Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarn (Östergötlands län) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349 Kvarnaktiebolaget J. G. S.—Kvarnzelius 350
Bild 12. Holländsk väderkvarn.
Skåne.
1640, nedlagt 1857. Ägdes under 1700- och
1800-talet av släkten Victorin.
Kvarnaktiebolaget J. G. S. övertog 1914
det av firman J. G. Swartz i Norrköping 1844
grundade kvarnföretaget. Äger en elektriskt
driven större kvarnanläggning på Djurön i
Bråviken. Aktiekap. 2,4 mill. kr. 1929. S. å.
utgjorde tillv.-värdet av produkterna (mjöl,
gryn, kli, gröpe) omkr. 10 mill. kr. och
arb.-antalet omki. 50. G. H-r.
Kvarnbergsvattnet el. F r o s t v i k e n, den
översta av sjöarna i Ströms vattudal,
Frostvikens socken, n. Jämtland; 68 kvkm, 26 km
lång, 311 m ö. h. Genomflytes i ö. av
Fax-älven. Se karta vid Jämtland.
Kvarnby, by i Husie socken, Malmöhus län,
sti ax ö. om Malmö. I och kring K. har sedan
1860-talet brutits och slammats krita. Kritan
förekommer i lösa block av flera hundra m
utsträckning 1—3 m under jordytan. Sedan
1914 äro de flesta kritbruken sammanslutna i
a.-b. Kritbruksbolaget i Malmö, aktiekap.
1,709,000 kr., 80 arb., årligt tillv.-värde 1,5
mill. kr. — I schaktprofilerna vid K. och i
Södra Sallerups socken har man upptäckt de
enda i Nordeuropa kända flintgruvorna från
stenåldern. Jfr B. Schnittger, »Förhistoriska
flintgrufvor och kulturlager vid K. och S.
Sal-lerup i Skåne» (1910; även tr. i Antikvarisk
Tidskr., XIX, 1911). G. R-ll; H. R-h.
Kvarnforsen, se Vindeläl ve n.
Kvarnholmen, se Kalmar, sp. 181 o. 185.
Kvarnintressenter, ett a.-b., bildat 1927
genom sammanslutning av de flesta
storkvarnar i Malmöhus och Hallands län, näml. a.-b.
Malmö stora valskvarn, Trelleborgs ångkvarns
m. fl. industi iers a.-b , Hälsingborgs ångkvarns
a.-b., a.-b. Falkenbergs elektr. valskvarn, a.-b.
Ystads franska ångkvarn samt a.-b. N.
Sandbergs valskvarn i Ystad. Aktiekap. 1929
13,7 mill. kr. Fabrikernas sammanlagda
tillv.-värde utgjorde s å. omkr. 50 mill. kr.
Kvarnkommissioner, kommissioner, som
särskilt under 1600-talet tillsattes för
undersökning av olika förhållanden ang. kvarnar, t.
ex. om kvarnarna i vattendragen tillkommit
i laga ordning, om de tilltäppte kungsådran
o. s. v. Betydelsefullast av hithörande
undersökningar äro de, som verkställdes av 1697
års k. Dessa k. voro för de olika länen
sammansatta av landshövdingen, landskamreraren
el. landsbokhållaren samt häradshövdingen i
orten jämte nämnd. Kronans talan fördes av
kronobefallningsmännen, var och en för sitt
fögderi. Instruktionerna för dessa k:s
verksamhet äro av 13 april 1697, tillkomna på
initiativ av H. Strömfelt. K. voro ett slags
specialdomstolar; deras domar ha haft stor
betydelse för utvecklingen av svensk vattenrätt.
Litt.: Ä. Holmbäck, »Kvarnkommissionerna
enligt kungl. breven den 13 april 1697» (1914).
Kvarnmottet, se M o 11 f j ä r i 1 a r.
Kvarnsten, dels den för målning använda
tillhuggna stenen, dels lämplig bergart för
tillverkning av dylika stenar. Denna måste ha
partier av olika hårdhet. I Sverige har man
använt en glimmerskiffer med inströdda
granater, den vittrade gnejsen med kaoliniserad
fältspat från Lugnås och Höörsandstenen, en
grov, arkosartad kalksten med mellanrum
mellan kornen. Naturliga k. utträngas av
konstgjorda, av t. ex. kvartsit, flinta,
smär-gel el. kvarts, fast gjutna i en cementmassa,
vanl. av magnesit och klormagnesium. K. A. G.
Kvarnsveden, pappersbruk med träsliperi
och sulfitfabrik i Domnarvets socken,
Kopparbergs län, vid den till en effekt av 25,600 hkr
utbyggda Kvarnsvedsforsen i Dalälven, 4 km
n. om Borlänge; omkr. 3,000 inv. (1930).
Tillhör Stora Kopparbergs bergslags a.-b. (se
d. o.) och har en årstillv. av bl. a. omkr.
70,000 ton tidnings- och omslagspapper,
därjämte byggnadspapp, sulfitsprit,
sulfitcellulosa och mek. trämassa. 800 arb. Igångsattes
i okt. 1900.
Kvarntull, till kronan åren 1625—34
utgående avgift på den spannmål, som fördes
till kvarn för att malas. Den inräknades i
mantalspenningarna.
Kvarnzelius, Svante Herman,
politiker, landshövding (f. 1864 13/h). Bosatte sig
1884 i Sköns kommun, Västernorrlands län,
och idkade där bleckslagerirörelse. K., som
tidigt deltog i nykterhetsrörelsen, invaldes
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
Bild 13. Väderkvarnar av äldre typ. Öland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
