Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kurön - Kusa (Cusa), Alexandru Ioan - Kusch - Kuschitiska språk - Kuse, julkuse, juloxe - Kusforsen - Kushana (Kusana) - Kushk (Kuschk) - Kusin - Kusistan el. Chusistan - Kusken - Kuskokwim - Kusmanek von Burgneustätten - Kussmaul, Adolf - Kusso - Kust - Kustartilleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
Kurön—Kustartilleri
328
Kurön, ö i S. Björkfjärden av Mälaren,
Adelsö socken; omkr. 185 har.
Alkoholistanstalt, öppnad 1911 av frälsningsarmén.
Ku’sa (Cu’sa), Alexandra loan,
furste av Rumänien (1820—-73). Tillhörde en
bojarsläkt i Moldau, avancerade snabbt i
furstendömets armé till överste och blev 1858
krigsminister. Täml.
oväntat valdes K. 17
jan. 1859 enhälligt till
Moldaus och 5 febr,
till Valakiets
hospo-dar. Därigenom
förenades de båda
länderna i personalunion,
och K. antog titeln
furst Alexander
Johan I.
Föreningen erkändes ej av
Turkiet och Österrike,
förhållandena i
landet voro i hög grad
oordnade, och han saknade tillräcklig
auktoritet. Dec. 1861 lyckades K. få Turkiets
tillstånd till de båda furstendömenas förening
till Rumänien. Då statslivet förlamades
av partistrider, införde K. efter en statskupp
14 maj 1864 en ny författning, som efter
franskt mönster godkändes genom
folkomröstning. En mängd reformer genomfördes,
bönderna blevo självägande, rätts- och
undervisningsväsendet ordnades, men reformerna
voro delvis illa förberedda och följdes av
finansiella svårigheter och missnöje med K:s
despotism. 23 febr. 1866 störtades K. av
sam-mansvurna officerare och måste gå i
landsflykt; han dog i Heidelberg. H. B-n.*
Kusch, det hebreiska namnet på Etiopien.
Kuschltiska språk, se Hamitiska språk.
Kuse (av kuse, tjurkalv), särskilt
julkuse, på sina ställen j u 1 o x e, ett av de i
Sverige mest brukliga julbröden (jfr Jul
och Kultbröd). N. E. H.
Kusforsen, tvärbrant stup om 3,5 m i
Skel-lefte älv, Norsjö socken, Västerbottens län,
nära Kusfors station på N. stambanan.
Beräknad medelvatteneffekt 9,500 hkr. Outbyggt.
Kushäna (K u s ä n a), dynasti av
central-asiatiskt ursprung, som behärskade stora delar
av n. Främre Indien ung. från början av
vår tideräkning till omkr. 225 e. Kr.; i
Ka-bul och angränsande distrikt härskade
dynastien till framåt 500 e. Kr. Jfr Indien,
sp. 522. J. Ch-r.
Kushk (Ku sch k), stad i n. v.
Afgani-stan, nära ryska gränsen, vid Kushk river.
På andra sidan gränsen, i ry. sovjetrepubl.
Turkmenistan, ligger den befästa
militärstationen K. (K u s j k a, KusjkinskiPost
el. Fort Turkmenistan), vid järnväg
från Merv, som slutar 20 km längre söderut
(ung. 100 km från Herat).
Kusin (fr. cousin), syskonbarn, d. v. s. ett
syskons barn i förhållande till annat syskons
barn. Ända till 1845 var äktenskap mellan
k. förbjudet i svensk lag (i finländsk till
1872), doek med möjlighet till dispens, och
fortfarande består mellan kusiner domar- och
vittnesjäv (se Jäv). C. G. Bj.
Kusistän el. Chusistän, se Arabistan.
Ord, som saknas under
Kusken (lat. Auriga), stjärnbild på n.
hemi-sfären, delvis i själva Vintergatan. Den
innehåller förutom ett stort antal ljusa stjärnor
många öppna stjärnhopar. Capella (se d. o.)
i K. är den näst ljusaste stjärnan på n.
himlavalvet; dess avstånd är 52 ljusår. C. S-én.
Kuskokwim [ka’skekcoim], flod i Alaska (se
d. o. och kartskiss), segelbar 1,000 km. K:s
mynningsvik, Kuskokwim bay av
Be-ringshav, är tillgänglig för större fartyg.
Kusmanek von Burgneustätten [ko’smanek
fån bo’rgnåiJtäton], H e r m a n n, österrikisk
generalöverste (f. 1860). Var vid
världskrigets utbrott kommendant i Przemysl, som av
honom tappert och skickligt försvarades (se
Polsk-ryska fronten). Sedan
fästningen uppgivits mars 1915, fördes K. som
krigsfånge till Ryssland, återkom 1918 och
blev då generalöverste. M. B-dt.
Kussmåul [ko’s-], Adolf, tysk läkare
(1822—1902). K. blev 1855 docent och 1857
prof, i invärtes medicin i Heidelberg, 1859 i
Erlangen, 1863 i Freiburg, 1876 i Strassburg,
avgick 1889 och levde sedan som privatman
i Heidelberg. K. var en av sin tids mest
betydande kliniska lärare och vetenskapsmän.
Utom en mängd vetenskapliga arbeten utgav
han »Jugenderinnerungen eines alten Arztes»
(1899; 13:e uppl. 1922). Se uppsats i Sv.
Läkaresällsk:s Förhandi. 1902. A. W-dt.
Ku’sso, Flöres ku’sso, de torkade
honblommorna av ett i Abessinien och annorstädes på
bergen i ö. Afrika växande, till fam. Rosaceae
hörande träd med parbladiga blad (llagenia
abyssinica). K. brukas som maskfördrivande
medel.
Kust, gränszonen mellan land och hav el.
insjö. Dess kontur och lutning växla starkt
efter jordytans former och geol. struktur och
påverkas även av vattnets rörelser. Man
skiljer främst mellan brant och långsluttande
k. el. höglands- och låglandskust.
Där bergskedjor brytas av kustlinjen, blir k.
starkt sönderskuren samt rik på öar och
naturliga hamnar (tvärkust el. atlantisk
k.). Motsatsen, längskust el. pacifik
k., uppstår, där bergskedjorna följa k. I
fordom nedisade berg- och höglandsområden ha
utbildats starkt sönderflikade fjord- och
skärgårdskuster. Främst genom
tidvattnets och vågornas verksamhet uppkomma
abrasionskuster (se Abrasion; jfr
även Strandflate). Vid långsluttande k.
uppstå tillandnings- el. avlagring
s-kuster, och strandvallar (se d. o.)
uppkastas av vågorna. Där vågorna träffa en
kust under sned vinkel el. strömmar gå längs
k., förekommer s. k. kustförflyttning,
d. v. s. transport av det lösbrutna
strandma-terialet längs k., varigenom strandsporrar och
rev bildas, vilka stundom förbinda skilda
abrasionskuster, samt vikar och bukter
uppgrundas. Djupare rännor i dylika o. a. låga
sandkuster bilda estuarierna (se E s t u
a-rium). K. A. G.
Kustartilleri, i vidsträckt bemärkelse en
stats försvarsanstalter vid kusten med
personal och materiel, i inskränkt bemärkelse
endast personalen. K. räknas i vissa länder till
lant-, i andra till sjöförsvaret. Till 1902
be
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
