- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
335-336

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kutting - Kutuzov, Michail Ilarionovitj Golenisjtjev-Kutuzov, furst Kutuzov-Smolenskij - Kutym - Kuula, Toivo - Kuusamo - Kuusankoski - Kuusinen, Otto Wilhelm - Kuusisto - Kuweit (Kueit, Koweit) - Kuvera - Kuvert, Kuvär - Kuxhafen, Cuxhafen, Cuxhaven - Kuyl - Kuylenstierna, släkt - Kuylenstierna, Alexis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

335

Kutting—Kuylenstierna, A.

336

Kutting, liten tunna; mindre laggkärl för
flytande varor. Jfr Ankare.

Kutuzov [koto’zof], Michail 11 a r i
o-novitj G o 1 e n i s j t j e v - K., 1812 furst
K. - S m o 1 e n s k i j, rysk fältmarskalk (1745
—1813). Deltog i striderna i Polen på
1760-talet och i turkiska
kriget 1770—74, där
han förlorade ena
ögat. Efter en
utlandsresa kom K. att
tillhöra Suvorovs
omgivning; i det nya
kriget mot Turkiet
framträdde han som en
skicklig fältherre av
Suvorovs skola. Efter
freden i Jassy 1792
var K. bl. a.
generalguvernör i ryska
Finland samt ambassadör

i Konstantinopel och Berlin; 1798 blev han
general. 1805 utsågs K. till befälhavare över
den armé, som sändes till Österrikes hjälp;
han förlorade 2 dec. s. å. slaget vid
Auster-litz (se d. o.). 1811 fick han överbefälet i
det 1806 började kriget mot Turkiet,
besegrade storvesiren och förmådde fienden till
freden i Bukarest 1812. Aug. 1812 erhöll K.
ledningen i striden mot de inryckande
fransmännen men retirerade bortom Moskva efter
det blodiga slaget vid Borodino (se d. o.), efter
vilket K. utnämnts till fältmarskalk. Då
fransmännen efter Moskvas brand drogo sig
tillbaka, tillintetgjorde K. större delen av
franska armén. Genom sin gammaldags
enkelhet och försiktiga, till slut segerrika
taktik blev K. oerhört populär. Han avled
i början av 1813 års fälttåg i Tyskland.
Biogr. av Michailovskij-Danilevskij (fr. uppl.
1860). C.O. N.*

Kutym (fr. coutume), vana, hävd; om
han-delskutymer se Handelsbruk.

Kuula [kö’la], T o i v o, finländsk
tonsättare (1883—1918). Studerade musik i
Finland och Italien och verkade från 1910 som
orkesterdirigent, bl. a. i Uleåborg och Viborg.
Som kompositör förenade K. sällsynta
tekniska kunskaper med en starkt personlig stil
och en flödande inspiration, med källor i
österbottnisk folkmusik. Han skrev två
sydöster bottn i ska sviter bch tonmålningarna
»Begn i skogen» samt »Irrbloss» för orkester,
körkompositionerna (med
orkesterbeledsag-ning) »Trälens son» och »Stabat Mater», en
pianotrio, en violinsonat samt talrika
omtyckta sånger. H. E. P.

Kuusamo [kö’samå], socken i ö. delen av
Uleåborgs län, Finland, vid ryska gränsen;
9,058 kvkm (inkl. Posio socken), 11,921 inv.
(1929), finsktalande. K. är en av landets mest
höglänta och natursköna trakter. O. Brn.

Kuusankoski [kö’-], socken i Nylands län,
Finland. K., avskilt 1919 från Valkeala och
litis socknar, omfattar huvudsaki.
bosättningen vid Kymmene a.-b:s (se d. o.) fabriker
Kuusankoski och Voikka. 97 kvkm, 15,289
inv. (1929), finsktalande. O. Brn.

Kuusinen [kö’-], Otto Vilhelm,
finländsk revolutionär, sekr. i Komintern (f.

1881). Blev fil. kand. 1905, tillhörde tidningen
Työmies’ (Arbetarens) redaktion och var
representant för socialdemokratiska partiet vid
flertalet lantdagar 1908—17. K. pendlade
mellan de moderata och
ytterlighetsriktning-arna inom sitt parti men slöt sig definitivt
till de sistnämnda 1917 och var en av
till-skyndarna till det röda upproret i Finland. I
revolutionsregeringen var han kommissarie
för upplysningsärenden. Vid upprorets
kuvande undkom K. till Sovjetryssland. Från
sin verksamhet i det där grundade finska
kommunistiska partiet fördes K. över till
Kominterns tjänst. 1921 invaldes han i dess
sekretariat, 1922 i dess centralkommitté samt
blev 1924 ledare för Kominterns pressavd. och
sekr. i den skandinaviska avd. för den
europeiska propagandan. Han intager en ledande
ställning i organisationen och medverkade
bl. a. till Trotskijs störtande. Genom talrika
resor har han drivit på den utländska
propagandan, i vars arbete lejonparten, enligt
Trotskij, utförts av honom. Av K:s många
skrifter ha i svensk övers, utkommit »Den
finska revolutionen» (1918) och »Ekonomiska
begrepp» (1921). H. E. P.

Kuusisto [kö’sistå], finskt namn på K u s t ö
(se d. o.; jfr ävjyx Kustö slott).

KuwéFt (K u e i’t, K o w e"i’t), stat i n. ö.
Arabien kring en bukt av Persiska viken;
omkr. 5,000 kvkm, 51,000 inv. (därtill
beduiner). Huvudstad: hamnstaden K., omkr.
30,000 inv. (araber, perser, negrer); härifrån
utgår årl. en betydande flottilj för pärlfiske
vid Bahreinöarna. K. styres av en scheik,
som förut stod under turkisk men sedan 1880
(definitivt sedan 1914) står under
brittisk-indisk överhöghet.

Kuvèra, se K u b e r a.

Kuve’rt, Kuvar, brevomslag; den för
varje ätande framsatta tallriken med
tillbehör (kniv, gaffel o. s. v.). — Kuvertöra,
lägga in i k.

Kuxhafen [ko’ks-], Cuxhafen, C u x h
a-v e n, stad på vänstra stranden av
Elbemyn-ningen, inom fria staden Hamburgs område
(amtet Ritzebüttel), 103 km nedanför
Hamburgs hamn; 17,798 inv. (1925). Är Hamburgs
uthamn, lotsplats, livräddnings- och
karan-tänsstation, har en av Europas största och
modernaste fiskehamnar (stora fiskhallar,
rö-kerier, konservfabriker m. m.) och är
utgångspunkt för Hamburg—Amerikalinjens
passagerarfartyg. Största delen av K:s hamn
är frihamn. K. driver ett omfattande
stor-sjöfiske; fiskeflottan utgjorde 106 fartyg,
och till hamnen infördes 52 mill. kg fisk 1926.

Kuyl [l$yl], se Kuylenstierna.

Kuylenstierna [^y-], svensk släkt. Till
Göteborg inkom 1641 holländaren Jan
Jakobsson Kuyl (d. 1661), som 1642 blev
verk- och slussmästare där. Han verkade
även som brobyggare. Sonsonen
amiralitets-kaptenen Johan Kuyl (1662—1746)
adlades 1693 med namnet Kuylenstierna.

Kuylenstierna [^y-], Alexis, författare
(f. 1862 10/4). Blev kapten vid Södermanlands
reg:te 1900, överflyttades 1903 till reserven,
var 1900 och 1904—10 medarbetare i Dagens
Nyheter (bl. a. under signaturen M u s ta f a).

Ord, som saknas under

K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:17:17 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free