Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Kustbatteri—Kustförsvar
330
mannades kustbefästningarna i Sverige av
armén utom de vid Karlskrona, där
artilleribemanningen utgjordes av den flottan
tillhörande, 1894 uppsatta Karlskrona
artilleri k å r. 1902 tilldelades k. i Sverige
marinen och fick en fast organisation. Enl. denna
består k. av ett chefsämbete och ett antal
kustart.-reg:ten, i 1914 års försvarsordning
bestämda till fyra (Vaxholms, Karlskrona,
Älvsborgs och Hemsö) men genom 1925 års
försvarsordning till två, Vaxholms och
Karlskrona. Personalen på stat uppgick 1929 till
96 officerare, 97 underofficerare, 60
flaggkorpraler, 212 korpraler, vartill komma
meniga (stam och värnpliktiga). ö-g.
Kustbatteri, batteri, ingående i
kustförsvar (se d. o.).
Kustbevakning. 1. Sammanfattande
benämning på de anordningar, som vid krig eller
krigsfara vidtagas till skydd mot fientliga
spanings- och angreppsföretag mot sjögränsen.
— 2. Avd. av tullverket med uppgift att
utmed rikets kuster utöva uppsikt till
förhindrande av överträdelser av författningar,
vilkas efterlevnad tullverket har att övervaka.
Den är fördelad på 22 k u s t d i s t r i k t (se
d. o.), inom vilka chefskapet utövas av
tjänsteman, som tillika har ställning såsom
föreståndare för tullbevakningsinspektion (i
Stockholm, Göteborg och Malmö) eller för
någon tullkammare inom distriktet. Personalen
inom kustdistrikten är fördelad på
kustposteringar och förrättar patrulleringar
dels till sjöss på kustbevakningsångare,
tullkryssare (tulljagare), tulljakter och tullbåtar
av olika typer, dels till lands på autoinobiler,
motorcyklar etc. och till fots.
Tjänstemate-rielen anskaffas i åtskilliga fall av
tullverket; i övrigt hålles den av personalen mot
lega el. annan ersättning. I samband med
patrulleringarna verkställas prejningar,
visi-tationer och bevakningar av fartyg o. a.
transportmedel. Ord. personalen vid k. utgöres f. n.
(1930) av 22 kustöveruppsyningsmän, 44
kust-uppsyningsmän, 42 förste kustvakter, 149
kustvakter och 32 kustbevakningsbiträden.
Dessutom tjänstgör där extra personal till ett
antal av omkr. 250 man. Viss personal vid
k. har detektiv utbildning, överinseendet
över kustbevakningspersonalen utövas av en
kustbevakningsinspektör, anställd
hos Generaltullstyrelsen. — Under 1830-talet
och tiden närmast därefter organiserades k. i
de trakter, där smucgling bedrevs i större
skala, militärt, varvid
kustbevakningspersonalen där ställdes under krigslagarna.
Anordningen upphörde med 1904 års utgång efter
förslag av 1900 års tullstatskommitté. T. J-n.
Kustbevakningsbiträde, se
Kustbevakning.
Kustbevakningschef, 1905—22 titel för
tjänsteman, som utövade chefskap över tullverkets
kustbevakning i Skåne och Blekinge, resp, i
Hallands samt Göteborgs och Bohus län. K.
tillsattes av K. m:t efter förslag av
Generaltullstyrelsen. Jfr Kustbevakning.
Kustbevakningsdistrikt, se Kustdistrikt.
Kustbevakningsinspektör, se
Kustbevakning.
Kustdistrikt, före 1 maj 1928
Kustbe
vakningsdistrikt, områden längs
rikets kuster, inom vilka tullverket
upprätthåller kustbevakning (se d. o.). K. äro f. n.
följ.: Haparanda, Luleå, Skellefteå, Umeå,
Härnösands, Sundsvalls, Gävle, Stockholms,
Nyköpings, Norrköpings, Visby, Kalmar,
Karlskrona, Ahus, Trälleborgs, Malmö,
Hälsingborgs, Halmstads, Varbergs, Göteborgs,
Lysekils och Strömstads k. De benämnas
efter den ort. där chefen för k. är stationerad,
och ha nummerbeteckningar i nu angiven
följd. T. J-n.
Kusteskader, se Kustflottan.
Kustfarare, fartyg, som driver sjöfart längs
ett lands kust el. inre vattenvägar.
Kustfart, Kabotage [-ä’J], fr. cabotage,
yrkesmässig befordran av gods eller personer
sjöledes mellan olika hamnar längs ett lands
kuster. En stat är enl. folkrätten befogad att
förbehålla det egna landets fartyg rätten till
k. Men i internationella handels- och
sjöfarts-traktater medgives stundom k. åt fartyg av
främmande nationalitet. Jfr Fart 2 och
Handelsfördrag. ö. U.
Kustflottan, namn på de svenska
sjöstridskrafter, vilka under befäl av »högste
befälhavaren över kustflottan» avses till försvar
av rikets intressen till sjöss, varhelst dessa
hotas. K., förr kallad k u s t e s k a d e r,
består av pansarskepp, kryssare, torped- och
min fartyg, vedettbåtar och trängfartyg samt
en flygavdelning.
Kustfort, en sluten kustbefästning med
be-styckning av olika pjässlag samt med
infanteriförsvar. Före det räfflade artilleriets
införande byggdes k. oftast som kasematterade
torn (ofta, fastän oriktigt, kallade donjoner)
i flera våningar (t. ex. Vaxholm, Kronstadt,
Sevastopol, Plymouth). Efter det räfflade
artilleriets införande sökte man skydda
murverket genom att täcka det med pansar, och
senare uppfördes särskilt konstruerade
pansarbatterier (t. ex. vid Oskar Fredriksborg).
Med pansarteknikens utveckling övergick man
till pansartorn, men då även dessa befunnos
för svaga mot det grova fartygsartilleriet,
har man övergått till att uppställa k:s grova
artilleri på öppen vallgång i självsänkande
lavettage. För mer skyddat uppställt lättare
artilleri användas dock fortfarande
pansartorn (t. ex. vid Oskar Fredriksborg). K. förses
ofta med minbatteri. Anordningar för
stormfrihet, skydd för personal, ammunition och
proviant utföras i enlighet med grunderna för
befästningar i allm., dock med hänsyn till
kustförsvarets särskilda krav. L. af P.
Kustfästning, se Fästning, sp. 166, och
Kustförsvar.
Kustförsvar avser dels skydd för viktigare
kustorter (handelsstäder, krigs- och
handels-hamnar, marinetablissemang) mot anfall och
förstöring av fientlig sjöstyrka, dels skydd
för kuststräckor, flodmynningar och farleder
mot fientliga fartygs anfall eller mot land
stigning. K. utföres av egen krigsmarin, från
kustbefästningar i förening med
stängselanordningar samt av sjö- och luftstridskrafter,
genom rörligt kustartilleri eller genom
landtrupper. Om möjligt böra dock dessa olika
försvarsmedel samverka. Är avståndet från
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
