga huvudstammen; lurerna
äro bosatta i Persien (omkr. 230,000). K. äro
dels bofasta, dels nomader; de ha bibehållit
en del mycket gamla institutioner och
sedvänjor, äro bekanta för tapperhet,
frihetskär-lek och ridderlighet men också för en
betydande grad av vildhet och brist på
civilisation. Till religionen äro de sunnitiska
muhammedaner; kvinnan har en friare ställning
än hos andra islamitiska folk.
Kurdistan är rikt på fornlämningar, vilka
ännu äro blott ofullständigt kända. Täml.
säkert vet man, att k. åtm. sedan 400-talet
f. Kr. varit bosatta i sina nuv. områden. I
tur och ordning lydde de under de
akemeni-diska, partiska och sasanidiska rikena,
under kaliferna i Bagdad, under mongolerna
Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
