Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Kålland—Kårsajökeln
454
Municipalsamhälle: Järpås. Gammal förnäm
kulturbygd med många herresäten. Från den
långgrunda och örika kusten utmed Dalbosjön
höjer sig landytan sakta med tilltagande
bergighet mot ö. och begränsas mot
Kinne-viken av en rak förkastningsbrant, som
fortsätter i s. och förmedlar övergången till
slättbygden kring Lidan. över halvön löpa
två mäktiga ändmoränvallar, som bilda
Hin-dens udde och Parkudden på v. kusten. 24,217
har åker, 15,686 har skogs- och hagmark.
Huvudnäring är jordbruk.
Kommunikationsle-der: se karta vid Västergötland.
Tillhör Lidköpings fögderi samt Kinnefjärdings,
Kinne och K:s domsaga. Ingick på 1600-talet
i Läckö grevskap (se Läckö).
Kålland, kontrakt i Skara stift. Omfattar
9 pastorat: Lidköping; N. Härene o. Hovby;
Sunnersberg, Gösslunda o. Strö; örslösa, Söne,
Väla o. Gillstad; Råda. Kållands-Asaka o.
Mellby; Tådene, Lavad, N. Kedum o. Tranum;
Tun, Friel o. Karaby; Otterstad; Rackeby o.
Skalunda (skall förenas med Sunnersberg).
Kållands-Åsaka, socken i Skaraborgs län,
Kållands härad, strax s. v. om Lidköping;
15,09 kvkm, 558 inv. (1930). Begränsas i ö.
av Lidan; jämn, odlad slätt. 1,151 har åker,
166 har skogs- och hagmark. Ingår i Råda,
K. och Mellby pastorat i Skara stift,
Kållands kontrakt.
Kållandsö, ö i Vänern, bildar nordligaste
delen av Kållands härad (se ovan o. kartan),
i s. begränsad av de smala Björn- och
Uller-sunden; omkr. 6,000 har. Bergåsar,
dalsträckningar och djupt inträngande vikar gå mest
i n. n. ö.—s. s. v. K. bildar huvuddelen av
socknen Otterstad (se vidare d. o.).
Kållered, socken i Västergötland, Askims
härad, Göteborgs och Bohus län, vid
Hallandsgränsen, närmast s. om Mölndal; 26,17
kvkm, 867 inv. (1930). Utgöres av odlade
dalslätter och mossar mellan kala el.
ljungbevuxna berg. 455 har åker, 890 har
skögs-och hagmark. Vid Stretered Göteborgs och
Bohus läns vårdanstalt för sinnesslöa. Ingår
i Mölndals, K:s och Råda pastorat i
Göteborgs stift, Domprosteriets södra kontrakt.
Kållerstad, socken i Jönköpings län,
Väst-bo härad, v. s. v. om Värnamo; 37,95 kvkm,
530 inv. (1930). Småkuperat, sjörikt
skogs-och myrområde. 302 har åker, 2,732 har
skogs- och hagmark. Ingår i As och K:s
pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt.
Kålltorp, se Göteborg, sp. 183—184.
Kålmalen, Plute’lla maculipPnnis, har
svartgrå—-brungula framvingar med ett ljust,
vå-gigt band längs bakkanten; spännvidd 11—16
mm. Larven är som äldre blekgrön med gult
huvud med mörka teckningar, längd 7—8 mm.
Larverna gnaga hål på bladens undersida och
skada så rovor, kålrötter och kål. I Sverige
uppträdde k. som svårt skadedjur de
neder-bördsfattiga åren 1914 och 1918. I. T-dh.
Kålmask, se Kålfjärilsläktet.
Kålmott, se Mottfjärilar.
Kålpalm kallas flera olika palmer, vilkas
späda toppskott användas som grönsaker
(»palmkål»), t. ex. Arenga (i Ostindien),
Eu-terpe (i tropiska Sydamerika), Oreodoxa (på
Antillerna) och kokospalmerna. G. M-e.
Kålrabbi, Kålraps, Kålrot, se Kål.
Kålsenap, Hirschfe’ldia (el. Eruca/strum)
Polli’chii, en omkr. 3 dm hög, tvåårig,
kors-blommig ört med djupt parflikiga blad,
ljusgula blommor och trinda skidor. Växer på
Tåkerns stränder (Östergötland), tillfälligt
även vid hamnplatser. G. M-e.
Kåltistel, se Tistlar.
Kålund, Peter Erasmus Kristian,
dansk filolog (1844—1919). Blev fil. dr 1879
och 1883 bibliotekarie vid Arnamagnæanska
handskriftssamlingen i Köpenhamn, över vilken
K. utgav en katalog (2 bd, 1889—94). Både på
denna plats och som sekr. i Samfund til
ud-givelse af gammel nordisk litteratur utförde
K. ett intensivt, oegennyttigt arbete i den
fornisländska litteraturens tjänst. Hans
huvudverk är »Bidrag til en
historisk-topografisk beskrivelse af Island» (1877—82), ett
oumbärligt hjälpmedel vid studiet av
sagorna. K. utgav även isländsk prosalitteratur,
särskilt sagor, samt »Palæografisk atlas»
(1903—07). Jfr F. Jönsson i Arkiv för Nord.
Filologi, 36 (1920). (P. E-t.)
Kålvivlar. Under detta namn
sammanfattas två arter, k å 1 v i v e 1 n, Ceutorrhynchms
rapae, och kålgallviveln, C.
pleurostig-ma. Kålviveln är blågrå, 2,5—3 mm lång. Den
borrar med snabeln hål företrädesvis i
stjälkarna av unga kålplantor, vilkas inre
larverna utgnaga. Kålgallvivelns larver leva i
gallknölar på rötter av korsblommiga
växter, tätt under jordytan. I. T-dh.
Kånna, socken i Kronobergs län,
Sunner-bo härad, kring Lagan, närmast s. om
Ljungby; 57,50 kvkm, 685 inv. (1930). Odlad bygd
utmed Lagan och på Hångåsen; f. ö. skogsåsar
och myrmarker. 756 har åker, 3,461 har
skogs-o. hagmark. Ingår i Ljungby, Angelstads o.
K. pastorat, Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.
Kår (fr. corps), en enhet av för samma
uppgift verksamma personer, t. ex. balettkår,
studentkår, diplomatiska kåren. — Ordet
nyttjas också inom det militära både för den
större enheten armékår och för vissa
ständiga truppförband, mindre än reg:tet, ss.
Gotlands infanterikår samt ingenjörs- och
trängkårerna. M. B-dt.
Kårarvet, Gamla och Nya, berömda
mineralfyndorter n. ö. om gården St. Kårarvet,
3 km v. om Falun. På granitpegmatitgångar
har man här bl. a. funnit gadolinit, hjelmit
(ett tantalat), monazit och ortit (»pyrortit»)
samt (omvandlad) beryll och topas. De första
mineralfynden i trakten gjordes 1815 av
Ber-zelius, J. G. Gahn och H. P. Eggertz vid
Gamla K. Nya K. upptäcktes av A. E.
Nordenskiöld i slutet av 1850-talet. Se även
B r o d d b o och F i n n b o. N. Zn.
Kårböle, se Färila-Kårböle.
Kårchef, chef för självständig kår vid
armén el. flygvapnet ävensom för flottans
underofficers- och sjömanskårer och
skeppsgossekåren.
Kårokjokotjkaskatjåkko, fjälltopp i
Jokkmokks lappmark, Norrbottens län, 25 km s.
om Sarektjåkko; 1,978 m ö. h.
Kårsajökeln, glaciär i fjälltrakterna v. om,
Abisko i Kårsavagge, Jukkasjärvi socken,
Norrbottens län; omkr. 810—1,550 m ö. h.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
