Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Kärande—Kärlväxter
470
Kärande, den, som vid domstol anhängiggör
talan mot annan (svaranden). Beteckningen
brukas vid underrätt i tvistemål samt i
brottmål, däri allmän åklagare icke för talan,
vidare i hovrätt i vädjande mål. Jfr
Svarande och Talan. Å. H.
Körda, socken i Jönköpings län, östbo
härad, v. om Värnamo; 105,91 kvkm, 834 inv.
(1930). Begränsas i v. av Storån;
småkupe-rad, myrlänt skogsbygd, i n. del av
Storemossen. 881 har åker, 6,899 har skogs- och
hagmark. Egendomar: Källunda, Vallerstad
och Åminne. Ingår i K. och Hångers pastorat
i Växjö stift, Östbo kontrakt.
Kärfve, Fritz, målare (f. 1880 12/o).
Studerade i Stockholm i Konstnärsförbundets
skola 1899—1901, därefter i Paris och
Köpenhamn. K. målar skånsk slättbygd,
strandbygd, klitter och hav, fjällnatur samt även
figurtavlor och porträtt. Bland hans arbeten
märkas »Mors porträtt», »Silverklippor»,
»Ljusa nätter», »Skåne». Representerad i
Göteborgs och Malmö museer. G-g N.
Käi ingberget. 1. SeLeksand. — 2. Se
Ä 1 v s b o r g.
Käringruka, Pyramidsuga, A’juga
py-ramidälis, bot., se B lå s u g sl ä k te t.
Käringrök, bot., se R ö k s v a m p.
Käringtand,
Lotus, bal j växtsläkte
med mångfröiga
baljor och
parbla-diga blad (det
nedersta småbladspa-ret påminner om
stipler). På
ängsbackar växer i hela
Sverige L.
cornicu-latus, en flerårig
ört med ända till
4 dm långa,
ned-liggande el.
uppstigande stjälkar
och gula, sällan
rödaktiga blommor
i flock. L.
siliquo-sus, k 1 ö v e r ä r t,
med vingkantade
baljor och ljusgula
blommor, ensamma
i bladvecken,
förekommer på
havsstränder i s. ö.
Sverige. G. M-e.
Käringön, socken i Bohuslän, Orusts v.
härad, omfattar flera skoglösa klippöar och
skär i kustbandet utanför Orust; 1,95 kvkm,
521 inv. (1930). Av öarna bildar Käringön
ett municipalsamhälle, 37 har, 507 inv. (1930),
tax.-värde å fast egendom 559,500 kr. (1928),
bev.-tax. inkomst 192,616 kr.; fiskläge (105
fiskare; storsjöfiske vid Shetlandsöarna),
badort, tullpostering och lotsstation. På
Måse-skär en fyr. Ingår i Morlanda, K:s,
Mollö-sunds o. Gullholmens pastorat, Göteborgs stift,
Orusts o. Tjörns kontrakt. Se bild sp. 468.
Kärl. 1. (Anat.) De slutna rör, i vilka
vissa organismernas vätskor strömma. Hos
de högre djuren och människan äro dessa
vätskor blod och lymfa (varför man skiljer
Ord, som saknas under
Käringtand, Lotus
corni-culatus.
Bild 1. Längdsnitt genom en
kapillär. 1 endotelceller.
Bild 2. Tvärsnitt genom
en liten pulsåder. 1
endotelceller, 2 glatta
muskelceller, 3 bindväv.
mellan blodkärl och lymfkärl). Dessa
k:s ursprungligaste och enklaste väggar bestå
blott av ett enkelt, hinnformigt epitel
(endo-tel; se bild 1). Blod- och lymfkärl, som hos
högre, fullt
utvecklade djur
a vgränsas blott
av ett sådant
epitel, kallas
kapillärer.
Övriga
blod-och lymfkärls
väggar äga utanför epitelhinnan elastisk
bindväv och kontraktil vävnad (glatt muskula
tur; bild 2). Den senares element äro i
regel ordnade
ringfor-migt runt kärlet. De
kärlområden
(puls-ådror-artärer, blod-ådror-vener och sug-ådror-lymfkärl), vilkas vägglager
förstärkts genom
bindväv och muskulatur,
kunna tjäna endast
som ledande vägar
och sakna
förutsättningar för att genom
sin vägg förmedla
substansutbyten
mel
lan omkringliggande vävnader och
kärlinnehållet. — 2. (Bot.) Se Led n ingsv ä
v-n a d. E. Ugn.*
Kärleksdomstol, se C o u r d’ a m o u r.
Kärleksdrycker, »trolldrycker», vilka tros
äga kraft att hos någon upptända kärlek till
en annan, förekomma hos många folk och
nämnas ofta i antikens litteratur. De
sam-mansattes av ibland giftiga, ofta vidriga
ämnen ur djur- och växtvärlden och tillreddes
under magiska ceremonier. Vid kejsartidens
början inskred lagstiftningen mot
tillhandahållandet av dylika medel. (M. Pn N-n.)
Kärleksgåvor (ty. Liebesgaben), namn på de
gåvor av mycket skilda slag (livsmedel,
kläder, tobak, böcker o. s. v.), som under
världskriget, särskilt genom Röda korsets
förmedling, tillställdes krigsfångar dels från
landsmän i hemlandet, dels från givare i neutrala
stater.
Kärleksört, se Fetknopp.
Kärlförsök, försöksodling av växter i kärl,
vanl. av glas el. metall, brukas i motsats till
fältförsök, för att försöksväxten skall
vara undandragen skador, som lätt träffa på
fria fältet försöksodlade växter. H. J. Dft.
Kärlhinna, stundom benämning på ögats
åderhinna (se ögat).
Kärlknippe, bot., se Ledningsvävnad.
Kärlkryptogamer, bot., kallas de
kryptogamer (ormbunksväxter), i vilkas byggnad
kärlsträngar ingå. Jfr
Ledningsvävnad och Ormbunkar.
Kärlsträng, bot., se Ledningsvävnad.
Kärlsystem, sammanfattningen av
djurkroppens kärl (se Kärl 1). Så talar man om
blodkärls- och lymfkärlssystem (se
Blodkärlen, Blodomlopp och Lymfkärl).
Kärlväxter kallas fanerogamer och
kärlkryptogamer.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
