Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Kärrsälting—Kävlinge
476
Sävsångare, Åcrocephalus schoenobaenus.
är ovan gråbrun med rostfärgad anstrykning,
under vit med brungul anstrykning. Den
förekommer ända upp till Stockholmstrakten och
fäster boet mellan vasstrån. S ä v sån
ga-ren, 4. schoenobaenus, är ovan olivgrå,
mörk-fläckig, under vitgul; över vartdera ögat ett
gulvitt streck. Den vistas bland vass och säv,
förekommer ej sällsynt över hela Sverige och
bygger bo bland örter och gräs. T. P.
Kärrsälting, bot., se S ä 1 t i n g.
Käri tistel, se Tistlar.
Kärrtorv, se Torv.
Kärrvipa, se Småsnäppsläktet.
Kärrå k ra, socken i Älvsborgs län, Ås
härad, n. om Ulricehamn, på höglandets
sluttning mot Falbygden; 17,04 kvkm, 239 inv.
(1930). Skogs- och myrmarker samt bebyggda
höjder och kullar. 395 har åker, 1,233 har
skogs- och hagmark. Ingår i Börstigs, K.
och Brismene pastorat i Skara stift,
Falköpings kontrakt.
Kärve el. B a n d, en av ett halm- el.
sädes-band sammanhållen bunt av säd.
Kättare, den, som avviker från en kyrkas
lära (se K ä 11 e r i).
Kätte, avbalkning för smärre husdjur (svin
el. får) el. för större husdjur under
uppväxttiden (kalv, föl och ungkreatur). E. T. N.
Kätterl (om ordets härledning se K a t
a-r e r, sp. 515), varje avvikelse från kyrkans
lära, vilket i gamla kyrkans tid betydde en
avvikelse från kristendomens huvudläror,
sådana de äro framställda i de nytestamentliga
skrifterna. — Under medeltiden menades med
k. varje avvikelse från katolska kyrkans
lärosystem, och k. straffades med
exkommunika-tion och världsligt straff (se
Inkvisition). Även reformationens män höllo en
avvikande lärouppfattning för k. I den
moderna staten utgör icke k. någon borgerlig
förseelse. — Litt.: W. Köhler, »Reformation
und Ketzerprozess» (1901); Hj. Holmquist,
»Tvång, tolerans, samverkan» (1929). Hg Pl.
Kättilstad, socken i s. Östergötland, Kinda
(se d. o.) härad, mellan sjön Asunden i v. och
Smålandsgränsen i s. ö.; 161,94 kvkm, 1,428 inv.
(1930). Närmast Åsunden slättbygd, f. ö.
bergsbygd, uppdelad av sjöar och bebyggda dalar.
Ord, som saknas under
1,919 har åker, 11,124 har skogs- och
hagmark. Egendom: Söderö. Ingår i K:s och
Tjärstads pastorat, Linköpings stift, Kinds kontr.
Kätting. 1. (Mek.) Med k. el. kedja
menar man dels ett av länkar (ringar,
byglar etc.) bestående, i alla riktningar ledbart
redskap för hopfästning eller bindning av
föremål (fäst- el. b i n d k ä 11 i n g), dels ett
maskinelement för kraftöverföring (t r a n
s-m i s s i o n s k e d j o r). Till de senare
räknas även lastkättingar för lyftverktyg
och kranar. Kätting är namn på grövre,
kedja på finare. — Efter konstruktionen
skiljer man på kedjor el. kättingar med öppna
(urhakbara) och med slutna länkar. Med
hänsyn till utförandet kan man uppdela dem
i vanlig, smidd k., tråd- och
plåtkedjor samt egentlig
transmis-sionskätting, vanl. framställd av
pressade, jämförelsevis tjockare plåtlänkar jämte
bultar.
Vanlig k. (bild 1) består av slutna
länkar av rundjärn. Alltefter k:s konstruktion
och utförande skiljer man på lång- och
kortlänkad k., varav den förra bl. a.
begagnas inom skogsbruket. S. k. kali
b-r e r a d k., i vilken länkarna genom
stuk-ning el. sträckning givits en exakt längd,
brukas för lyftverktyg el. i allm., då k. skall
gå över kättingskivor. I övrigt förekomma
olika former av vanlig k., t. ex. med raka
el. vridna länkar. I s. k. stolpad k. el.
stödkätting är varje länk för
hållbarhetens skull försedd med ett tvärstag. —
Trådkedjorna framställas mest i
automatiska maskiner och i en mängd olika
former (bild 2—5). Den på bild 5 visade
bak-kedjan nyttjas för överföring av små
kraftbelopp och bör således räknas till
transmis-sionskättingarna. — Till den tredje gruppen
höra bl. a. G a 11 e s k. (bild 6), vilken brukas
både som transmissionskätting och som
last-kätting i lyftkranar o. dyl. I Ewarts k. (se
bild 8) äro länkarna öppna och av sådan
konstruktion, att de kunna hakas ur genom att
en av dem ställes i något spetsig vinkel mot
den andra och därefter föres åt sidan. Denna
k. har fått stor användning till
bägartrans-portörer. Ännu mer utpräglade
transmis-sionskedjor äro velocipedkedjor, r u
11-kedjor och R e n o 1 d s k., vilkas
konstruktioner framgå av bild 9—11. Den sistnämnda
är försedd med tänder, som gripa in mellan
kuggarna i kättinghjulen. Bild 12 visar en
Renolds tystgående kedjeväxel.
Kedjor av ben el. trä med hela länkar kunna
framställas genom att länkarna skäras ut ur
en ämnesstång på så sätt, att de ingripa i
varandra. Se även Ankar kätting. O. B-n.
2. (Text.) Dets. som varp. Se Vävning.
Kättingsbom, text., se Vävning.
Kävesta, sedan 1878 Örebro läns
folkhögskola i Sköllersta socken, Närke, förenad med
lantmanna- och lanthushållsskola. Skolan
upprättades 1873 i Vrana.
Kävlinge, socken i Malmöhus län,
Harja-gers (se d. o.) härad, på Lundaslätten, n. v.
om Lund; 8,43 kvkm, 2.511 inv. (1930).
Begränsas i s. av Kävlingeån. 674 har åker;
skog saknas. Kyrkbyn bildar
municipalsam-K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
