Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Kvint—Kvistoftaån
378
ning, som icke har den normala menstruar
tionens typ, kan vara helt obetydlig,
uppträda när som helst utan insedd anledning,
ibland efter samlag, slidsköljning el. dyl.
Varje kvinna med oregelbunden blödning, om
än aldrig så obetydlig — framför allt i
åldern 40—-60 år —, bör låta undersöka sig av
sakkunnig läkare, ty endast en noggrann
undersökning av honom kan avgöra, om
blödningen beror på livmoderkatarr, polyp, myom
m. m. el. kräfta. En kvinna, som inträtt i
menopaus (se d. o.) och hos vilken en, om
också ringa, blödning uppträtt, måste
undersökas av sakkunnig läkare, enär hennes
blödning aldrig är en ånyo uppkommen
reglerings-blödning men ofta en blödning till följd av
kräfta. lakttoges här givna råd, skulle med
säkerhet otaliga kvinnor kunna räddas åt livet
och ryckas undan en förtidig, kvalfull död.
De vanligaste från äggstockarna utgående
nybildningarna äro de s. k. o v a r i a 1 c y
s-torna. Dessa bestå av en mängd hålruip
(cystor), delvis kommunicerande med
varandra och utfyllda av en mer el. mindre seg
vätska. Somliga av dessa cystabildningar
äro godartade; andra visa tendens att övergå
till kräftbildningar. De växa långsamt men
utan avbrott, varför de förr el. senare
medföra död, om de ej dessförinnan genom
operation bortskaffas (se därom Ovariotomi).
— Om menstruation srubbningar
se Menstruation. Bvn.
Kvint (av lat. qui’ntus, den femte), mus.
1. Femte tonsteget i den diatoniska skalan;
k. kan vara ren (c—g), överstigande
(c—giss) el. förminskad (c—gess). —
Inom harmoniläran talas om
kvintföljder, två el. flera kvintintervaller i följd
efter varandra. Äro dessa k. rena, anses de
som olämpliga i sträng sats. — 2. Högsta
strängen (e) på violinen. — 3. En
fyllnads-stämma (labialstämma) i orgeln, avsedd att
förstärka andra övertonen; kallas även
k v i n t f 1 ö j t (k v i n t a). T. N.
Kvint, fäktterm, se F ä k t k o n s t, sp. 101.
Kvintèrande kallas de biåsinstrument, som
sakna de jämna talen bland övertonerna, så
att vid överblåsning tonen hoppar över
oktaven direkt till duodeciman (kvinten); hit höra
klarinett och gedackterna i en orgel (de
täckta orgelpiporna). T. N.
Kvinte’rn (av lat. qui/ntus, den femte).
1. (Mus.) En avart av luta. — 2. Se Han
d-skrift, sp. 485.
Kvintessens [-sa’ris] (fr. quintessence, av
mlat. qui’nta esse’ntia, femte varat el.
grundämnet), hos medeltidsskolastikerna benämning
på det av Aristoteles antagna femte elementet
(se Element 1), varav även människosjälen
tänktes bestå. Under medeltiden sökte
alkemisterna ofta att framställa k. — Numera i
överförd betydelse den verksamma
beståndsdelen, det grundväsentliga, musten, märgen,
kärnan av en sak.
Kvinte’tt (it. quinte’tto, av lat. qui’ntus,
den femte), tonstycke för fem vokala el.
instrumentala stämmor; i vokala verk
fördubblas vanl. sopranstämman, i stråkkvintett vanl.
altviolinen. Pianokvintett är vanl. en
kombination av stråkkvartett och piano. T. N.
Kvintflöjt, se K v i n t 3.
Kvintföljder, se K v i n t 1.
Kvintilèra, anspråkslöst musicera;
små-sjunga.
Kvintln (ty. Quentchen, mhty. quèntin, av
qui’ntus, den femte), äldre vikt = V4 lod
(= 3,3 g) och som handels- el. viktualievikt
èo1^ ass, som guldvikt 7 256/12i ass, som
silvervikt = 68V2 ass.
Kvintol [-å’l] (av lat. qui’ntus, den femte),
mus., grupp av fem noter, som gälla lika med
fyra el. sex av samma slag. T. N.
Kvintparalleller, mus., dets. som
kvintföljder (se Kvint 1).
Kvintsextackord, mus., första
omvändningen av septimaackordet, då den ursprungliga
tersen kommer underst (h d f g i stället för
g h d f).
Kvirinälen, slott i Rom (se d. o.).
Kvi’smaren, Västra och östra, två vid
Hjälmarens sänkning torrlagda sjöar på
När-kesslätten, s. ö. om Örebro, genomflutna av
Täljeån (nu Kvismare kanal).
Kvistabergs observatorium.
Kvistaberg, egendom i Bro socken, Uppsala
län, vid Brofjärden av Mälaren; 307 har,
därav 100 har åker; tax.-värde 124,300 kr.
(1928). Där uppförde ägaren, Nils Tamm,
1919 ett astronomiskt privatobservatorium,
vars kupol (3,5 m i genomskärning) och
instrument levererats av Carl Zeiss i Jena.
Kvistbro, socken i Örebro län, Edsbergs
(se d. o.) härad, på Kilsbergen och
närliggande del av Närkesslätten, som här till stor
del täckes av mossar och skog; 194,86 kvkm,
3,682 inv. (1930). Genomflytes av Svartån.
2,744 har åker, 13,150 har skogs- och
hag-mark. Vid ån Svartå bruk (under Hasselfors).
Pastorat i Strängnäs stift, Edsbergs kontrakt.
Kvistofta, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, vid Öresund, närmast s. om
Hälsingborg; 20,36 kvkm, 1,629 inv. (1930).
Genomflytes i vacker dalgång av Kvistoftaån; f. ö.
bördig slätt. 1,835 har åker, egentlig skog
saknas. Egendomar: Vallåkra, Rydebäck.
Ingår i K. och Glumslövs pastorat i Lunds stift,
Rönnebergs kontrakt.
Kvistoftaån, vattendrag i Skåne, från
Halmstads socken genom Vallåkradalen till
Öresund vid Rå (s. om Hälsingborg); flodområde
200 kvkm, längd 25 km.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
