Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kustförsvarsfartyg—Kustsnäppa
331
skyddsföremålet till öppna sjön stort,
uppdelas försvaret gärna i en yttre och en inre
grupp av befästningar. De yttre förläggas då
lämpligen vid befintliga farleders mynningar
och få sådan styrka, att de ej utan avsevärda
förluster kunna passeras. Iluvudbestyckningen
bör. kunna hålla fienden på sådant avstånd,
att skyddsföremålets beskjutning hindras. De
inre befästningarna förläggas däremot
indraget vid sådana platser utefter farlederna,
varifrån en inträngande fiende kan utsättas för
verksammaste korseld från medelsvårt och
lätt artilleri. På dessa platser bör försvaret
stärkas genom mineringar och anordningar (i
form av nät, bomstängsel el. dyl.) mot u-båtar
och lätta torpedfartyg. Ligger däremot
skyddsföremålet nära kusten, kan ytbombardemang
av detta knappast hindras; fjärrstrids- och
närstridsartilleri uppställas då i varandras
närhet. Artilleribestyckningen i en
kustfästning bör vara dels fast, dels rörlig
(jfr K u s t f o r t). Den fasta bestyckningen
bör utgöras av svåra, långskjutande kanoner
för att hålla större fientliga fartyg, pansrade
el. opansrade, på så långt håll som möjligt
från kusten; eldledningen baseras delvis på
observationer från radioförsedda flygare.
Medelsvåra kanoner användas mot opansrade eller
lätt pansrade fartyg, lätta kanoner mot
jagare, u-båtar och lätta
övervattensstridskraf-ter. Fasta, svåra kastpjäser ha mindre
betydelse än motsv. kanoner på grund av mindre
skottvidd och ökad spridning på långa håll
och lämpa sig därför bättre vid närstrid för
att hindra fientlig eldgivning från
stillalig-gande fartyg och dylikas vistelse på mot
annan vapenverkan skyddade platser. Till
rörlig bestyckning räknar man svåra och
me-delsvåra haubitser i hjullavett samt lättare
pjäser och kulsprutor till landfronterna och
till förstärkande av den fasta bestyckningen
mot landstigning o. dyl. Som ett mellanting
mellan fast och rörlig bestyckning kan man
räkna j ä r n vägsar t i 11 e ri, som särskilt
på långa kustfronter och i gynnsam terräng
kan vara av stort värde, samtidigt som det
medger hastiga förflyttningar mellan hotade
punkter. För luftförsvaret krävas särskilda
luftvärnspjäser, automatkanoner och
kulsprutor. Kustbatterierna böra få sådan
uppställning, att deras eldverkan i möjligaste
mån kan utnyttjas, varvid högt läge i allm.
är att föredraga, samtidigt som insyn från
sjön undvikes. De enskilda värnen göras små
och spridas i terrängen för att erbjuda mindre
mål. Batterierna bestå vanl. av 2—4 pjäser,
oftast öppet uppställda på betongfundament
med eller utan bröstvärn. Mot lågt
uppträdande flygare förses batterierna med
maskingevär eller kulsprutor. Anläggningarnas
maskering är av synnerlig vikt.
Ammunitions-förråden skyddas bäst genom uppdelning på
små förråd och dessas spridning i terrängen.
För större förråd erfordras betryggande
berg-eller betongskydd. Nutidens långa
skottvid-der kräva goda anordningar för
avståndsmät-ning och eldledning från högt belägna
mätstationer samt kommando- och
eldlednings-platser. Riklig tilldelning av strålkastare,
åtm. för medelsvåra och lätta batterier, är
Ord, som saknas under
332
nödvändig för att möta nattliga företag. Ät
strömkällorna bör givas gott skydd.
Skyddsrum för personal anordnas framför allt vid
sådana pjäser, som nattetid måste hållas
bemannade. För kollektivt gasskydd måste
sörjas, även om risken måhända är mindre
än inom landfästningar. L. af P.
Kustförsvarsfartyg äro i förhållande till
deplacementet väl pansarskyddade och med
god artilleribestyckning försedda
örlogsfar-tyg. Enär k. skola uppträda endast inom
vissa begränsade avstånd från egen kust,
kunna däremot fordringarna på utrymme
(de-placement) för förråd av bränsle, proviant
m. m. ävensom på sjövärdighet och utrymme
för besättningen minskas. K. förekomma
inom de mindre marinerna, vilkas ekonomiska
tillgångar icke medgiva byggandet av
slagfartyg (se d. o.). Till k. räknas sv. flottans
pansarbåtar, monitorer o. dyl. Med
tillkomsten av pansarfartygen av »Sveriges»
typ ändrades benämningen pansarbåt till
pansarskepp på grund av nämnda fartygs större
användbarhet till sjöss. K. ha i regel ett
de-placement av 2,000—7,000 ton, äro bestyckade
med 2—4 svåra och 4—8 medelsvåra kanoner
samt göra en fart av 15—20 knop. ö-g.
Kustklimat, se Maritimt klimat.
Kustlandet, österrikisk-illyriska,
el. ni toral e, icke officiell benämning på
de forna österrik, kronlanden Görz och
Gra-disca samt Istrien och den riksomedelbara
staden Triest. Området ingår sedan 1920 till
största delen i Italien.
Kustöd (av lat. cu’stos, väktare). 1. (Boktr.)
Ord, som förr sattes i böcker nedtill på varje
sida (samma ord, som började nästa sida)
såsom en teknisk säkerhetsåtgärd. Senare
nöjde man sig med att på varje tryckarks
sista sida utsätta det ord, varmed följande
ark började. Motsvarande anordning
förekommer även i notskrift och nottryck. B. O-g.
2. Tjänsteman el. vaktmästare i museer,
bibliotek o. dyl.
Kustpipare, Squata/rola squata’rola, en till
fam. brockfåglar hörande vadare, som till
utseende och storlek nära överensstämmer med
ljungpiparen (se d. o.). Från denna skiljer
den sig genom förekomsten av baktå. Den är
en högnordisk fågel, som blott under
flyttningarna anträffas i Sverige. T. P.
Kustprovinsen, ry. Primorskaja oblast, förr
guv., nu uppdelad på tre kretsar i Fjärran
österns område. Jfr Sibirien.
Kustrev, se Korallrev.
Kustroddare, före 1923 benämning på lägsta
befattningen vid tullverkets kustbevakning.
De till befattningen hörande
arbetsuppgifterna ha numera övertagits av kustvakter
och kustbevakningsbiträden. Jfr
Kustbevakning.
Kustsignalväsen omfattar de
signalstationer och liknande organ, vilka ur
försvarssynpunkt äro anordnade längs ett lands
kuster. Sveriges k. härleder sig från 1808;
det träder i verksamhet vid mobilisering och
större marina övningar samt är av hemlig
natur. ö-g
Kustsnäppa el. K u s t v i p a, se S m
å-snäppsläktet.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
