Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323 Kurort—Kursor 324
churiska armén. Efter nederlagen vid
Liao-yang och Sha-ho erhöll K. efter Aleksejev
överbefälet, besegrades i det stora slaget vid
Mukden 1905 och fråntogs 16 mars
överbefälet. (Jfr Rysk-japanska kriget.)
Mycket har skrivits kring frågan om K:s skuld
till krigets olyckliga utgång. Själv har han
vidlyftigt uttalat sig därom dels i sin
redovisning inför kejsaren över rysk-japanska
kriget (ty. övers. 1909), dels i sina memoarer
(ty. övers. 1909). Efter kriget förde K. ett
tillbakadraget liv i onåd men blev under
världskriget (sedan hans antagonist storfurst
Nikolaj Nikolajevitjs inflytande upphört)
hösten 1915 chef för grenadjärkåren samt
övertog på nyåret 1916 befälet över n.
armégruppen i Livland, vars ansatser till
offensivföretag dock ej ledde till något resultat.
Då uppror utbröt i Turkestan aug. 1916,
sändes K. dit som generalguvernör och utövade
en framgångsrik verksamhet, som dock
avbröts hösten 1917 genom
bolsjevikrevolutio-nen. — K. skrev även bl. a. två arbeten om
rysk-turkiska kriget (ty. övers. 1879 och
1884) samt en bok om erövringen av
Turk-menien (ty. övers. 1904). Jfr E. v. Tettau, »K.
und seine Unterführer» (2 bd, 1913). M. B-dt.
Kurort, ort med lämpligt klimat och
kur-anstalt för sjukbehandling eller rekreation,
t. ex. k. för brunnsdrickning (se d. o.),
kall-vattenskurorter och luftkuran stal ter. Jfr även
Badort. Publikationen Svenska Bad- och
Kurorter utges årl.
Kuroshio [-Jiå], varm havsström i Stilla
havet (se d. o.), en motsvarighet till
Golfströmmen i Atlanten (se Japan, sp. 978—979).
Strömmen har sin största hastighet (2—4
sjömil i timmen) utmed japanska kusten mellan
van Diemens sund och Yokohamabukten. Dess
värmehalt är blott hälften så stor som
Golfströmmens på motsvarande bredder.
Kurprins fordom titel på arvprinsen i ett
kurfursten döme.
Kurrholmen, fästningstorn på ett skär
mellan Karlskrona och Aspö, uppfört 1861—62
till reddens försvar. K. är utrangerat som
försvarsverk och begagnas till upplag för
eldfarliga oljor. L. W:son M.*
Kurs (fr. cours, av lat. cu’rrere, löpa), eg.
lopp, bana. 1. (Sjöv.) Horisontala vinkeln
mellan nord—sydlinjen och ett fartygs
lång-skeppsplan (el. rörelseriktning) kallas k. el.
riktigare kursvinkel till skillnad från
k u r s 1 i n j e n, d. v. s. det efter jordytan
utdragna kompasstrecket. K. räknas numera
vanl. i grader från nord åt höger »kompassen
runt» intill 360°.
K. kallas kompasskur s (devierande k.),
missvisande (magnetisk) k. och r ä 11
visa n d e k., allteftersom den räknas från
kompassens nord—sydlinje, magnetiska el.
astronomiska meridianen. Stävad k. räknas till
fartygets långskeppsplan, k. genom
vattnet till dess verkliga väg genom vattnet,
k. över grund till dess väg över
havsbottnen. För luftfarkoster finnas motsv.
stävad k., k. genom luften och k. över
marken. Jfr Bestick 2,
Generaldistans och Kompass. (ö-g.)
2. (Hand.) a) Det pris, som på en viss plats
vid viss tid betalas för en bestämd mängd av
utländsk valuta. Sveriges riksbank
upprättar dagl. i samråd med andra banker
officiella listor över säljkurser för utländska
valutor. Därvid beräknas kursen, liksom i
de flesta andra länder, för hundratal, för
pund sterling och dollar för enheter, av det
främmande myntslaget. (I England noteras
det utländska myntet per 1 pd st.) — b)
Priset för olika värdepapper, t. ex. aktier och
obligationer. — Kurs listor för
fondpapper, som få göras till föremål för affärer på
fondbörs, få enl. fondbörslagen av 16 maj 1919
upptaga endast de kurser, som noterats på
fondbörsen; listor på fondpapper, som e j få
göras till föremål för fondbörsaffärer, få ej
spridas utan myndigheternas tillstånd.
Obligationer noteras i procent av nominella
beloppet, aktier per styck. I priset för
obligationer ingår även värdet av upplupen
kupongränta. Laglig kurs (eng. legal
tender, fr. cours légal) sägas de penningsorter
ha, med vilka gäldenär enl. lag har rätt att
gälda sina i landets mynt uttryckta
förbindelser. Jfr Mynt och Växelkurs. O. Å.
Kurse’11, Claes, krigare (d. 1570). Var
son till ståthållaren i Dorpat Georg K., gick
jämte ett par bröder i svensk tjänst och var
1561 ryttmästare i Estland. Nyåret 1567
överrumplade K. en polsk styrka vid Lemsal men
led jämte Henrik Klasson Horn nederlag vid
Runafer febr. s. å. Efter Horn blev K.
fältöverste och erövrade 1568 en del av ösel. Jan.
1570 satte sig K. i besittning av Revals slott
som pant för utebliven sold och undei
handlade snart med Sveriges fiende hertig
Magnus av Ösel. I mars- s. å. överrumplades K.
och avrättades juni s. å. Litt.: E. Seraphim,
»Feldoberst Klaus Kursell» (1897); F. Ödberg
i Skara läroverksprogram 1899. — K:s bror
Jost K. (d. 1606) var hertig Karls trogne
anhängare, anlitad bl. a. som ståthållare i
Örebro.
Kursiv el. Kursiv stil (fr. lettres
ita-liques) kallas den åt höger lutande latinska
boktryckarstilen. Den kursiva stilen
utbildades av Aldus Manutius i Venezia och
användes f. ggn 1501. Den nyttjas mest till
att starkare framhålla vissa ord el.
meningar. — Kursiv läsning, flyktigt
studium. — Kursivera, understryka; sätta
med kursiv stil. (O. W-n.)
Kursk, guvernement i Sovjetryssland, inom
Centrala svarta jordsregionen; gränsar i s. till
Ukraina; 43,652 kvkm, 2.906,36u inv. (1926).
Starkt uppodlat, betydande produktion av
spannmål, även honung och vax; brytning av
kalksten och krita. Inom K. (kretsen Sjtjigry)
finnas nyupptäckta stora magnetitlager.
Huvudstaden, K., 96,213 inv. (1926), vid en biflod
till Sejm, är järnvägsknut, handelscentrum,
industriort (läderfabriker, oljeslageri,
ång-kvarnar).
Kurslinje, se Kurs 1.
Kurslistor, se Kurs 2 b.
Kursnotering, dets. som kurs (se d. o. 2).
Ku’rsor (lat. cu’rsor, löpare), intill mitten
av 1800-talet titel på vaktmästare vid de
svenska univ. K. hade bl. a. att sammankalla
konsistoriets led. och buro vid akademiska
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
