Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Kåkind—Kål
450
av Tidan och dess biå ösan. 26,057 har åker,
29,891 har skogs- och hagmark.
Municipal-samhälle: Tibro. Huvudnäring är jordbruk.
Kommunikationsleden se karta vid
Västergötland. Tillhör Skövde fögderi samt
Gudhems och K:s domsaga. Litt.: K. E. Sahlström
m. fl., »K:s härads fornminnen» (1928).
Kåkind, kontrakt i Skara stift. Omfattar
8 pastorat: N. Fågelås o. S. Fågelås; Hjo
stads- o. landsförsamlingar; Fröjered,
Korsberga o. Fridene; Varola, Värsås, Ljunghem
o. Edåsa; Kyrkefalla o. Mofalla; Daretorp,
Velinge o. Brandstorp; Tidaholm,
Acklinga, Agnetorp o. Baltak;
Grev-bäck o. Bredvik.
Kåkstrykning, piskning vid kåk
(se d. o.).
Sockertopps- eller spetskål.
Bryssel- eller rosenkål.
Blomkål.
Kål, Bra’sslca, släkte bland
korsblom-miga, utmärkt av smala skidor med långt
spröt och fröna skenbart ordnade i en rad.
Flera hithörande arter spela en roll som
kulturväxter. Redan långt före Kr. f. togo
greker och romare under odling den på
havsstränder i s. v. Europa växande B.
oleracea. I vilt tillstånd är den en
meterhög, tvåårig ört med blådaggiga blad.
Närmast den vilda formen står bladkålen
(var. acephala), hos vilken bladen icke
sammansluta sig till huvud och än äro
plana (kokål, jättekål), än krusiga
(kruskål), än gröna (grönkål), än blåvioletta
(blåkål). Hög stjälk har även b r y s s e
1-el. rosenkål (var. gemmifera), där
talrika bladvecksknoppar bilda små huvuden.
II u v u d k å 1 (var. capitata) har däremot
kort stara och hopade, släta blad, som
sluta sig samman till ett tätt huvud, än
mer el. mindre blekt grönt (vitkål), än
blåviolett (rödkål). Nära denna står s a v o
j-el. virsingkål (var. sabauda), som har
veckade, hopknycklade blad och mindre tätt
huvud. Hos blomkål (var. botrytis)
utvecklas blomställningen redan under första året
men blir abnorm (mycket rikt förgrenad och
köttig). Hos den i Sverige föga odlade
kålrabbin (var. gongylodes) sväller den korta
stammen upp till en klotrund, köttig kropp,
erinrande om en kålrot. Det är således olika
delar av växten, som förändrats under
odlingen och användas som födoämne. Inalles
känner man omkr. 100 olika kålsorter.
Vid Sveriges s. ö. kust växer raps (B.
napus). En enårig form därav, k å
1-r a p s (var. oleifera), odlas för
sina oljerika frön och är mellersta
Europas viktigaste oljeväxt; en
tvåårig, som har roten jämte nedre
Savojkål.
Vitkål.
Rödkål.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
XII. 15
KÅKINDS H9
Skala 1:750000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
