Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvalitetsmått (Kvalitetsvikt) - Kvalitetsvikt - Kvallskog - Kvalster - Kvalöy - Kwan - Kwando - Kwang- - Kwannon - Kvantitativ - Kvantitet - Kvantitetsteorien - Kvantteorien - Kvantum - Kvantumteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Kvalitetsvikt—Kvantumteorien
342
varans kvalitet. K. brukas för bl. a. säd
(vikten anges ofta i kg per bl, varvid som regel
gäller, att kvaliteten är bättre, ju större den
relativa vikten är) och garn (finheten
uttryc-kes genom ett nummer, angivande hur inånga
pasmor av viss längd, som gå på en viss vikt),
papper (vikten kan anges per ris av visst
format el. per kvm). (K. n. A.)
Kvalitetsvikt, se Kvalitetsmått.
Kvaliskog, skog, som uppvuxit mycket
hastigt, varigenom årsringarna blivit breda och
virket löst. Den stora vattenhalten gör
sådant virke mycket tungt och besvärligt att
transportera. W. E-n.*
Kvalster, Acarlna, ordning inom
spindeldjurens klass, små (sällan centimeterlånga),
primitivt byggda djur, säkerligen
degenererade genom parasitism. Kroppen är oledad,
vanl. avrundad; ögon, hjärta och
andningsorgan saknas ofta, benen äro oftast väl
utvecklade, mundelar sugande el. bitande,
man-dibler sax-, klo- el. borstformade;
känselorganen äro palper. K. andas genom huden
el. trakéer. Matsmältnings- och
exkretionsor-gan äro av växlande form. Fortplantning sker
genom ägg; larvstadierna äro ofta flera, och
larverna likna i regel föräldrarna men äro
mindre. K:s levnadssätt är ofta snyltande,
stundom äro de rovdjur el. växtätare. Efter
andningsorganens beskaffenhet kan följande
system uppställas:
1) Atracheata andas genom huden. Om
skabbdjuret se Skabbkvalster. Ostoret,
Tyroglyphus, gråglänsande, av omkr. 0,4 mm
längd, har bitande mundelar och snyltar på
matvaror. Om gallkvalster se d. o. — 2)
Prost igmata ha trakémynningar (stigmata)
ovanför munöppningen. Sammetskvalster
(Trombididae) ha skaftade ögon, klolika
man-dibler, äro livliga, vanl. grannröda rovdjur,
vilkas larver parasitera även på människor
och orsaka svåra utslag. Vattenkvalster (se
d. o.) stå nära föreg. Spinnkvalster
(Te-tranychidae), gulgröna, 0,5 mm långa, suga
växtsafter. De äro skadliga särskilt i
växthus. — 3) Metastigmata ha stigmer ovantill
på framkroppeus sidor. Oribatidae ha benhårt,
ofta fint skulpterat skal, bitande mundelar
och äro växtätare. — 4) Mesostigmata ha
stigmer vid tredje benparets rot. Oamasidae äro
små, fritt levande djur med läderartat skal.
Om fågelkvalster se d. o. Ixodidae, fästingar
(se d. o.), ha sugande mundelar, långa,
syl-formiga mandibler, mångflikig magsäck, stora,
greniga spottkörtlar; stigmerna bestå av
porösa skivor. De suga i alla
utvecklingsstadier blod av ryggradsdjur. E-k N-d.
Kvalöy, namn på flera norska öar. Störst
äro: 1. K. i Troms fylke, v. om Tromsö;
739,66 kvkm, 3,085 inv. (1920). Djupt inskuren
av fjordar. Högsta punkt Store Blåmand,
1,045 m. — 2. K. i Finmark fylke; 329,48
kvkm, 3,784 inv. (1920). På K. ligger staden
Haminerfest. Från fjället Tyven (425 m)
berömd utsikt. Högst är Svartfjell (624 m).
Kwan, vikt, se Japan, sp. 987.
Kwando, se K u a n d o.
Kwang-, i kin. geogr. namn, se K u a n g-.
Kwannon, se K u a n n o n, med bild på sp.
235 (och bild 5 vid art. Japansk konst).
Kvantitativ, som avser kvantitet (se d. o.).
— Kvantitativ analys, kem., se K
e-misk analys.
Kvantitet, myckenhet, mängd, storlek.
1. (Log.) Den traditionella logiken indelar
omdömena med hänsyn till k. i universella
(t. ex. alla A äro B, inga A äro B) och
parti-kulära (t. ex. några A äro B, några A äro
icke B). G. O-a.
2. (Språkv.) Den tidslängd, som uttalandet
av ett språkljud el. en stavelse upptager.
Man skiljer vanl. mellan två olika
huvudtyper: långt och kort ljud (i vina är i långt,
de andra ljuden korta, i vinna är n långt —
i skrift uttryckt genom bokstavsfördubbling
—, de övriga korta); i fonetiken uppdelas
huvudtyperna i halvlång, hellång, överlång
o. s. v. En stavelses k. är lika med summan
av de där ingående ljudens. — I åtskilliga
äldre språk (grekiska, latin m. fl.) var k. av
större betydelse för språkets rytm (och till
följd därav för metriken) än i de nyare, bl. a.
berodde i dem accentens plats och
beskaffenhet ofta av k., medan däremot t. ex. i
svenskan k. väsentligen beror av accenten. Lång
stavelse utmärkes med tecknet —, kort med —;
stavelser, som kunna vara än långa, än korta,
betecknas med—. Se A. Noreen, »Vårt språk»,
II (1907); N. Beckman, »Den svenska
versläran» (3:e uppl. 1918); E. Holmberg, »Studier
i nyare svensk metrik» (1929). Lll.*
Kvantitetsteorien, nationalekonomisk teori
till förklaring av förändringarna i penningens
värde el. köpkraft. Den går ut på att
penningvärdet beror av den förefintliga
kvantiteten (mängden) av penningar i förhållande till
kvantiteten (mängden) av medelst penningar
(under t. ex. ett år) omsatta varor. Prisnivån
varierar i samma riktning som
penningmängden och penningvärdet omvänt mot denna
kvantitet. Denna tankegång hävdades i nyare
tid av de engelska filosoferna Loeke och
Hu-me och övergick från den senare till den s. k.
klassiska nationalekonomien (Ricardo).
Teorien illustrerades under världskriget, då även
i Sverige penningmängden ökades och den
allmänna prisnivån steg, medan det motsatta
blev fallet efter fredsslutet. — Litt.: K.
Wick-sell, »Föreläsningar», II (1929). E. F. K. S-n.
Kvantteorien, äldre namn för
kvantumteorien (se d. o.).
Kvantum, lat. qua’ntum, (viss) myckenhet.
Kvantumteorien, en av Max Planck (1900)
grundlagd teori, som löste kontroversen
mellan å ena sidan vissa äldre teorier och
strål-ningsformler, å andra sidan noggranna
experimentella mätningar, vilka utsträckts över
ett större våglängdsområde. K. bygger på
det fundamentala antagandet, att strålande
energi har atomistisk struktur, så att den
minsta mängd energi, som i form av en
bestämd ljussort kan utstrålas el. absorberas,
är beroende av dess våglängd (»färg») och
detta på följ. sätt. Ljuset antages ha
våglängden Å cm. Ljushastigheten är c cm/sek.,
c
och y = v är strålningens frekvens. Ett
energikvantum, e, av denna ljussort har
storleken e = h . v erg, där h = 6,55.10’27 erg . sek.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
