Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463 Kallna—Kängurudjur 464
digheterna. Ännu för några år sedan kunde
i Sånga i Ångermanland konstateras ett
uppflammande av gammal k. i samband med
öppnandet av en igenlagd, fordom berömd
offerkälla, och vandringarna till källorna
fortfara mångenstädes, även om kultskicken
nu i det hela fallit ur bruk. Vissa källor
ansågos kunna varsla om stundande
händelser och naturföreteelser, ss. missväxt
(»hungerkällor»). — Jfr K. Weinhold, »Die
Verehr-ung der Quellen in Deutschland» (i
Abhand-lungen der Königlichen Preussischen
Akade-mie der Wissenschaften 1898), A. F. Schmidt,
»Danmarks helligkilder» (1926), och N.
Ahn-lund, »Svinnegarns källa» (i Svensk Sägen
och Hävd 1928). N. A.
Kallna, socken i Kristianstads län, N. Åsbo
härad, på Ängelholmsslätten, mellan Rönneå
i s. v. och dess biå Pinn- el. örkelljungaån i
n.; 11,59 kvkm, 556 inv. (1930). 926 har åker,
71 har skogs- o. hagmark. Ingår i ö. Ljungby
o. K. pastorat, Lunds stift, N. Åsbo kontrakt.
Källsjö, socken i Hallands län, Faurås
härad, invid Västgötagränsen; 25,91 kvkm, 376
inv. (1930). Sjörik bergs- och dalbygd. 292
har åker, 1,910 har skogs- och hagmark.
Ingår i Fagereds, K. och Ullareds pastorat i
Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt.
Källs-Nöbbelöv, K e 11 s-, socken i
Malmöhus län, Onsjö härad, på den bördiga slätten
ö. om Landskrona, invid Teckomatorp; 7,68
kvkm, 377 inv. (1930). 721 har åker; skog
saknas. Ingår i Svalövs, K:s och Felestads
pastorat i Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Källstad, socken i Östergötlands län, Dals
härad, på östgötaslätten, på nordsidan av
Tåkern; 17,06 kvkm, därav 8,09 kvkm av
Tå-kern, 323 inv. (1930). 690 har åker, 61 har
skogs- och hagmark. Ingår i Herrestads och
K:s pastorat, vilket skall förenas med
Rogs-lösa och Väversunda pastorat, Linköpings
stift, Dals kontrakt.
Källstorp, socken i Malmöhus län,
Vem-menhögs härad, på Söderslätt, strax n. ö. om
Smygehuk; 15,80 kvkm, 735 inv. (1930). 1,524
har åker; skog saknas. I K. Jordberga (se
d. o.) gods och råsockerfabrik. Ingår i K:s,
Lilla Bedinge, Äspö och ö. Klagstorps
pastorat i Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.
Källunga, socken i Älvsborgs län, Gäsene
härad, inom Svältorna (se d. o.), ö. om
Herr-Ijunga; 24,54 kvkm, 370 inv. (1930). Odlad
bygd i s. kring kyrkan och i n. kring V.
stambanan. 514 har åker, 1,860 har
skogs-och hagmark. Ingår i Skölvene, N. Säms,
Hovs och K. pastorat i Skara stift, Ås kontr.
Källunge, socken i Gotlands n. härad, ö.
om Visby, kring Slite—Roma järnväg; 18,43
kvkm, 311 inv. (1930). Bördig slätt- och
skogsbygd; på östgränsen K. myr. 745 har
åker, 743 har skogs- och hagmark. Ingår i
K. och Vallstena (samt framdeles Hejnums
och Bäls) pastorat i Visby stift, Norra kontr.
Kyrkan har ett treskeppigt korparti, från
1200-talets slut, och enskeppigt långhus jämte
västtorn, vilka delar kvarstå av en anläggning
från 1000-talets mitt. G. R-ll; E. L-k.
Källvik, brunn och havsbad i
Loftaham-mars socken, Kalmar län, 16 km n. om
Västervik. Radioaktiva järnkällor.
Källö-Knipplan (el. K n i p p 1 a),
municipalsamhälle och fiskläge i öckerö socken,
Bohuslän, på den lilla Källö i havsbandet v. om
Göteborg; 49 har, 487 inv. (1929). 135 fiskare.
Täx.-värde å fast egendom 376,700 kr. (1928),
bev.-tax. inkomst 175,916 kr.
Kälning (jfr H å 1 k ä 1 och K ä 1 a), en
konkav profil(ering), t. ex. på en list.
Kälvene, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, inom Falbygden (se d. o.), s. ö. om
Falköping; 6,64 kvkm, 200 inv. (1930). 487
har åker, 63 har hagmark; skog saknas.
Ingår i Yllestads, Vistorps, Näs, Vartofta-Åsaka
och K. pastorat, Skara stift, Vartofta kontr.
Kämnär el. K ä m n e r (ty. Kämmerer, av
mlat. camerärius, »kamrer»), led. av
kämnärs-rätt (se d. o.).
Kä’mnärsrätt (K ä m n e r s r ä 11; se K ä
m-n ä r), numera upphävd underdomstol i
Sveriges städer. Enl. stadslagen skulle utom
rådstuvurätten finnas även en lägre domstol
ute på torget, vars medl. kallades »fogdar».
Sedermera flyttades domstolen in i rådhuset
i kämnärsstugan, och dess medl.
kallades kämnärer. Urspr. trol. en
polisdomstol, upptog k. i början av 1600-talet (1619)
»alla ringa och smärre saker» ofh var en
allmän bagatell- och förlikningsdomstol. Med
tiden blev k. första instans i städerna för
alla ej privilegierade mål (1734). I de städer,
där k. ej fanns, i början av 1800-talet åtm.
25, fullgjorde rådstuvurätten k:s
uppgifter. Vid reformen av
domstolsorganisatio-nen 18 april 1849 upphävdes k., och k:s mål
tillföllo rådstuvurätterna. Litt.: C. T.
Odh-ner, »Bidrag till svenska städernas och
borgareståndets historia före 1633» (1860) och
»Bidrag till svenska stadsförfattningens
historia» (1861); D. Nehrman, »Inledning til then
svenska processum civilem» (1751). K. G. Wn.
Kämnärsstuga, se Kämnärsrätt.
Kämp(a)gravar, folklig benämning på
gotländska rektangulära husgrunder från
200-och 300-talet e. Kr. Se Gotland, sp. 872.
Kämpavisor, se Folkvisor, sp. 758 ff.
Kängsko, mindre vanlig benämning på ett
slags snörkänga, som understundom även
kallas bandsko. Jfr Skodon.
Kängurudjur, Macropo’didae, en fam. av de
diprotodonta pungdjuren (se Pungdjur)
och omfattande växtätande former med mer
el. mindre starkt förlängda bakben och en
mycket karakteristisk tanduppsättning. I
varje käkhalva finnas i överkäken tre
fram-tänder, varav den inre är störst, i underkäken
en bred, mejsellik framtand. Hörntänder
saknas vanl. På bakfötterna är den fjärde tån
mycket kraftig. Svansen är i regel lång. Alla
äga blindtarm, och pungen är stor och öppnar
sig framtill. Alla finnas i Australien och på
kringliggande övärld. Till m y s k p
ungdjuren, Hypsiprymnodontidae, hör den med
motsättlig stortå försedda sällsynta m y s
k-kängurun, Hypsiprymnodon moschatus,
utmärkt av en stark mysklukt. Den intager
en mellanställning mellan de klättrande och
hoppande pungdjuren. Bland
kängururåttorna, Potoroninae, märkes den över
hela Australien förekommande kaninstora
op o ssu m råttan, Bettongia penicillata.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
