Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Kyröfors—Kyzyl-kum
446
tur» (220 bd), kalendrar, ss. Kürschners
Deut-scher Literatur-Kalender (1878 ff.), och
tidskrifter (Aus Fremden Zungen m. fl.).
Kyröfors [ky-], pappersbruk med träsliperi
och såg i Tavastkyro socken, Åbo och
Björneborgs län, Finland, vid vattenfallet K y r ö
s-koski (fallhöjd 20,3 m) i den till Kumo älv
(se d. o.) avflytande Ikalisstråten, 1 km s. om
sjön Kyrösjärvi. Ägare Hammaren & co.,
a.-b. (aktiekap. 18 mill. fmk). Tillv. 10,000
ton tidnings- och omslagspapper, 7,000 ton
trämassa utöver eget behov samt 2,200 stds
sågvirke. O. Brn.
Kyröskoski [ky’-], se Kyröfors.
Küsel, Ernst Nikolaus, målare (f.
1873 31/5). Efter studier vid
Konstnärsförbundets skola har K. mest målat djurbilder,
ss. kor, får och höns. Han är representerad
i Göteborgs museum av »Getabock» (1900)
och i Thielska galleriet av kolteckningar
(1906). G-gN.
Kyskhetsbälte, låsinrättning, använd
särskilt under medeltiden men även senare för
att hindra en hustru el. älskarinna att vara
otrogen. Möjl. var det männens långa
frånvaro under korstågen, som gav upphov till
detta barbariska bruk. Samma syfte som k.
tjänar infibulation (se d. o.). K. G. L.
Küssnacht [ky’sna^t], ort i schweiz. kant.
Schwyz, vid Vierwaldstättersjön och foten av
Rigi; 4,099 inv. (1920). I närheten ett kapell
på den plats, där Tell berättas ha skjutit
Gessler.
Kiiste’ndil [ky-], huvudstad i bulg. dep. K.
(3,970 kvkm, 243,577 inv. 1927), 70 km s. v.
om Sofia; 15,403 inv. Mineralkällor; odling
av vin och frukt (plommon m. m.) samt av
tobak.
Küstendsche [kystendje’], se Constanta.
Küstner [ky’-], Karl Friedrich, tysk
astronom (f. 1856). Var 1891—1925 prof, i
Bonn och föreståndare för därvarande
obser-vatorium. K. var den förste, som påvisade
periodiska förändringar i jordpolernas lägen.
Hans omfattande bestämningar av
stjärnornas positioner och egenrörelser utmärka sig
för synnerlig noggrannhet. Av stort intresse
är K:s metod att bestämma solens parallax på
grundval av de periodiska förskjutningar, som
uppstå i en stjärnas spektrallinjer till följd
av jordens rörelse omkring solen. K. Lmk.
Küstner [ky’-], Karl Theodor von,
tysk teaterledare (1784—1864). Var bl. a.
1842—51 generalintendent vid kungl. teatern
i Berlin, där han genomdrev många reformer,
bl. a. införandet av författartantiem (1845),
och stiftade föreningen för kontraktsrättens
skydd (1846). Han utgav »Vierunddreissig
Jahre meiner Theaterleitung» (1853).
Küstrln [ky-], C ü s t r i n, stad och
fästning i preuss. prov. Brandenburg, vid
War-thes inlopp i Oder; 19,561 inv. (1925). — K.
var urspr. en fiskarby. Omkr. 1250 anlades
där en stad. Fästningen, som byggdes 1535—
47 och under senare tid moderniserats, är av
betydelse för Berlins försvar mot anfall från ö.
I fråga om fästningens utbyggande och
be-styckning bindes Tyskland av
Versaillestrak-taten och ententemakternas not av 29 jan.
1921. Enligt den senare är fästningen nu
obestyckad. Den har även använts till
politiskt fängelse. E.L-r;L. af P.
Kythèra [ky-], lat. Cythéra, it. Cerigo,
grek ö utanför Peloponnesos’ sydkust, har
tidigare räknats till Joniska öarna, ingår nu
i nomos Lakonia; 269 kvkm; tills, m. de små
öarna Antikythera och Pori bildar K.
epar-kien K. med 9,092 inv. (1928). ön är bergig
och bildar en enformig platå upp till 506 m
ö. h. Huvudort är K., förr Kapsalion (907
inv.), säte för en grek.-ortodox biskop. Bästa
ankarplatsen är Hagios Nikolaos (Avlemon),
på s. ö. kusten. — K. var i forntiden berömt
för sin Afroditekult; enl. myten hade
gudinnan där uppstigit ur havets skum. I äldre
tid tillhörde K. Argos, därefter Sparta,
tidtals Aten och i nyare tid Venezia, erövrades
1715 av turkarna men återlämnades 1718.
Sedan 1797 har ön delat de Joniska öarnas
öde. Se R. Leonhard i Ergänzungsheft 128
till Petermanns Mitteilungen (1899). J. F. N.*
Kythnos [ky’t-], en av Kykladerna (sed.o.).
Kütschük [ky’t-], turk., liten; motsats:
böjük, stor. — K. (K ü t s j ü k) b e i r a m, se
B e i r a m.
Kütschük Kaina’rdscha [ky’t ], rum. Malka
Kainardja, bulg. Kücük-Kainardza, ort i s. ö.
Rumänien, 23 km s. ö. om Silistra. Enligt
freden i K. 1774 mellan Ryssland och
Turkiet blevo krimtatarerna oberoende av
Porten; Ryssland behöll Kertj, Azov, Kinburn,
Jenikale och Kabarada; ryske ministern fick
rätt att göra framställningar till förmån för
de kristna i Moldau och Valakiet. (A. A-t.)
Kyttlandsbruk, K y 11 n i n g, bränning av
flåhackad ytjord på ängsmark för jordens
gödsling genom askan. Metoden är numera
övergiven. H. J. Dft.
Kützing [ky’t-], Friedrich Traugott,
tysk botanist (1807—93), lärare i Nordhausen
1838—83. Idkade omfattande och
grundläggande studier över algerna, publicerade i
talrika skrifter. Hans viktigaste verk är
»Ta-bulae phycologicae» (1845—70; 20 bd med
2,000 pl.). K. A.
Kyushu [kjuju], K i u s h i u, jap. ö s. v.
om Hondo; med kringliggande smärre öar
41,961,33 kvkm, 8,524,953 inv. (1925). Se i
övrigt J apan.
Kyve’tt [ky-] (fr. cuvette), upprättstående
platt glaskärl med planparallella väggar. Fylld
med en vätska, som starkt absorberar
värmestrålar, och anbragt i strålgången i
belys-ningsanordningen för en projektionsapparat,
ett mikroskop etc., brukas k. som k y 1 k
y-v e 11 för att hindra, att värmekänsliga
föremål och preparat skadas av ljuskällans
värmestrålar. J. H-g.
Kyzyl [ky-] (K i z i 1, Kisil), turk., röd,
ingår ofta i turk, geogr. namn, t. ex.
Kyzyl-su (röda vattnet). G. Rqt.
Kyzyl-Jar, ry. Krasnij Jar, förr P e t r
o-p av lo v sk, stad i ry. republ. Kazakstan, vid
Isjim; 47,357 inv. (1926). K. ligger på ett
högt berg på högra flodstranden. Omfattande
handel med råvaror, pälsverk och vete.
Kyzyl-ku’m, »röda öknen», sandöken i
Tur-kestan (i sovjetry. Karakalpakområdet),
mellan Syr-darja, Aralsjön och Amu-darja. Jfr
Asien, sp. 260.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
