Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Kyrkböcker—Kyrkliga enhetssträvanden
414
Kyrkböcker, off. Kyrkoböcker, av
prästerskapet förda anteckningar över
församlingens medlemmar och angelägenheter i
övrigt. Seden att inregistrera
kyrkomedlemmarna upptog den gamla kyrkan från det
romerska borgerliga civilregistraturet, men
den förföll under medeltiden. Efter
reformationen blev kyrkobokföringen mera allmän
inom den evang. kyrkan än i den katolska. I
Sverige synes åtm. under 1600-taJets början ha
stadgats, att k. skulle föras. Under en
stifts-synod i Uppsala 1608 förmanade ärkebiskopen
prästerskapet att upprätta register på alla
döpta barn, vigslar och trolovningar samt
»opå alt annat, som wårdar någott».
Kyrkolagen 1686 anbefallde förandet av k.
Kyrkobokföringen är nu ordnad genom förordn. 3
dec. 1915. Enligt denna skall i varje
församling el. kyrkobokföringsdistrikt finnas
församlingsbok, bok över obefintliga (se d. o.),
inflyttningsbok, utflyttningsbok, födelse- och
dopbok, konfirmationsbok, lysnings- och
vigselbok samt död- och begravningsbok.
Dessutom skall pastor föra särskild
kommunion-längd (kommunionbok, förteckning på
natt-vardsgästerna) samt bok och anteckningar om
de personer, som på grund av ådömd
straffpåföljd äro utestängda från behörigheter och
rättigheter, vilka omförmälas i strafflagen kap. 2
§ 19, eller som äro till nattvardens begående
förhindrade. I församling av främmande
tros-bekännare med rätt till egen bokföring skola
föras endast födelse- och dopbok, vigselbok
samt död- och begravningsbok.
Församlings-boken är den viktigaste boken, huvudboken,
vari även uppgifter från andra k. inskrivas.
Med få undantag skola alla i den
territoriella församlingen bosatta, således också
främmande trosbekännare och utländska
undersåtar, bokföras i församlingsboken. Denna
innehåller i mån av behov bl. a. följ,
uppgifter: bostad, för- och tillnamn,
familjeställ-ning, saknad av kyrkligt dop, yrke, vissa
lyten, födelsetid och -ort, ingånget och
upplöst äktenskap, inflyttning,
kristendomskun-skap vid konfirmationsundervisning,
nattvardsgång och berättigande därtill,
äkten-skapshinder, avtal om barns uppfostran i viss
troslära, utträde ur e’. inträde i svenska
kyrkan, främmande
trosbekännelse, utländsk nationalitet,
upptagande till svensk
medborgare, äktenskapsskillnad,
faderskap till barn utom
äktenskapet, dom med
straffpåföljd, värnpliktsförhållanden,
obefintlighet vid
mantalsskrivning, utflyttning, död.
För Stockholms stad gälla
särskilda föreskrifter. K.
skola föras av kyrkoherden i
församlingen och i ett
avskilt kyrkobokföringsdistrikt
av komminister el.
kapellpredikant. Pastorsämbetet skall
årl. till Statistiska
centralbyrån lämna utdrag ur
födelse- och dopbok,
lysnings-och vigselbok, död- och
begravningsbok samt
summa
risk redogörelse för folkmängden. Pastor är
även skyldig att till andra offentliga
myndigheter lämna uppgifter från k. Utom ovan
nämnda kyrkliga böcker har församlingen
inventarieförteckningar, räkenskapsböcker,
protokoll m. m., vilket allt kan hänföras till k.
Om förvaring av k. se K y r k o a r k i v. Jfr
även Husförhör. Litt.: A. Lysander och
G. Forkman, »Kyrkobokföringen.
Handledning» (1929). O.Hpl.
Kyrkefalla, socken i Skaraborgs län,
Kå-kinds härad, ö. om Skövde; 110,69 kvkm,
4,142 inv. (1930). Genomflytes av Tidan och
når i ö. upp på Hökensås. 4,296 har åker,
5,952 har skogs- och hagmark.. Huvudort:
Tibro (se d. o.) municipalsamhälle.
Egendomar: Ruder, Häggetorp o. Äreberg. Ingår i K.
o. Mofalla pastorat, Skara stift, Kåkinds kontr.
Kyrkesund, municipalsamhälle i Klövedals
socken, Bohuslän, på båda sidor av
Kyrke-sundet mellan Tjörn och Herrön; 30 har, 356
inv. (1930). Fiskläge (75 fiskare);
storsjö-fiske. Tax.-värde å fast egendom 230,300 kr.
(1928), bev.-tax. inkomst 102,257 kr.
Kyrketorp, socknar, se Norra K y r k
e-t o r p och Södra Kyrketorp.
Kyrkheddinge, socken i Malmöhus län, Bara
härad, på slätten s. ö. om Lund; 13,88 kvkm,
735 inv. (1930). Genomflytes av Höjeån. 1.294
har åker; skog saknas. Ingår i K. och Esarps
pastorat, Lunds stift, Bara kontrakt.
Kyrkhult, socken, omfattande Blekinge läns
nordvästligaste del, Listers härad; 214,84 kvkm
(störst i länet), 4,506 inv. (1930).
Genomflytes av Holjeån; skogsbygd, rik på
småsjöar. 2,801 har åker, 15,804 har skogs- och
hagmark. I K. ligga Tulseboda brunns- och
badort (gr. 1880) och vid Mörrumsån övre och
Nedre Hemsjö kraftstationer (se Hemsjö
kraftaktiebolag). Pastorat i Lunds
stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Kyrkliga enhetssträvanden i nutiden.
Under 1900-talet ha inom flera evangeliska
kyrkosamfund starka strävanden förmärkts i
riktning mot ömsesidigt samförstånd,
samarbete för gemensamma mål och återförening
av enskilda grupper, varvid även slutmålet
av en i det yttre enad kristenhet vunnit ny
aktualitet. Ansatser i denna riktning gjor-
Kyrkbåtar. Leksand.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
