- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
337-338

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuylenstierna, Alexis - Kuylenstierna, Carl Wilhelm Ulf - Kuylenstierna, Oswald Fredrik - Kuylenstierna-Wenster, Elisabeth - Kuyper, Abraham - kw - K. V. A. - kva - Kwa - Kvacksalvare - Kvader (byggnadssten) - Kvader (folk) - Kvadersandsten - Kvadrangulär - Kvadrant - Kvadrantelektrometer - Kvadrat - Kvadratben

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

337

Kuylenstierna, C. W. U.—Kvadratben

338

K. företog 1894—1902 vidsträckta resor
(Nordafrika, Asien), som han skildrade i »Mina
resor i Orienten» (1899—1900), »Bland
kineser och mongoler» (1900—01) och »Mitt sista
vandringsår» (1904). K. har även skrivit
populära krigsskildringar (»Det stora kriget
mellan Japan och Ryssland», 1904—05,
»Svenska bragder och stordåd», 1907—08,
»Världskriget», 1914—19).

Kuylenstierna tøy-], Carl Wilhelm
Ulf, ämbetsman (f. 1889 “/12). Blev jur. dr
1917, t. f. byråchef för lagärenden i
Finans-dep. 1920 och ord. 1922, var 1923—24 t. f.
statssekreterare där samt blev 1929
kammarrättsråd. Han har biträtt vid arbetet för
kommunalskattereformen och utgivit
vetenskapliga och populärvetenskapliga skrifter i
juridik och finansfrågor.

Kuylenstierna [^y-], O s w a 1 d Fredrik,
militär, skriftställare (f. 1865 12/b)- Blev 1886
artilleriofficer och 1917 major i armén samt
är sedan 1911 föreståndare för
Artillerimuseet. K. har utövat ett mångsidigt
skrift-etällarskap och utgivit bl. a. biografier över
Kierkegaard (1898), Goethe (1905), Gustav III
(1921) och Bellman (1922), »Karl XII:s
drabanter» (1910) jämte arbeten om Karl XII,
krigshistoriska skrifter m. m.

Kuylenstierna-Wenster [^y-], Elisabeth,
författarinna (f. 1869 18/8), syssling till Alexis
Kuylenstierna, g. 1905 m. advokaten H.
Wen-ster; änka 1922. Hon har skrivit ett mycket
stort antal romaner och berättelser:
»Beroende» (1898), »Doris Smith» (1900), »Sophie
Ottosdotter» (1907), »Krokvägar» (1916) m. fl.

Kuyper [ktu’-], Abraham, nederländsk
teolog och politiker (1837—1920). Blev teol.
dr 1862, prästvigdes 1863, blev 1872 red. av
den konservativa tidningen De Standaard och
1874 ledare för det
antirevolutionära
partiet (strängt
konservativt på calvinsk
grund). K. var 1874
—77, 1894—1901 och
1908—13 led. av andra
och från 1913 av
första kammaren. Han
grundläde 1880 ett
»fritt kristligt univ.»
i Amsterdam och
verkade där länge som
lärare i teologi. K.
var juli 1901—juli

1905 premiär- och inrikesminister, stödd på
en »kristligt demokratisk» allians mellan
cal-vinister och katoliker, förde då en klerikal
skolpolitik och genomdrev bl. a.
statsunderstöd och promotionsrätt åt de fria kristliga
högskolorna. 1908 fick han titeln
statsminister. Utom politiska programskrifter och
teologiska specialarbeten utgav han bl. a.
»Encyclopædie der heilige godgeleerdheid» (3
bd, 1894) och föreläsningar om calvinismen
(ty. övers. 1904). V.S-g.

kw, förk. för kilowatt.

K. V. A., förk. för Kungl.
Vetenskapsakademien.

kva, förk. för kilovoltampère (se d. o.).

Kwa, namn på Kassai, biflod till Kongo (se
Ord, som saknas under

d. o.), vid utloppet. Vid mynningen stationen
Kwamouth.

Kvacksalvare (av Ity. kwakkeln, fuska, vara
opålitlig, och salva), person, som obehörigt
utövar medicinsk praktik och idkar otillåten
medikamentsförsäljning. I lag av 21 sept. 1915
stadgas, att om någon, som ej är behörig till
läkarkonstens utövning, mot ersättning
behandlar venerisk sjukdom, tuberkulos,
kräft-sjukdom eller sådan smittsam sjukdom, om
vilken konungen meddelat särskilda
föreskrifter till förebyggande av dess införande
eller utbredning i riket, el. om någon företar
hypnotisk behandling el. allmän bedövning,
den skyldige straffas med böter från 50 till
1,000 kr. Sker det yrkesmässigt, kan straffet
höjas till fängelse i högst 1 år. Utövas eljest
läkarkonsten yrkesmässigt av obehörig och
behandlingen kunnat medföra fara till liv el.
hälsa för den behandlade, straffas med böter
från 50 till 1,000 kr., därest ej straff enl.
strafflagen kap. 4 § 1 är stadgat.
Apoteks-varustadgan 14 nov. 1913 förbjuder, med
vissa där angivna undantag, annan än
apo-teksföreståndare att saluhålla eller försälja
apoteksvaror vid straff av böter från 10 till
1,000 kr. R. W.*

Kväder (av lat. quädrus, fyrkantig),
bygg-nadssten, huggen i fyrkant med rätvinkliga
hörn. Stundom äro kanterna avfasade och
framsidan skrovlig el. grovhuggen (jfr R u
s-t i k). — Kvaderstensmur, murverk av
naturlig sten med horisontala och vertikala
fogar till skillnad från murar med
oregelbundna och snedställda fogar (se C y k 1
o-piska murar). A. E-én.

Kväder (lat. Quädi), germanskt folk av den
sveviska stammen. K. bodde de första fyra
årh. e. Kr. i Mähren och n. v. Ungern samt
voro markomannernas bundsförvanter mot
romarna. Monografier av H. Kirchmayr (1888
och 1893).

Kvadersandsten, en till kritsystemet bl. a.
i Sachsen hörande, kvaderformigt (jfr K v
a-d e r) förklyftad sandsten. N. Zn.

Kvadrangular, fyrsidig, fyrkantig.

Kvadra’nt (av lat. quädrans, fjärdedel).
1. (Mat.) Fjärdedelen av en cirkels omkrets.
— 2. (Astron.) Fordom använt instrument
(graderad fjärdedels cirkel) för uppmätning
av stjärnornas höjd över horisonten.

3. (Artill.) Se Riktmedel.

Kvadrantelektrometer, se Elektrometer.

Kvadrat (lat. quadrätum). 1. (Mat.) a) En
fyrsidig figur (parallellogram), vars alla
sidor och vinklar äro lika stora. — b) Den
storhet, som erhålles, om en viss uppgiven
storhet multipliceras med sig själv. K. av a
är således lika med andra digniteten av a
och tecknas a2. Anledningen till namnet är,
att ytan av en kvadrat, vars sida är a
längdenheter, innehåller a2 ytenheter, varför a2
sålunda är måttet för k:s yta. Stundom
begagnas ordet k. i samma betydelse som
kvadrattal (se d. o.). I. F-m.*

2. (Boktr.) Större, rektangulär »utslutning»,
avsedd att utfylla en av typer icke fullsatt rad.

3. (Mus.) Återställningstecknet t| (b
quad-ratum).

Kvadrätben, Os quadrätum, ett hos alla
K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:17:17 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free