Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Kägla—Kähler
458
Bild 3.
Bowlingbanor i Örebro bowlinghall.
rutor (avdelningar), och högsta möjliga
poäng är 300. I varje ruta har en spelare
rätt till två slag, med undantag för strilce
[sträik], d. v. s. då alla käglor slås ned
redan i första slaget (i protokollet angivet
X). Fällas alla käglorna i två slag, är en
spare [spä’a] gjord (markerad \). —
Bowling, som utvecklats i U. S. A., dit k. på
1600-talet överfördes med de holländska
kolonisterna, har f. n. vunnit insteg i England,
Belgien, Tyskland, Danmark, Finland och
Sverige. I Sverige anlades den första
bowlingsalongen 1909 (Regina i Stockholm), och 1930
finnas bowlingsammanslutningar även i
Göteborg, Malmö, Örebro och Djursholm. Ett hela
landet omfattande förbund stiftades 1 febr.
1930, som bl. a. anordnar årliga svenska
mäs-terskapstävlingar. Sedan 1923 finnas även vart
tredje år återkommande
världsmästerskaps-tävlingar (1923 och 1926 vann Sverige, 1929
Amerika samtliga dessa). Den svenska
bowlingsporten har i veckotidningen Bowlaren
(1922 ff.) eget fackorgan. Litt.: J. A.
Manson, »Bowling» (1923); »Stockholms
bowlingförbunds stadgar» (1928). Å. S-n.
Kägla, mat., dets. som kon (se Konisk yta).
Kägla, se Kägelspel.
Käglan, skogsplatå i n. Närke och
Södermanland, höjer sig sakta från n.
Hjälmar-strandens slättbygder mot n. till 110,5 m ö.
h. och kantas mot Mälarslätten i n. av en
omkr. 60 m hög förkastningsbrant längs
Ar-bogaån och v. Mälaren. Väst—östlig
utsträckning (Dylta—Rekarne) omkr. 55 km. Från
n. till s. flera sprickdalar (Djupdalen,
Hjäl-mare kanals dal m. fl.) och rullstensåsar. Jfr
Närke och Glanshammar, härad.
Kägleholm, K ä g e 1 h o 1 m, gods i ödeby
socken, n. Närke, på en ö i sjön Väringen;
492 har, därav 203 har åker; tax.-värde
129,000 kr. (1928). Bland kända ägare
märkas Gudmar Magnusson, sonen Ulf Gudmars-
Ord. som saknas under
son (Birgittas man), Gustav I, ätten
Leijon-hufvud och (från 1674) M. G. De la Gardie,
vilken uppförde ett ståtligt slott, nedbrunnet
i början av 1700-talet.
Kähler [käT-], Herman, dansk keramiker
(1846—1917). Efter läroåren i faderns
verkstad i Næstved och ett år hos H. V. Bissen
arbetade K. vid keramikfabriker i Berlin och
Zürich. Han återvände hem 1867 och
utex-perimenterade en för hans prydnadskeramik
typisk kraftig form och egenartad glasyr,
mest i röda nyanser. K:s produktion har
varit av stor betydelse för den danska
konstkeramikens utveckling. I Köpenhamns
rådhus finnes en fris av K., »Ägirs döttrar»
(efter L. Frölich). E. L-k.
Kähler [käT-], Martin, tysk protestantisk
teolog (1835—1912). Blev 1864 e. o. prof, i
Bonn och 1867 e. o. samt 1879 ord. prof, i
Halle. K. betecknade sig själv såsom
bibelteolog, och i hans
uppfattning av
bibelns betydelse har
hans teologiska
åskådning sin mest
framträdande egendomlighet. Bibeln
karakteriseras av K. främst
som urkunden för
den kyrkogrundande
förkunnelsen, som
kristenhetens första
bekännelse. Häri ser
han grunden till
bibelns religiösa värde.
Den historia, i
vil
ken tron ser en Guds uppenbarelse,
meddelas ej som nakna historiska data utan
innesluten i den bekännande tolkningen av dess
religiösa innebörd och i förbindelse med
vittnesbörden om dess betydelse för
personlighets-livet. Därför är denna förkunnelse i sin
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
