Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkliga enhetssträvanden i nutiden - Kyrkliga frivilligkårer - Kyrklig konst - Kyrklig sång - Kyrklig Tidskrift - Kyrkmålningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Kyrkliga frivilligkårer—Kyrkmålningar
418
katolska) kyrkosamfunden. Däremot har den
romerska kyrkan bestämt avböjt deltagande
i de kyrkliga världskonferenserna, oeh genom
encyklikan »Mortalium animos» (1928) har
Pius XI ånyo betonat, att från romersk
synpunkt underkastelsen under påvedömet är den
enda vägen till kyrkoenhetens återställande.
Litt.: N. Söderblom, »Christian fellowship»
(1923; ty. uppl. 1925); R. H. Wallau, »Die
Einigung der Kirche vom evangelischen
Glau-ben aus» (1925); M. Pribilla, »Um kirchliche
Einheit» (1929; rom.-kat.); Y. Brilioth, »Den
svenska kyrkans internationella förbindelser»
(i »Vår kyrka, periodvis skildrad», III, 1922);
»Dokument till frågan om
nattvardsgemen-skap med Englands kyrka» (i Kyrkohist.
Ärsskr. 1923); G. K. A. Bell, »Documents on
Christian unity 1920—1924» (1924); N.
Söderblom, »Kristenhetens möte i Stockholm»
(1926); A. Deissmann, »Die Stockholmer
Welt-kirchenkonferenz» (1926); H. N. Bate, »Faith
and order. Proceedings of the world
confe-rence Lausanne 1927» (1927); J. Merchant,
»The reunion of christendom» (1929). Y. Br.
Kyrkliga frivilligkårer finnas i Uppsala
och Lund. De bilda en avd. av de kristliga
studentförbunden där (se Kristliga
studentvärldsförbundet, sp. 115) och
ha till uppgift »att samla och organisera
frivilliga krafter för arbete i Sveriges kyrka
i syfte att inom densamma bidraga till
folk-kyrkoidealets förverkligande». Uppsalakåren
bildades efter 1909 års »korståg» (se
Ungkyrkliga rörelsen). Den tog initiativ
till de kyrkliga ungdomskurserna (den första
i Lundsberg 1910), som sedan ordnats i de
olika stiften av deras organisationer för
frivilligt kyrkligt arbete samt till tidskr. Vår
Lösen (se d. o.). Kåren förmedlar föredrag
särskilt till ungdomskretsar, ordnar kyrkliga
högtider och möten i bygderna samt bedriver
religiös och kyrklig upplysningsverksamhet.
Kåren i Lund bildades något senare med
enahanda uppgifter. Den bedriver även ett
framgångsrikt söndagsskolarbete i Lund.
Under ett tiotal år fanns också i Stockholm en
kyrklig frivilligkår. M. B-t. (A. W-r.)
Kyrklig konst, sammanfattande benämning
på de verk av byggnadskonst och
utsmyckande konst, som tillkommit särskilt för
kyrkligt bruk. Gudstjänstbyggnaden har i
stort sett utformats efter regler, som
fastställts med hänsyn till lokalernas användning
för altarbruk och predikande. Olika
konfes-sionsseder särprägla delvis byggnadssättet,
vilket i regel följer rådande arkitekturstil.
Även de utsmyckande konstarterna, ss.
bild-huggarkonst och målarkonst, följa de
historiska stilarnas utveckling. Motivvalet är
begränsat till den kristna
föreställningsvärldens symbolik och figurscener. Till k. räknas
utom kyrkobyggnaden och dennas fasta
utsmyckning även inredning och
kultinventa-rier, ss. altare, altaruppsats och -skåp,
predikstol, orgelverk, krucifix, helgonbilder,
altar- och dopkärl, textilier m. m. Jfr
Basilika, Byggnadskonst, Bysantinsk
konst, Fornkristen konst,
Glasmålning, Gotik, Guldsmedskonst,
Kyrka, Kyrkmålningar, K y r k
o
Ord, som saknas under
skrud, Romansk konst o. a. art. om
olika länders och perioders konst. Litt.: W.
Lübke, »Vorschule zum Studium der
kirch-lichen Kunst des deutschen Mittelalters»
(6:e uppl. 1873, tidigare utkommen med
annan titel); H. Hildebrand, »Den
kyrkliga konsten under Sveriges medeltid» (1875;
2:a uppl. 1907); Ch. Rohault de Fleury, »La
messe» (8 bd, 1883—89); H. Otte, »Handbuch
der kirchlichen Kunstarchäologie des
deutschen Mittelalters» (2 bd; 4:e uppl. 1868);
F. X. Kraus, »Geschichte der christlichen
Kunst» (2 bd, 1896—1908); H. Leclerq,
»Manuel d’archéologie chrétienne, depuis les
ori-gines jusqu’au Ville siècle» (2 bd, 1907); W.
Molsdorf, »Führer durch den symbolischen
und typologischen Bilderkreis der christlichen
Kunst des Mittelalters» (1920); J. Sauer,
»Symbolik des Kirchengebäudes und seiner
Ausstattung in der Auffassung des
Mittelalters» (1902; 2:a uppl. 1924); J. Braun, »Der
christliche Altar in seiner geschichtlichen
Ent-wicklung» (2 bd, 1924); K. Künstle,
»Ikono-graphie der christlichen Kunst» (2 bd, 1926—
28); F. R. Webber, »Ohurch symbolism» (1927).
Mycket viktiga för kännedomen om
kyrkornas konst i Sverige ha
utställningarna av äldre kyrklig konst varit.
Dyl. ha anordnats bl. a. i Norrköping 1906,
Strängnäs 1910, Härnösand 1912, Malmö 1914,
Uppsala 1918, Göteborg 1923 och Visby 1925.
De utställningarna åtföljande publikationerna
innehålla flera grundläggande uppsatser över
k:s olika arter. Särskilt betydelsefullt är det
stora verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt
inventarium», som påbörjats och utgives av
S. Curman och J. Roosval i samarbete med
flera konsthistoriker (1912 ff.). Litt.-anv.
ang. k. i olika svenska landskap finnas dels
i nämnda verk, dels i art. om landskapen, se
Bohuslän, Gotland etc. E.L-k.
Kyrklig sång, »Sångbok för ungdom i
församling, skola och hem», utg. genom Svenska
kyrkans diakonistyrelse 1916 (omarbetad uppl.
1927 med biografiska uppgifter om sångernas
författare). Li.
Kyrklig Tidskrift, 1895—1918 utg.
högerbetonad månadsskrift, 1895—98 redig, av R.
Sundelin, F. A. Johansson och O. Quensel, 1898—
1905 av Quensel och Hj. Danell, därpå av
biskop Danell ensam, 1912—18 av kyrkoherde
E. Berglund.
Kyrkmålningar i mera allmän bemärkelse,
således även väggmålningar i de
gammal-kristna gudstjänstlokalerna, härstamma från
det antika väggmåleriet (se Fornkristen
konst, sp. 797).
I svenska medeltidskyrkor är det vanligt,
att utsmyckningen inskränker sig till kor
och absid samt långhusets ö. vägg. Ibland
smyckades även innertaket med målningar,
t. ex. i Dädesjö kyrka (se D ä d e s j ö med
färgplansch). En god föreställning om en
nordisk romansk kyrkas utsmyckning ge
målningarna i Bjäresjö kyrka, Skåne, och i
Mästerby kyrka, Gotland. Från såväl
romansk som gotisk tid finnas ex. på utvändiga
målningar, dels i form av polykrom skulptur,
dels som friser och bildframställningar.
Den teknik, som användes vid den äldre
K, torde sökas under C. XII. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
