Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvistrum - Kvistrums skans - Kvistrumsälven - Kvitt - Kvitta - Kvitten - Kvittens, Kvittera - Kvittning - Kvitto el. Kvittens - kvkm, kvm, kvmm - Kvodlibet - Kvot - Kvotitetsskatt - Kvotlagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379 Kvistrum—Kvotlagen 380
Kvistrum, gammal gästgivargård och
tingsställe i Foss socken, Bohuslän, i
Kvistrums-dalens n. passmynning, vid bron över
Kvist-rumsälven (se vidare d. o. och Kvistrums
s k a n s).
Kvistrums skans anlades under
Hannibals-fejden 1644 vid bron över Kvistrumsälven.
Skansen nämnes flera gånger under
krigsåren 1658—59 och 1675—78. 1711 ökades
befästningarna, och något senare tillkom ö. om
älven det s. k. Karl XII:s retranchement.
Särskilt bekant är striden vid K. 29 sept.
1788, då överste Tranefelt med 900 man blev
kringränd av en överlägsen dansk styrka och
kapitulerade. Tranefelt anklagades med
anledning härav för förräderi och dömdes 1790
jämte två andra officerare till avsättning.
Se de tryckta protokollen i målet och G.
Björlin, »Krigsrörelserna i Bohuslän 1788» (i
Bidrag till kännedom om Göteborgs och
Bohusläns fornminnen och historia 1888). (Wdt.)
Kvistrumsälven, stundom använt namn på
Munkedals- och örekilsälvarnas förenade lopp
(5 km) till Saltkällefjorden av
Gullmarsfjorden. I den natursköna, smala Kvistrumsdalen
och på en bro över K. går den fordom
strategiskt viktiga huvudvägen mellan n. och s.
Bohuslän. Jfr Kvistrums skans.
Kvitt (fr. quitte, av lat. quiètus, lugn,
trygg), ej längre skyldig något, fri från en
skuld.
Kvitta (jfr Kvitt), betala sin skuld
genom avräkning av motsv. fordran hos samma
person. Jfr Kvittning 1 och 2.
Kvitten, Cydönia vulgäris, fam. Rosaceae,
avd. Pomoideae, litet träd (el. buske) i
Medelhavsländerna, odlat i mellersta Europa, med
rödvita blommor och äppel- el. päronlika,
gröngula, välluktande frukter. Fröna,
kvittenkärnor, klibba samman (8—14) i
klumpar av slem på skalets yta. I vatten omges
de snart av rikligt, gråaktigt slem, som bl. a.
använts till att mildra smaken av skarpa
mixturer. — Unga kvittenbuskar användas
att därpå inympa päronkvistar (se
Dvärgträd). Av kvittenfrukter lagas aromatisk
marmelad och gelé. C. G. S.
Kvitte’ns, Kvittera, se Kvitto.
Kvittning. 1. Upphävande av två
motstående fordringar genom deras avräkning mot
varandra. Är t. ex. A. skyldig B. samma belopp,
som B. är skyldig A., så sker uppgörelse dem
emellan lämpligast genom att den enas
tillgodohavande avräknas (»kvittas») mot den
andres. K. kan bringas till stånd genom
överenskommelse. Men när k. ej länder den
ena borgenären till skada och påkallas från
den andres sida, får den förre ej motsätta
sig k. I enlighet härmed tillkommer rätt till
k. vardera borgenären, om de motstående
fordringarna äro likartade (bägge avse
betalning av penningar) och förfallna till
betalning. Denna kvittningsrätt har borgenär
kvar, även om hans fordran preskriberats (se
Preskription) el. motfordringen
överlåtits till annan (dock ej vid innehavarpapper).
Jämväl mot konkursgäldenär kan under
särskilda villkor k. för fordrans hela belopp
erhållas. För k. i rättegång behöver svaranden
blott göra invändning, ej genstämma; likaså
är mot lagsökning invändning om k.
tillräcklig (dock måste här motfordringen grunda sig
på skriftlig handling). Verkan av k. räknas
från den tidpunkt, då yrkandet om k.
framställdes. Jfr Clearing-house. C. G.Bj.
2. K. förekommer ofta i politiska och
kommunala församlingar, särskilt vid långt
utdragna debatter. En led., som är förhindrad
närvara vid en votering el. dyl., kan då
avtala med en led. av motparti att också utebli,
varigenom vederbörandes bortovaro ej
påverkar röstningsresultatet. V. S-g.
Kvi’tto el. K v i 11 e’n s, skriftligt
erkännande av att penningar, varor, handlingar
m. m. mottagits. — Kvittera, lämna
sådant erkännande.
kvkm, kvm, kvmm, förk. för
kvadratkilometer, kvadratmeter, kvadratmillimeter.
Kvo’dlibet (lat. quo’dlibet, vilket som
behagas, litet av varje), Musikaliskt k.,
skämtsam sammanställning av olika, bekanta
melodier i ett stycke; vanlig redan på
1509-talet. T. N.
Kvöt (av lat. quot, huru mycket?), det tal,
som erhålles genom utförande av en division
(se d. o.). Stundom förstår man med k.
endast det hela tal, som erhålles vid divisionen;
det, som återstår av dividenden, kallas då
rest (se d. o.). Således kan man t. ex. i fråga
om division av 2 i 7 säga, antingen att k. är
31/a el. att k. är 3 med 1 till rest efter
divisionen. I. F-m.*
Kvotitétsskatt (se Kvot), skatt, vid vars
påläggande bestämmes viss kvot, varefter
skatt skall erläggas för de särskilda
beskatt-ningsföremålen, t. ex. inkomstskatt (se d. o.)
i Sverige. Vill man utfå bestämt belopp, sker
detta säkrare genom s. k. repartitionsskatt
(se d. o.), även om totalsumman av en k.
ungefärligen kan beräknas, sedan
beskatt-ningsföremålen taxerats. (E. F. K. S-n.)
Kvotlagen, en lag i Förenta staterna om
begränsning av invandringen. Enl. den
ursprungliga k., som kom att gälla 1 juli 1921—
30 juni 1924, begränsades invandringen från
varje särskilt land under ett år till 3 % av de
i U. S. A. 1910 bosatta pers., som voro födda
i resp. land. Sammanlagt medgavs ett årligt
antal invandrare av 357,803, därav 20,042
från Sverige. Då 1910 års folkräkning tjänat
som basis för kvotberäkningen och
invandringen från Syd- och Östeuropa under början
av 1900-talet varit mycket stor, blevo
kvoterna för dessa länder relativt höga. Man
ansåg därför, att bibehållande av 1921 års
kvoter hotade den angelsaxiska rasens
dominerande ställning, varjämte invandringen
ansågs för stor.
Enl. den fr. o. m. juli 1924 gällande k.
begränsas den egentliga invandringen (utom
studiebesökande, affärsresande m. fl. samt
immigranter från andra delar av Amerika) till
150,000 pers., vilket antal skulle fördelas på
kvoter för de särskilda länderna i förhållande
till den nationella härstamningen av U. S. A:s
befolkning enl. 1920 års folkräkning.
Utredningen härom visade sig vara tidsödande,
varför under de närmaste åren fr. o. m. juli 1924
invandringskvoten provisoriskt bestämdes till
2 % av antalet 1890 i U. S. A. bosatta pers.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
