Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Königsmarck, Ph. Chr. v.—Könsceller
498
myndighet i de återvunna områdena
Bremen och Verden. Missnöjd med
reduktionen, fick K. tillåtelse att söka anställning i
främmande krigstjänst, med bibehållande av
sina höga ämbetsposter hos svenska kronan.
Han begav sig 1685 till Ungern men kallades
snart till Grekland såsom republiken
Vene-zias överbefälhavare till lands mot turkarna.
Under ett fälttåg på Morea 1686 intog han
Navarino, Modon, Argos samt, efter ett
hårdnackat motstånd, Nauplia di Romania. 1687
erövrade han Patras samt besatte Korint och
Aten, varvid Parthenon, där turkarna hade
sitt krutförråd, träffades av en bomb och
sprang i luften (26 sept.). Medan han ledde
belägringen av Negroponte, dog han i pesten
på flottan. — Jfr E. G. Geijers
minnesteckning av K. i Sv. Akad:s HandL, XXII (1847),
och N. Wimarson, »Sveriges krig i Tyskland
1675—79» (3 bd, 1897—1912). N. W-n.*
Königsmarck [kö’-], Philip
Christof-f e r von, greve, krigare (1665—94), son till
C. Chr. von K. Vistades 1680—82 för sin
utbildning i London och begav sig därefter på
vidsträckta resor; i
mars 1688 omtalas han
som vistande vid
hertig (sedermera
kurfurst) Ernst Augusts
hov i Hannover och
fick någon tid
därefter en
överstebeställning vid ett
hanno-verskt fotregemente.
K. intogs snart av
våldsam passion för
hertig Georg Vilhelms
av Celle dotter Sofia
Dorotea (f. 1666), som
1682 förmälts med Ernst Augusts son Georg
Ludvig, sedermera kurprins, sedan kurfurste
av Hannover, till sist konung av England
(Georg I). Den av sin gemål försummade
kurprinsessan besvarade hans böjelse. I en
vidlyftig korrespondens dem emellan kan man
följa utvecklingen av detta kärleksförhållande
åren 1691—93. K. deltog under denna tid i
nederländska fälttåget mot fransmännen 1692.
Han lyckades våren 1694 förskaffa
sigengene-ralmajorsfullmakt i kursachsisk tjänst.
Redan tidigare hade K. och Sofia Dorotea
övervägt planer på hennes flykt från
kurfurstehovet i Hannover, och K., som återvänt dit
i juni för att biträda vid flyktplanens
verkställande, försvann spårlöst natten till 2 juli
1694; trol. blev han bragt om livet, då han
efter en lång överläggning om flykten
lämnade kurprinsessans våning. Sofia Dorotea
skildes dec. s. å. från sin gemål och
internerades för livstiden på slottet Ahlden.
Han-noverska regeringen bestred officiellt all
vetskap om K:s öde, varom sedan de mest
fantastiska versioner vunno tilltro. — Större
delen av K:s brevväxling med Sofia Dorotea
förvaras i Lunds univ.-bibl., dit den kommit från
Delagardieska arkivet på Löberöd. Utdrag ur
breven i Lund utgåvos först av V. F.
Palmblad som bilaga till hans roman »Aurora
Kö-nigsmark och hennes slägt» (4 bd, 1846—49);
tyska författare ha plägat stämpla dem som
av Palmblad verkställda förfalskningar, men
deras äkthet är numera bevisad. I eng. övers,
äro Lundbreven mestadels publicerade hos W.
H. Wilkins, »The love of an uncrowned queen»
(2 bd, 1900), efter en fransk kopia av G. Du
Boscq de Beaumont och M. Bernos (1914). Jfr
även W. Hisserich, »Die Prinzessin von
Ahlden und Graf K. in der erzählenden
Dich-tung» (1906). V. S-g.
Königssee [ko’ni^szè], S:t
Bartholo-m ä u s s e e, alpsjö i sydöstligaste Bayern; se
Berchtesgaden och plansch vid Bayern.
Ligger 602 m ö. h., omfattar 5,2 kvkm, största
djup 192 m; avflyter genom Königsseer Ache
till Salzach.
Königsspitze [ko^iljsjpitsa], it. Gran
Ze-brü, näst högsta toppen i Ortlergruppen, 3,857
m ö. h., i italienska Tyrolen.
Königsstuhl [kö’ni^sj"töl]. 1. Kritklippa på
halvön Jasmund, Rügen; 122 m hög. — 2.
Bergstopp i Noriska alperna, på gränsen
mellan Kärnten och Steiermark; 2,441 m ö. h.
Königstein [kö’nil$j’taln], stad i ty.
fristaten Sachsen, vid Bielas inlopp i Elbe, 27 km
s. ö. om Dresden; 4,046 inv. (1925). På en
361 m hög sandstensklippa ligger
fästningen K., byggd under perioden 1589—
1731. Ehuru icke moderniserad, kan den på
grund av sitt läge ännu ha betydelse som
spärr i Elbedalen. K. har bl. a. begagnats
som statsfängelse. Bland fångarna märkas
J. R. Patkull, svensken J. Simmingsköld, som
dog där 1796, och ryssen Bakunin. (L. af P.)
Königswusterhausen [konil$svostorhåu’zon],
kommun i preuss. prov. Brandenburg, 27 km
s. ö. om Berlin; 5,287 inv. (1925). Stor
rundradiostation. Tyska rikets huvudstation för
trådlös telegrafering. I K. slöts. 12 okt. 1726
ett fördrag mellan Preussen och Österrike om
pragmatiska sanktionen.
Könlös fortplantning, se Fortplantning.
Könsbestämning, studier och
undersökningar över de processer, som leda till att
somliga individ bli honor och andra hanar.
Se Ärftlighet. (E. S-g.)
Könsceller. 1. (Zool.) Celler, som ombesörja
den s. k. könsliga fortplantningen. K. äro av
två slag, hanliga och honliga, vilka jämte resp,
kärnor sammansmälta vid den könsliga
fortplantningen (se B
e-f r u k t n i n g).
Härvid grundlägges en ny
individ (könslig
fortplantning). K:s anlag
kunna stundom
urskiljas redan tidigt
under
embryonalutvecklingen. Som ex.
må förhållandena hos
pilmasken (Sagitta)
anföras. I ägget finner
man en kropp, som
färgas på
karakteristiskt sätt med vissa
färgämnen. Vid den
första delningen av ägget går den nämnda
kroppen över i den ena av de båda
klyvningsceller-na, den s. k. stamcellen (bild 1). Vid de följande
delningarna är stamcellens delning alltid
olikvärdig, så att det uppstår en cell utan färgbar
Bild 1. Snitt genom
16-cellstadium av Sagitta,
visande stamcellen (g) med
den färgbara kroppen (nut).
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
