Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
kwt—Kväner
382
från resp, land eller till sammanlagt 164,667,
därav för Sverige 9.561. Fr. o. m. juli 1929
tillämpas följ, kvoter för de viktigare
länderna:
Storbritannien och Norra Irland.... 65,721
Tyskland ............................ 25,957
Irländska fristaten ................. 17,853
Polen ’............................... 6,524
Italien .............................. 5,802
Sverige .............................. 3,314
Nederländerna ........................ 3,153
Frankrike ............................ 3,086
Tjeckoslovakien ...................... 2,874
Ryssland ............................. 2,784
Norge ................................ 2,377
Danmark .............................. 1,181
Kvotlagarna ha väsentligt inskränkt
emigrationen till U. S. A. från Europa, vilken
1913—14 uppgick till 1,175,015 pers. Ett
betydligt större antal personer har i Europa
anmält sig vilja utvandra till U. S. A., än
som kan mottagas där. 1 jan. 1929 var de
anmäldas antal i Tjeckoslovakien 90, i
Italien 60, i Norge 16 och i Sverige 2,5 ggr större
än den för resp, länder nu gällande
invand-ringskvoten. — Jfr Amerikas förenta
stater, sp. 765. C. C. S-dt.
kwt, off. förk. för kilowattimme.
Kväkare (eng. quakers, darrare), en i
England under den Cromwellska tiden kring
G e o r g e F o x (se d. o.) uppkommen
mystisk-spiritualistisk fromhetsrörelse, som i J a m e s
Nayler (d. 1660), en f. d. puritansk bonde
och krigare, fick sin störste martyr och i R
o-b e r t Barclay (se d. o.) sin främste
apo-loget. Till en början förenad med en extatisk
entusiasm, som försatte hela kroppen i
darr-ning (därav namnet), och ett
svärmiskt-revo-lutionärt inslag, som ledde till svåra
förföljelser från myndigheternas sida, gled
kvä-karfromheten småningom in i ett lugnare
skede, då rörelsens starkt etiska och
humanitära betoning klart framträdde.
Som »vännernas samfund» (Society of
friends; i Amerika vanl. blott The friends,
vännerna) ha k. eljest hållit fast vid de av
Fox förfäktade idéerna. Mot det yttre
kyrko-väsendet sätta de upplysningen genom »det
inre ljuset». Skriften får blott betydelse som
förberedande anknytningspunkt och
väckelsemedel. Dop och nattvard ha endast symbolisk
betydelse och äro därför överflödiga. Den
calvinska predestinationsläran förkastas,
likaså läran om ett ställföreträdande
försonings-lidande. Även dogmerna om syndafallet,
arvsynden, rättfärdiggörelsen genom tron samt
treenighetsläran ha blivit på mystiskt sätt
omtydda och förflyktigade. K. vägra att
avlägga ed och att göra krigstjänst samt avvisa
lyx och världsliga nöjen. De ha gjort
storartade insatser icke blott på det
filantropiska området (för tros- och kultfrihet,
fångvårdens förbättring, negerslaveriets
avskaffande, nykterheten, fredssaken och lindrandet
av nöden i Europa efter världskriget) utan
även i industriellt och merkantilt avseende.
Vid de gemensamma, av ritual och tid
obundna andaktsövningarna får vem som
helst taga till orda, även om numera på sina
håll fast anställda predikanter finnas.
Känner sig ingen manad, avvaktar man under
tyst meditation vad Anden vill ge; sång och
musik förekomma icke. Jämte dessa silent
meetings förekomma numera även möten för
undervisning och evangelisation. The monthly
meeting, som består av en grupp lokala
meetings, bestämmer om medlemskap, tillsätter
»äldste» o. s. v. inom denna grupp, över
monthly meetings stå kvartalsvis
sammanträdande quarterly meetings, som bilda The
yearly meeting, samfundets högsta instans.
K., som bedriva en omfattande
hednamission, räkna f. n. omkr. 20,000 medl. i
Storbritannien och på Irland. Anhängare Ha de
också bl. a. i Norge, Danmark, Tyskland,
Frankrike och Australien. I Nordamerika,
där W. Penn (se d. o.) redan 1682 beredde
dem en tillflykt i den av honom grundade
kolonien Pennsylvania, splittrades k. på
1820-talet, då de av den evangeliska väckelsen
berörda kretsarna bildade ett samfund av s. k.
evangeliska vänner (evangelical friends),
som genom att framhäva Kristi betydelse och
bibelordets normativa karaktär sökte värna
sig mot kväkarpredikanten E. H i ck s’
rationalistiska och panteistiska utbildning av läran
om det inre ljuset. Även två mindre
kväkar-samfund finnas i Förenta staterna. Inalles
uppgå k. där till omkr. 116,000 pers.
Litt.: Se Barclay, Fox och Penn, W.,
samt »The american church history series», bd
12, »Friends (Quakers)» (1894); Th. Sippell,
»Zur Vorgeschichte des Quäkeitums» (1920);
Hj. Holmquist, »Engelsk högkyrka, lågkyrka,
frikyrka» (1916); W. C. Braithwaite, »The
beginnings of quakerism» (1912) och »The
second period of quakerism» (1919); R. M.
Jones, »The later periods of quakerism»
(1921); S. Hobhouse, »William Law and
eighteenth century quakerism» (1927);
Emilia Fogelklou, »Kväkaren James Nayler»
(1929). E. Nwn.
Kvälja dom, göra sig skyldig till domkval
(se d. o.).
Kväljning, den känsla av obehag, som
föregår och åtföljer kräkning (se d. o.).
Kväner. 1. Folkstam, nämnd i Egil
Skalla-grimssons saga snarast för tiden 884—886 och
i konung Alfreds (se d. o.) angelsaxiska
bearbetning av Orosius’ världshistoria
(hålogalän-ningen Ottars berättelse). K. bodde vid
Bottniska vikens innersta del och lågo i strid med
kareler och stundom norrmän. De voro
föregångare och trol. delvis förfäder till
birkar-larna (se B i r k a r 1 a r). Deras konung hette
enl. sagan Faravid och synes ha varit en
svensk vikingakonung. Namnet k.
förekommer endast i norska och isländska källor och
torde vara ett v. om Kölen givet och endast
där begagnat namn på ifrågavarande stam (ej
sammanhängande med finska Kainuu [södra
Österbotten m. m.] eller med stadsnamnet
Kajana). Jfr C. M. Schybergson, »Frågan om
kvänerna» (i Hist. Tidskr. för Finland 1918).
2. Norskt namn på de i n. Norge sedan
början av 1700-talet inflyttade finnarna. Även
på 1500- och 1600-talet begagnades i norska
handlingar detta namn för finska
kringströ-vare, och det sammanhänger möjligen även
med den äldre medeltidens likalydande
folknamn. K. B. W.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
