- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
351-352

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvarnzelius, Svante Herman - Kvarsebo - Kvarstad - Kvart - Kvartal - Kvarten - Kvarter (måttenheter) - Kvarter - Kvarterschef - Kvartersfriheten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

351

Kvarsebo—Kvartersfriheten

352

1899 på Folkpartiets program i Andra
kammaren och har sedan tillhört riksdagen, till
1911 Andra kammaren och från 1912 Första
kammaren. I riksdagen tillvann han sig
snart inflytande
genom sin praktiskt
inriktade begåvning och
har under årens lopp
beklätts med ett stort
antal
förtroendeuppdrag. Han har varit
led. av
läroverksut-skottet 1904,
konstitutionsutskottet 1906—
08, rösträttsutskottet
1907,
bevillningsutskottet 1909—11,
statsutskottet från 1912
(från 1918 ordf.),
folk

pensioner ingsutskottet 1913, försvarsutskottet
1914 (urtiman), värnpliktsutskottet 1919
(urtiman; ordf.), hemliga utskottet 1918—21 samt
utrikesnämnden 1922 och från 1927,
riksgälds-fullmäktig 1917—22. Led. av Liberala
samlingspartiet från dess bildande, var K. 1913
—22 ordf, för dess förstakammardel. Han är
från 1924 led. av Frisinnade folkpartiet och
tillhör dess förtroenderåd (från 1927 ordf, för
förstakammargruppen). K. har varit led. av
ett stort antal statliga kommittéer och
utredningar, ss. försvarskommittén 1907
(avgick 1910), försvarsberedningarna 1911—14
och försvarsrevisionen 1919—23,
nykterhetskommittén 1911—20 (ordf.),
socialförsäkrings-kommittén 1915—22 m. fl. Han var statens
förlikningsman i arbetstvister för sjätte
distriktet 1907—22 och har flitigt anlitats som
ordf, i el. led. av medlingskommissioner. Han
var 1912—22 ordf, i Västernorrlands läns
landsting. 1922 utnämndes han till
landshövding i Kopparbergs län. K. är led. av
Frisinnade landsföreningens förtroenderåd från
dess början och av dess verk st. utskott. Inom
godtemplarorden var han skattmästare 1904
—09 och ordenschef 1909—14 samt är från
1908 ordf, i Centralförbundet för
nykterhets-undervisning. Gl.

Kvarsebo, Östergötlands nordligaste
kustsocken, östkinds härad, på Kolmården (se
d. o.), som här brant höjer sig över Bråviken;
70,50 kvkm, 815 inv. (1930). 755 har åker (i
socknens mitt och vid Bråviken), 5,317 har
skogs- och hagmark. Pastorat i Strängnäs
stift, Nyköpings v. kontrakt.

Kvarstad, handräckningsåtgärd för att
säkerställa ett påstått men ännu icke
vederbörligen prövat rättsanspråk därigenom, att den,
mot vilken anspråket riktas, provisoriskt
hindras att så förfara med sin egendom, att
anspråket icke skulle kunna realiseras.
Huvudstadgandet om k. gives i utsökningslagen
kap. 8. Enl. detta kan k. beviljas till säkerhet
för en penningfordran, då åtgärden avser så
mycken gäldenären tillhörig lös egendom, som
svarar mot fordran, eller för en påstådd
bättre rätt till viss lös egendom, som annan
innehar, i vilket fall denna egendom belägges
med k. K. sökes hos överexekutor och
förutsätter, att sökanden visar sannolika skäl för
sin talan och att det är fara, att gäldenären

undansticker eller förstör godset. K.
verkställes som utmätning. Straff för den, som
rubbar med k. belagd egendom, är stadgat i
strafflagen kap. 10 § 21. Bestämmelser om
specialfall av k. finnas i skilda författningar,
t. ex. lagen 22 juni 1928 om arbetsdomstol.
Jfr Beslag 1 och Handräckning 1.
Om k. på fartyg se sjölagen kap. 1. — Om k.
i tryckfrihetsmål se T r y c k f r i h e t. T. E.

Kvart (lat. qua’rtus). 1. Fjärdedels timme;
»akademisk k.», de 15 minuter över utsatt
tid, som enl. hävdvunnet bruk förflyta, innan
universitetsföreläsningar börja. — 2. Ett
bokformat (se Format 1). — 3. (Mus.) Fjärde
tonsteget i den diatoniska skalan. K. kan
vara ren (c—f), överstigande (c—fiss)
el. förminskad (c—fess).

Kvartal, fjärdedels år; betalning (hyra, lön
o. s. v.) för denna tid. — Kvartäliter,
kvartalsvis.

Kvarten, tonsteget kvart (se d. o. 3).

Kva’rter. 1. Äldre längdmått = aln
= 6 verktum — 5 decimaltum = 14,8 cm. —
2. Äldre rymdmått för våta varor = *1$ kanna
= 1li stop = 4 jumfrur = 0,33 1.

Kvarter (av fr. quartier, fjärdedel).
1. (Astron.) De faser el. former, som vår måne
företer, då den, från jorden sett, befinner sig
på ett vinkelavstånd av 90° från solen. Vi
se då precis hälften av den mot oss vända
månhalvan belyst. Första k. (tecken f)
inträffar 7—8 dagar efter nymåne, månen är
då i tilltagande, sista k. (3) 7—8 dagar
efter fullmåne, när månen är i avtagande.

C. S-én.

2. Mindre, vanl. av fyra gator begränsad
del av stad; (fyrkantigt) trädgårdsland;
bostad, härbärge. R-nB.

3. (Kr ig sv.) Kvarter,
Kvarterförläggning, i krig trupps förläggning (se
d. o.) under tak. I fredstid kallas detta
förläggningssätt vanl. inkvartering (se
d. o.). Med kantoner ing förstås dels i
allm. truppens förläggning i k., dels
förläggning i relativt rymliga sådana, k a n t o n
e-ringskv arter, vid vilka varje man får
sängplats och varje häst stallrum. Under
krig förlädes trupperna förr under de långa
uppehållen i rörelserna i (vanl. vidsträckta)
vinterkvarter. Om högkvarter se
d. o. C. O. N.*

4. För vaktgöring på större örlogsfartyg
delas styrbords- och babordsvaktens
däcks-manskap vart för sig i två k., varigenom
vaktgöring sker på fyra k. i st. f. på två vakter.
Maskin- och eldarmanskap delas i tre k.,
varigenom varje k. får åtta tim. vaktgöring per
dygn. Officerare och underofficerare fördelas
för vaktgöring likaledes på k., på större
fartyg fyra. Äldste officer på varje k. kallas
kvarterschef. ö-g.

Kvartèrschef, se Kvarter 4.

Kvartersfriheten, en förr förekommande
utsträckning av immuniteten för diplomatiska
sändebuds bostäder (fr. franchise de 1’hotel)
till att gälla hela det kvarter el. den
stadsdel, vari diplomatbostaden var belägen (fr.
franchise des quartiers). I Rom missbrukades
den på 1600-talet därhän, att förbrytare i
diplomatpala,tsens omnejd fingo en fristad vid

Ord, som saknas under

K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:17:17 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free