Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkobalk - Kyrkobetjänte (Kyrkobetjäning) - Kyrkobokföringsdistrikt - Kyrkobol - Kyrkobonde - Kyrkobröderna, Svenska kyrkans lekmannaförbund - Kyrkoböcker - Kyrkoegendom (Kyrkogods, Kyrkojord) - Kyrkofonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Kyrkobetjänte—Kyrkofonden
422
upplaga av Kristofers landslag, som Karl IX
utgav 1608, satte han k. ur kraft. Därefter
tillmätte emellertid den rättsliga doktrinen
k., liksom landskapslagarna i övrigt,
sub-sidiär giltighet. I prästerskapets privilegier
1650 och i 1686 års testamentsstadga
hänvisades till k. Dess betydelse minskades genom
utvecklingen av den protestantiska kyrkliga
lagstiftningen (se Kyrkolag och
Kyrkoordning). All giltighet som rättskälla miste
k. först när 1734 års lag trädde i kraft. —
Skånelagen saknade k., liksom över huvud
de danska landskapslagarna. I stället fanns
en fristående författning, skånska
kyrkorätten, som tillkommit genom avtal mellan
ärkebiskop Eskil och skåningarna. — Litt.:
V. Sjögren, »De fornsvenska kyrkobalkarna»
(i Tidsskr. for Retsvidenskab 1904); P. J.
Jör-gensen, »Udsigt over den danske
retshisto-rie», I (3:e uppl. 1926). K. G. Wn.
Kyrkobetjänte (Kyrkobetjäning), lägre,
ej prästerliga tjänstemän vid kyrkorna, näml,
organister, klockare, kyrkvaktare. K.
tillsättas och avskedas av kyrkostämma, där ej
annorlunda är stadgat. J. P.*
Kyrkobokföringsdistrikt, se Kyrkböcker.
Kyrkobol, se P r ä s t b o 1.
Kyrkobonde, äldre namn på brukare av
kyrkas jord. Jfr Kyrkoegendom.
Kyrkobröderna, Svenska kyrkans
lek-mannaförbund, en sammanslutning av män
inom svenska kyrkan, stiftad 1919 i Uppsala
på initiativ av ärkebiskop Söderblom, som är
förbundets ordf. Dess uppgift är det kristliga
livets fördjupande i verksam
brödragemenskap. Förbundet är byggt på s. k. kårer i
de enskilda församlingarna; samtliga kårer
företrädas av ett årl. sammanträdande
»generalkonvent». Dess organ är månadsskriften
Kyrkobröderna (1925 ff.). B. A.
Kyrkoböcker, se Kyrkböcker.
Kyrkoegendom (Kyrkogods, K y r k
o-jord) uppkom under medeltiden till största
delen genom gåvor och testamenten.
Innehavare av kyrkogodsen voro i synnerhet
biskopar, domkapitel och kloster, men en del av
k. var också anslagen till kyrkornas
underhåll (k y r k o h e m m a n) el.
församlingsprästernas avlöning. I samband med
reformationen blevo massor av kyrkogods indragna och
anslagna till världsliga ändamål
(»sekulariserade»). Denna reduktion var dock ej lika
grundlig i alla protestantiska länder. I de
katolska länderna förblev kyrkans
jordbesittning länge väsentligen orubbad. Vid franska
revolutionen indrogos till staten alla
kyrkliga fastigheter, och revolutionskrigen
medförde sekularisering även på andra håll, t. ex.
i Tyskland. Även senare har sådan ägt rum
i katolska länder (se t. ex. Italien, sp.
846). Genom konkordatet 1801 (se G a
1-1 i k anska kyrkan) återställdes i
Frankrike åtm. gudstjänstlokalerna, och sedermera
förvärvades där betydliga jordområden av
andliga ordnar, men efter skilsmässan mellan
stat och kyrka 1905 (se Frankrike, sp.
966) förklarades alla kyrkliga fastigheter för
statsegendom, om ock kyrkorna på vissa
villkor få begagnas till gudstjänst.
Även i Sverige förvärvade kyrkan under
medeltiden betydande jordegendom.
Reformationens inverkan på kyrkans ekonomiska
förhållanden blev synnerligt djupgående. Genom
Gustav Vasas reduktion fick adeln rätt att
återbörda en mängd till kyrkan donerade
adelsgods, och till kronan indrogos
biskoparnas, domkapitlens och klostrens, till största
delen även kyrkornas egendomar samt de
prästerskapets löningshemman, som icke voro
bostadsboställen utan brukades genom
landbönder. I de på 1600-talet från Danmark och
Norge erövrade provinserna finnes däremot,
till följd av reformationsreduktionens större
begränsning där, en betydande mängd
dom-kyrko- och kyrkohemman samt prästerliga
boställen (se A n n e x h e m m a n, Me
nsal-hemman och S tomhemman; jfr även
Klockarbos t ä 11 e). Kyrkoegendomens
bestånd tryggades genom prästerskapets
privilegier 1650, 1655, 1675 och 1723. Numera
utarrenderas, efter 1800-talets fasta
löneregleringar, i regel den prästerliga 1 ö n i n g
s-j o r d, som ej disponeras såsom
bostadsboställen, genom statens försorg, och skogen
förvaltas av Domänstyrelsen. Vissa fastigheter
av boställskaraktär ha indragits till
prästerskapets löneregleringsfond, som numera
uppgått i kyrkofonden (se d. o.), el.
biskopslöne-regleringsfonden (se d. o.). Efter tillkomsten
av 1910 års lagstiftning om prästerskapets
avlöning utarrenderas även de prästerliga
bo-stadsboställenas jordbruk; de därav och av
ovan omförmälda löningsboställen härflytande
arrendeavgifterna uppbäras av vederbörande
kyrkoråd och ingå i de för församlingens ord.
präster fastställda lönerna (se Boställen
och Prästlön). I sammanhang härmed har
upprättats en s. k. kyrkofond (se d. o.).
Förvaltningen av kyrkornas egna fastigheter
ombesörjes i regel av vederbörande
kyrkoråd; i Skåne, Halland, Blekinge och
Bohuslän besluta dock landshövding och biskop i
fråga om utarrendering av kyrkohemman. För
kyrkornas lösa egendom meddelas
bestämmelser i kyrkolagen. Förvaltningen av
kyrkokassas medel har reglerats genom
k. cirk. 29 okt. 1886 (jämte supplerande cirk.
21 nov. 1902).
Litt.: E. Schalling, »Den kyrkliga jordens
rättsliga ställning» (1920) och »Vem äger
våra kyrkor?» (1924) ; C. A. Reuterskiöld, »Om
kyrkas och prestbords jord efter 1910» (i
»Festskrift för R. A. Wrede», 1921). Schg.
Kyrkofonden. Genom författningar av 9
dec. 1910 ha meddelats ändrade bestämmelser
ang. reglering av prästerskapets avlöning och
därmed sammanhängande ämnen, däribland
bestämmelser om k., som skall ha till
huvudsakligaste uppgift att bestrida sådana
utgifter för prästerskapets avlöning m. m., som
ej kunna tillgodoses med eljest tillgängliga
medel. K. förvaltas av Statskontoret utan
sammanblandning med andra medel. Till k.
ha överförts prästerskapets
löneregleringsfond och de ecklesiastika boställenas
skogs-fond samt efter konungens bestämmande vissa
andra ecklesiastika fonder och
kapitaltillgångar m. m. Vidare skola till k. ingå bl. a.
ersättning för indragen tionde o. a. avgifter
till prästerskapet, årlig ersättning av
stats
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
