Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Körsbärsmalen—Körtel
530
Kvist av blommande körsbärsträd.
stå hybriderna. K. odlades redan under
antiken. Sötkörsbärens ekonomiska nordgräns
går genom n. Uppland, surkörsbären kunna
odlas ända uppe i Västerbotten. K. ställa
särskilda fordringar på läge och framför allt
på jordmån. De trivas väl t. ex. inom
silur-områdena i öster- och Västergötland, på
Gotland och Öland samt i Skåne. Körsbärsträden
odlas vanl. i stamformiga exemplar,
uppdragna på grundstammar, som erhållits
genom kärnsådd. Sötkörsbärsträd kunna bli
inemot 100 år gamla, men i regel duka de
under långt tidigare. Surkörsbärsträden
(sur-körsen) ge sällan tillfredsställande
avkastning längre än till 25—30 års ålder.
Körsbärsträden tåla vanl. icke att beskäras på
samma sätt som andra fruktträd. Man
lämnar dem därför frihet att antaga den form
de själva vilja. Den egentliga körsbärstiden
inträffar i Sverige oftast efter mitten av juli
och varar två—tre veckor. Vissa surkörs ge
frukt intill slutet av aug. Förutom till
förtäring i rått tillstånd användas bären (i
synnerhet av surkörs) på många sätt inom
hushållen (gelé, saft, sylt o. s. v.). Körsbär
s-v i n (se B ä r v i n) kan med fördel beredas
såväl av surkörsbär som av vissa slags
fågelbär. I mellersta Europa, särskilt i Tyskland,
beredes av k. ett slags brännvin, Kirschwasser
el. Kirsch. C. G. D.
Körsbärsmalen, Argyre’sthia prunie’lla, har
huvudet, ryggen och ett streck längs
bakkanten av framvingarna snövita; vingar f. ö.
ljusbruna, spännvidd 10,5—12 mm. Larven
vitgrön med svartaktigt^ huvud samt
nack-och analplåtar mer el. mindre mörkfärgade,
längd 10 mm. K. lever i s. och mellersta
Sverige på körsbärsträd, där larverna förtära
knopparnas inre. Bekämpas med
7—10-pro-centig karbolineumbesprutning före
knopp-sprickningen, då äggen, som ligga på gre-
Körsbär.
narna, dödas. K. lär även förekomma på andra
fruktträd samt på slån och hassel. I. T-dh.
Körskola. 1. Skola för utbildning i körning
(se d. o.) med häst. I Sverige torde den första
offentliga k. ha organiserats på 1860-talet vid
Strömsholms dåv. stuteri av hovstallmästaren
W. Fischerström. F. n. finnes i Sverige
endast en offentlig k., näml, vid Strömsholms
hingstdepå. Vid Flyinge hingstdepås och
stuteris år 1925 inrättade hästskötar skola
meddelas dock undervisning jämväl i körning. M.N-g.
2. K. för utbildning av automobilförare
skall ledas av sakkunnig lärare, vilken
godkänts av länsstyrelse. Tillsyn av skolan
utövas av besiktningsman, som av länsstyrelse
förordnats. För prövning av förare inför
besiktningsman erfordras icke att ha
genomgått k., utan varje körkortsinnehavare kan
vara lärare, förutsatt att utbildningen sker
kostnadsfritt och under tid och på plats, som
av myndigheterna kungjorts. N. B-ck.
Körsnär, dets. som buntmakare (se d. o.).
Körställ, se Elektriska spårvägar.
Körsång [kör-], se K ö r 2.
Körte [kö’-], Alfred, tysk arkeolog (f.
1866). Blev 1903 e. o. prof, i klassisk
filologi i Basel, 1906 i Giessen, 1914 i Freiburg
och 1917 i Leipzig. K. har utvecklat livlig
författarverksamhet. -— Hans broder
arkeologen Gustav K. (1852—1917) blev 1881
e. o. och 1883 ord. prof, i Rostock, 1905 förste
sekr. vid tyska arkeologiska institutet i Rom
och 1907 prof, i Göttingen. Bland hans många
uppsatser och arbeten märkes »Gordion» (1904;
tills, m. A. K.), vilket skildrar hans och
broderns utgrävningar i Gordium (se d. o.).
Körtel (lat. gla’ndula). 1. Organ, som
avsöndrar substanser, vilka antingen komma
Ord,
som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
