Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvadrat - Kvadratcentimeter, Kvadratdecimeter, Kvadratfamn, Kvadratfot - Kvadratisk form - Kvadratmeter, Kvadratmil - Kvadratmetoden - Kvadratmått - Kvadratrot - Kvadrattal - Kvadratur - Kvadrera - Kvadrillion - Kvadruppelallians - Kvænangsfjord el. Kvænangen - Kvagga - Kvalificera - Kvalifikation - Kvalitativ - Kvalitet - Kvalitetsmått (Kvalitetsvikt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Kvadratcentimeter—Kvalitetsmått
340
ryggradsdjur utom däggdjuren
förekommande kranieben, som står i ledförbindel-se med
tinningregionen. Mot k. ledar det s. k.
ledbenet i underkäken. Jämförande anatomiska
oeh embryologiska undersökningar visa, att
k. och ledbenet hos däggdjuren motsvaras av
två hörselben, städet och hammaren.
Käkleden hos däggdjuren är således ej homolog
med de övriga ryggradsdjurens. T. P.
Kvadratcentimeter, Kvadratdecimeter,
Kvad-rätfamn, Kvadratfot o.s.v., se Kvadratmått.
Kvadratisk form kallas varje helt
homogent uttryck, där varje term med avseende
på de föränderliga storheterna är av andra
graden. Varje k. av två föränderliga
storheter, x och y, kan alltså skrivas
ax2+bxy-\-cy2. Teoriens systematiska utbildning är
väsentligen ett verk av 1800-talets
matematiker. särskilt Gauss, Weierstrass och
Kron-ecker. I. F-m.*
Kvadratmeter, Kvadratmil o. s. v., se
Kvadratmått.
Kvadratmetoden, se Minsta
kvadratmetoden.
Kvadratmått, ytmått, erhållet genom
kvad-rering av motsv. längdmått. Enl. 1739 års
förordning var 1 kvadratmil = 36 mill.
kvadratfamnar, 1 kvadratfamn = 9
kvadratalnar, 1 kvadrataln = 4 kvadratfot, 1
kvadratfot = 4 kvadratkvarter, 1 kvadratkvarter =
36 kvadratverktum och 1 kvadratverktum
= 144 kvadratverklinjer, när 1 verktum
räknades såsom ^12 fot. Enl. decimalsystemet,
genomfört 1855, där 1 decimaltum räknades
såsom Rw fot, var 1 kvadratrev = 100
kvadratstänger, 1 kvadratstång = 100
kvadratfot, 1 kvadratfot =100 kvadrattum, 1
kvadrattum = 100 kvadratlinjer. I 1885 års nu
gällande förordning är 1 kvadratmyriameter
el. ny kvadratmil = 100 kvadratkilometer, 1
kvadratkilometer = 1,000,000 kvadratmeter,
1 kvadratmeter = 100 kvadratdecimeter, 1
kvadratdecimeter = 100 kvadratcentimeter
och 1 kvadratcentimeter = 100
kvadratmillimeter, varjämte 1 hektar = 100 ar och 1 ar
= 100 kvadratmeter. Vid övergången till
metersystemet fastställdes 1 kvadratfot till
0,08815 kvadratmeter, varför 1 kvadratmeter
är 11,344 kvadratfot.
Kvadrätrot till en given storhet kallas en
storhet, vars 2:a dignitet är lika med den
givna storheten. K. ur a tecknas \/a. Till
varje storhet finnas två k., vilka äro
numeriskt lika men till tecknet motsatta; så äro
t. ex. k. ur 4 antingen +2 el. —2. K. ur
positiva storheter äro båda reella, de ur
negativa storheter åter båda imaginära. Då man
talar om k. ur ett positivt tal utan vidare
tillägg, förstår man därmed vanl. den
positiva k. För bestämmande av sådana k.
finnas särskilda metoder. Kan roten ej exakt
bestämmas, användas ofta
approximations-formler. Den enklaste av dessa formler
(använd redan av grekerna) är
,_____ h
^2+6 = ^+ — ,
då a2+5 är det givna talet och a2 det närmast
lägre kvadrattalet. Denna formel ger ett för
stort värde på k., men felet, som lätt kan
upp
Ord, som saknas under
skattas, är mindre, ju mindre 6 är i
förhållande till a. Kvadratrotsutdragning kan ske
även medelst logaritmer. I. F-m.*
Kvadrättal kallas i allm. varje tal, vars
kvadratrot kan exakt bestämmas; i inskränkt
och vanlig mening förstår man därmed ett
så beskaffat helt tal. K. äro således i ordr
ning 1, 4, 9, 16, 25 o. s. v. Läran om k:s
egenskaper behandlas inom talteorien och är
av stort intresse. I. F-m.*
Kvadratür (lat. quadratüra, förvandling
till kvadrat). 1. (Mat.) Den operation,
varigenom ytan av en kroklinig figur el. en
solid figurs buktiga yta bestämmes. — I äldre
arbeten förekommer ordet k. ofta liktydigt
med integration, enär integrationen urspr.
uppfattades geometriskt, i vilket fall den kan
anses sammanfalla med bestämmande av en
yta. Om cirkelns kvadratur se d. o.
— 2. (Astron.) Se Aspekt 2. I. F-m.*
Kvadrèra. 1. Uppdela i fyrkanter. — Om
kvadrerad sköld se Sköld. — 2.
(Mat.) Upphöja ett algebraiskt uttryck i
kvadrat, d. v. s. multiplicera det med sig självt.
Kvadrilliön, 4:e digniteten av en million
(tal, skrivet med en etta och 24 nollor). Bl. a.
i Frankrike är en k. = en million milliarder
(en etta med 15 nollor).
Kvadruppelallians (av lat. quädruplus,
fyr-faldig), allians mellan fyra stater. De mest
bekanta k. äro den, som, riktad mot Spanien,
2 aug. 1718 slöts i London mellan
Storbritannien, Frankrike och Österrike under
förutsättning av Nederländernas biträde, samt det
mot don Carlos och dom Miguel riktade
förbund, som Storbritannien, Frankrike, Spanien
och Portugal ingingo i London 22 april 1834.
Kvænangsf jord el. K v æ n a n g e n, fjärd
och fjord innanför Lopphavet på Norges n. v.
kust, Troms fylke; längd tills, omkr. 75 km,
omkr. 20 km bred, fjorden 13 km. Fjärden
begränsas i v. av Arnöy m. fl. öar. På
fjordens v. sida nå Kvænangstinderne omkr. 1,000
m, på ö. sidan Öksfjordjökeln 1,166 m ö. h.
Vid fjorden ett numera nedlagt kopparverk.
Kvagga, zool., se H ä s t d j u r e n, sp. 324.
Kvalificera (av lat. quälis, sådan som, och
fa’cere, göra), ange någots beskaffenhet; göra
lämplig, förklara behörig. — Jfr
Diskvalificera.
Kvalificerad, lämplig, behörig; brukas bl. a.
som sportterm för att beteckna, att en
täv-lingsdeltagare uppfyller de för deltagandet
gällande villkoren. —■ Kvalificerad
majoritet, se Majoritet. —
Kvalificerat brott, förbrytelse, som begåtts
under försvårande omständigheter. —
Kvalificerat frihetsstraff, med
skärpningar förbundet fängelsestraff.
Kvalifikation, lämplighet, behörighet.
Kvalitativ, som avser art el. värde. —
Kvalitativ analys, kem., se Kemisk
analys.
Kvalitet, egenskap, sort; »godhet». — Den
traditionella logiken indelar omdömena med
hänsyn till kvaliteten i affirmativa (t. ex. A
är B) och negativa (t. ex. A är icke B). G. O-a.
Kvalitetsmått (K v a 1 i t e t s v i k t),
fastställandet av förhållandet mellan vissa varors
mått och vikt, till ledning vid bedömandet av
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
