Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kätting - Kävlinge - Kävlinge—Barsebäcks järnväg - Kävlinge—Sjöbo järnväg - Kävlingeån el. Lödde å - Kävsjö - Käx (anatomi) - Käx (kakor) - Kö - Köbenhavn - Köbke, Christen Schjellerup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kävlinge—Barsebäcks järnväg—Köbke
477
hället Kävlinge, 197 har, 2,103 inv. (1930),
tax.-värde å fast egendom 7,980,500 kr. (1928),
bev.-tax. inkomst 2,085,810 kr.; järnvägsknut
för Västkustbanan,
Landskrona—Lund—Träl-leborgs samt statsbanelinjerna K.—Sjöbo och
K.—Barsebäckshamn, handels- och
marknadsplats samt industriort med stor
råsockerfabrik, läder- och skofabrik. Ingår i K. och
Högs pastorat, Lunds stift, Harjagers kontr.
Skrives även Kjevlinge.
Kävlinge—Barsebäcks järnväg, mellan
Kävlinge station (S. J.) och Barsebäckshamn,
spårvidd 1,435 m, öppnad 1907 som enskild
bana, införlivades 1927 med Statens järnvägar.
Kävlinge—Sjöbo järnväg, mellan Kävlinge
station (S. J.), Örtofta (S. J.) och Sjöbo,
spårvidd 1,435 m, öppnad 1906 som enskild
järnväg, införlivades 1926 med Statens järnvägar.
Kävlingeån el. Lödde å, södra Skånes
största vattendrag, upprinner på
Linderöds-åsens s. v. sluttning i Albo härad,
Kristianstads län, genomflyter Våmbsjön och
utmynnar i Lommabukten av Öresund; flodområde
1,230 kvkm, längd 80 km, disponibel
medel-vatteneffekt 4,000 hkr, utbyggd 400 hkr.
Kävsjö, socken i Jönköpings län, östbo
härad, strax n. v. om Värnamo; 112,84 kvkm, 971
inv. (1930). Delas av Storån och sjön Flaten
i en bergig och skogig n. v. del och en till
Storemossen hörande s. ö. del. 839 har åker,
6,590 har skogs- och hagmark. Ingår i Åkers
och K. pastorat i Växjö stift, Östbo kontrakt.
478
Käx [^äks], anat., se Mesenterium.
Käx [käks] (av eng. cakes, kakor),
gemensam benämning på små, möra kakor av finaste
vetemjöl, som i hermetiskt sluten förpackning
kunna bibehålla smak och sprödhet mycket
länge. Urspr. betecknade k. en engelsk typ
av runda, platta kakor med neutral el. något
salt srnak, avsedda att förtäras med smör
och ost, men benämningen omfattar nu en
mängd varianter av mera hållbart småbröd.
Även i sammansättningar (för att angiva
hållbarheten), t. ex. hundkäx. G. H-r.
Kö [ko] (fr. queue, eg. »svans»), ordnad rad
av väntande, t. ex. vid biljettlucka, vallokal,
förevisning o. s. v.; biljardkäpp (se Biljard,
sp. 287); sista avd. av ett truppförband (t. ex.
sista roteparet av en kolonn).
Köbenhavn [kö-], da., se Köpenhamn.
Köbke [kö’-], Christen Schjellerup,
dansk målare (1810—48). K. var elev av
Ec-kersberg och hade sin styrka dels i porträtt
—-intimt kända och med älskvärd realism
genomförda små bilder av anhöriga och
kamrater —, dels i små landskap, motiv från
idylliska utkanter av det gamla Köpenhamn
och från Frederiksborgs omgivningar, bilder
av den mest äkta stämning och av poetisk
och övertygande sanning. En resa till Italien
1838—40 medförde några stora motiv från
Neapeltrakten. Han förblev sin tids mest
sympatiske representant för danskt lynne, och
särskilt i sina danska landskap var han en
Bild 1. Vanlig kätting. - Bild 2. Byglar till trådkedja. - Bild 3. Kedja av pressad plåt. - Bild 4.
Slejf-kedja. - Bild 5. Hakkedja. - Bild 6. Galles kätting. _ Bild 7. Kättinghjul till Galles kätting. - Bild 8.
Ewarts kätting. — Bild 9. Rullkedja. — Bild 10. Rullkedjans konstruktion. - Bild 11. Renolds kätting. —
• Bild 12. Renolds kedjeväxel.
Ord, som saknas under -K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
