Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Kyrka
410
inledde han förbindelser, och till Karl 1
skänkte han den ryktbara Codex
Alexandri-nus. Mest intryck tog han dock av den
holländska calvinismen, som satte spår i en av
honom i Genève tryckt trosbekännelse (1629
på latin, 1633 på grekiska). Denna uppväckte
i Orienten en av jesuiterna underblåst storm,
som slutade med att den från sitt ämbete
flera gånger avsatte och för högförräderi
anklagade K. på sultanens befallning stryptes.
Litt.: Ph. Meyer, »Die theologische Literatur
der griechischen Kirche im 16. Jahrhundert»
(1899); P. Renaudin, »Luthériens et
grec-orthodoxes» (1903; katolsk). E.Nwn.
Kyrka (av grek. kyriako’n, Herrens hus, av
ky’rios, herre). 1. Byggnad, där kristen
gudstjänst hålles. I de flesta västerländska k.
återfinnas, om också ofta förenklade och
omdanade, den romerska b a s i 1 i k a n s (se d. o.)
huvuddrag: apsis el. absid, kor, tvärhus el.
tvärskepp, långhus el. långskepp, förhall,
vartill kunde komma ett eller flera torn. I regel
är koret förlagt i ö. De romanska k. i
Sverige ha så gott som undantagslöst absid.
Koret (körrummet el. sångrummet) var
tillgängligt endast för prästerskapet och kören,
och där funnos korstolarna, fasta
sittplatser vid korets norra och södra väggar. I
korskyrkorna (se nedan) räknas
korsar-marna (transept), som ofta ävenledes
voro försedda med absider, jämte
mittkvadraten (skärningsytan emellan k:s
längd-och tvärriktning) till koret, i vilket fall
korkvadraten med absiden dock kallades
högkoret. Under koret kunde finnas en krypta
(se d. o.). Under senare delen av medeltiden
tillbyggdes, i regel invid korets n. sida, den
s. k. sakristian, avsedd för prästens
förberedelse till gudstjänsten, förvaring av k:s
dyrbarheter, sammankomster m. m. Absiden
begränsades mot koret av tribunbågen,
under det att koret i sin tur avskildes från
skeppet genom triumfbågen, som nedtill
kompletterades genom en låg mur el. ett skrank
(ko r skr a n k e t). Långhuset el.
skeppet (långskepp i motsats till tvärskepp)
var avsett för menigheten. Långhuset kunde
vara enskeppigt (de flesta landskyrkor i
Sverige), tvåskeppigt (vanl. på Gotland), tre-,
fem-el. någon gång sjuskeppigt. Sidoskeppen
äro vanl. lägre än mitt- el. huvudskeppet (jfr
dock H a 11 k y r k a). Fortsätta sidoskeppen
omkring högkoret, bildas s. k. k o r o m g å n g,
som i större anläggningar ofta omges av
kapell (se d. o.), s. k. k a p e 11 k r a n s.
Väggarna mellan sidoskeppens vindsutrymmen
och mittskeppet voro stundom genombrutna
av ett pelargalleri, det s. k. triforiet
(t. ex. i Skara domkyrka). Ovan triforiet,
i klerestoriemurarna, kunde finnas en rad
fönster. Längst i v. fanns förhallen, som
huvudsaki. var katekumenernas och
botgörarnas plats. Ovan el. på sidorna om förhallen
reste sig tornet el. tornen; ibland finns
torn över koret el. över mittkvadraten.
Förhallen i större kyrkor ersattes under
medeltidens senare hälft i småkyrkorna av ett
vapenhus (se d. o.).
Liksom olika religiösa krav och därmed
sammanhängande smakriktningar ha skapat
Ord, som saknas under
Romansk kyrka av sydsvensk typ (Kumla i
Östergötland) med absid, kor, långhus och vid korets norra
sida tillbyggd sakristia. Långhusfönstret är upptaget
i nyare tid.
olika kyrkbyggnadsformer: bysantinska,
romanska, gotiska o. s. v. (se
Byggnadskonst), så ha också olika lokala,
sociala o. a. förhållanden skapat olika
kyrk-typer och benämningar på k. Med avseende
på grundplanen kunna sålunda särskiljas
långkyrkor, rektangulära anläggningar,
och centralkyrkor, med kvadratisk el.
polygon plan. Särskilda slag av
centralkyrkor äro rundkyrkor och de k o r s k y
r-k o r, som ha korsarmarna lika långa som kor
och skepp. Vanl. äro dock korskyrkor
långkyrkor. H a 11 k y r k a har mittskepp och
sido-^kepp lika höga, klövsadelskyrkor
äro en nästan uteslutande på Öland
förekommande romansk kyrktyp med torn i såväl
v. som ö. De medeltida försvarsky
r-korna innehålla särskilda anordningar för
ett positivt försvar. Till försvarskyrkorna
kunna räknas även de nordiska rundkyrkorna.
Romansk kyrka av sydsvensk typ (Våmb i
Västergötland) med absid, kor, långhus och torn.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
