Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnorörelsen
371
vissa lägre läkartjänster (1903), även
möjlighet till professurer, lektorat m. m. och högre
läkartjänster (1909). Kvinnor studera även
teologi och juridik samt verka som advokater
på det socialrättsliga området. 1909 fingo
kvinnorna valbarhet till alla kommunala
inrättningar utom landstingen, och gift kvinna
fick dessutom nästan obegränsad kommunal
rösträtt. — I Sverige kan kvinnofrågan, för
såvitt det gäller lagstiftningen, sägas vara
till sina viktigaste delar löst. Genom
kommunallagarna av 1919 och vallagen av 1921
ha svenska kvinnor rösträtt och valbarhet på
samma villkor som män, varvid det är kvinna
tillåtet att när som helst avsäga sig
förtroendeuppdrag. I fattigvårdsstyrelse skall
alltid finnas 1 kvinnlig led. och 1 suppleant.
1921 invaldes 5 kvinnor i riksdagen, därav
1 i Första kammaren, 1930 1 medl. i Första,
3 i Andra kammaren. Antalet kvinnliga
stadsfullmäktige var efter kommunala valen
1927 153 (4,5 % av fullmäktiges hela antal).
— 1920 antogs en ny äktenskapslag,
utarbetad av Lagberedningen, varav en kvinna var
led. Denna lag bygger på full juridisk och
ekonomisk likställighet mellan makarna även
i förhållande till barnen och betraktar
hustruns arbete i hemmet som bidrag till
familjens försörjning. — 1918 öppnades tillträde
för kvinnorna till lektorat och adjunkturer
vid statens läroverk samt till rektorat vid
folkskollärarinneseminarier och högre
lärarinneseminarium. Genom en grundlagsändring
1921 undanröjdes samtliga i R. F. dittills
befintliga hinder för kvinnas tillträde till
statens civila ämbeten och tjänster,
prästämbetet undantaget. Att predika i statskyrkor
har dock under senare år vid flera tillfällen
medgivits kvinnor. — Den kvinnliga
rösträtts-organisationen (ledare bl. a. Anna Whitlock,
Ann Margret Holmgren, Signe Bergman) blev,
efter vunnet mål, 1921 upplöst. Den svenska
k. har nu delat sig på flera linjer: neutrala
föreningar med omfattande program,
kårsammanslutningar och politiska föreningar.
Fred-rika-Bremer-förbundet, Vita bandet,
Husmodersföreningarnas riksorganisation och
Svenska kvinnors medborgarförbund äro Sveriges
främsta politiskt neutrala kvinnoföreningar.
I Tyskland tog kvinnorörelsen sin början
1865. Ursprungligen inskränkte den sig
hu-vudsakl. till reformsträvanden i fråga om
flickskolor och huslig ekonomi, men
sedermera vidgades verksamhetsområdet, och
kvinnorna ha allmänt (i Preussen först 1908)
tillträde till universitetsstudier och lägre
tjänster. Efter världskriget och under det nya
statsskicket 1918 ha förändringarna varit
genomgripande. Sålunda utgöres ung. en
tiondedel av lantdagarnas led. av kvinnor.
Av riksdagens 471 medl. äro 37 kvinnor.
Kvinnor i mängd äro ämbets- och tjänstemän.
Somliga ha nått de högsta posterna i centrala
ämbetsverk i Berlin. 1930 var antalet
kvinnliga poliser 100. Många kvinnor verka som
advokater och s. k. prästassistenter
(Pfarrer-Gehilfinnen). Kvinnor i rikstjänst betalas i
allm. efter principen lika lön för samma
befattning. — I Österrike genomfördes
kommunal och politisk likställighet 1919, och omkr.
372
tio kvinnor sitta i förbundsförsamlingen. —
Ungern gav 1921 politiska rättigheter åt
kvinnor, som fyllt 30 år, delvis med villkor
av högre bildning, än som är stipulerad för
män. — I Holland gavs politisk och
kommunal likställighet 1922; kvinnorna utgöra
omkr. 10 % av riksdagens (generalstaternas)
medl. — I Belgien äga kvinnorna ej rösträtt
men väl politisk och kommunal valbarhet
samt tillträde till vissa högre kommunala
poster, t. ex. borgmästarsysslor. — I
Ryssland har sovjetregeringen, åtm. på papperet,
genomfört likställighet, och flera kvinnor
arbeta i ämbetsverken; en kvinna (fru A. M.
Kollontaj; se d. o.) har varit folkkommissarie
och är nu envoyé. — Tjeckoslovakiens, Polens,
Lettlands och Estlands kvinnor ha full
likställighet.
I England och Nordamerika stod k. i nära
samband med kvinnornas deltagande i
politiska och sociala strävanden, och där krävdes
så gott som från början politisk rösträtt.
Gift kvinnas äganderätt genomfördes 1883.
Den engelska landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt, grundad 1869 och i
mer än 40 år ledd av M i 1 1 i c e n t F a
w-cett (se d. o.; d. 1929), fick 1905 vid sin sida
två andra, tidtals mer uppmärksammade
organisationer, ~Women’s social and political union
och Women’s freedom league, vilkas led.
(suf-fragists, suffragetter) med
outtröttlig envishet och stundom våldsamma
medel skaffade the militant-rörelsen
uppmärksamhet, anslutning och betydande
ekonomiskt understöd. Efter en lång och tröttsam
kamp fingo de engelska kvinnorna politiska
och kommunala rättigheter 1918, eg. på grund
av sitt hjälparbete under kriget. Det
ursprungliga villkoret om fyllda 30 år bortföll
1928. Nu (1930) sitta 10 kvinnor i
parlamentet, och en kvinna, Margaret Bondfield, är
arbetsminister i den 1929 bildade
ministären. 1919 öppnades alla ämbeten (utom
militära och kyrkliga) för kvinnan, och
Cambridges univ. har lämnat tillträde till
lär-domstitlar. — Australiska statsförbundet gav
1918—22 kvinnorna valbarhet, men
strängheten i partilivet samt landets stora
utsträckning ha hindrat dess praktiska tillämpning,
vilket är fallet även på Nya Zeeland. — I
Kanada ha kvinnorna full medborgarrätt, men
i Sydafrika föll ett reformförslag därom 1923.
— I Irländska fristaten ha kvinnorna
likställighet, och där finnas 4 kvinnliga senatorer.
— I Amerikas förenta stater äro
förhållandena ännu betydligt olikartade inom olika
stater, minst framskridna i sydstaterna, mest
i de västra staterna, men på det hela taget
liknar utvecklingen den engelska. Kvinnor
utgöra 70 % av folkskolornas lärarpersonal,
och mer än x/3 av alla vid högskolor
studerande är kvinnor. Genom kongressbeslut
fingo kvinnorna efter lång kamp politisk
rösträtt 1920. Detta genombrottsarbete är
främst knutet vid namnet Susan B.
Anthony (se d. o.). Kvinnorna i U. S. A. äga
synnerligen god politisk träning och deltaga
i hög grad i det offentliga livet. — I Turkiet
har kvinnofrågan på senaste tiden uppträtt i
samband med Kemal paschas reformer, och
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
