Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Körtel—Köthen
531
organismen till godo vid ämnesomsättningen
(sekret) el. avskiljas från kroppen såsom
skadliga (exkret). Avsöndrings- el.
sekretions-processen är bunden till särskilda ur epitel
(se Epitelvävnad) uppkomna
körtelceller, under vilkas verksamhet olika korn och
droppar uppträda. K. kunna vara encelliga
(t. ex. de slemavsöndrande bägarcellerna i
luftvägar och tarmkanal) el. flercelliga. De
senare äro rörformiga el. tubulösa, resp,
säck-formiga el. acinösa. K. kunna vidare vara
enkla el. sammansatta — i senare fallet är
utförsgången grenad. Ex. på olika former
erbjuda svettkörtlarna (enkla tubulösa) och
talgkörtlarna (enkla acinösa) i huden, vidare
njurar (sammansatta tubulösa) och
spott-körtlar (sammansatta acinösa). Större k.
avdelas genom inskjutande skiljeväggar, som
föra kärl och nerver ur den omgivande
bindväven, i körtellober. Till sekretoriska k.
med utförsgång höra t. ex. lever,
bukspottkörtel, k. i magens och tarmens vägg
(tolv-fingertarmens vägg innesluter jämförelsevis
stora k., de s. k. Brunnerska k.). Vissa k.
sakna utförsgång och avlämna sitt sekret
genom s. k. inre sekretion (se d. o.).
Med »körtlar» menas populärt ofta runda
el. ovala, större el. mindre kroppar, som
särskilt vid vissa sjukliga, inflammatoriska
tillstånd kunna ansvälla och därvid iakttagas
under huden, t. ex. på framsidan av halsen,
i axelhålan, i ljumskvecket. De ligga eg.
inskjutna i lymfbanorna och kallas ännu i
anatomien lymfkörtlar. Se även
Bröstkörtel och Mjölkkörtel. Ljd.
Körtel, Körtelhår, bot., se G 1 a n d e 1 och
Honungskörtlar.
Körtelsvulst, se Svulst. Oegentligt
benämnes stundom även varje förstoring
(ansvällning) av en körtel körtelsvulst.
Körting [kö’-], Gustav, tysk filolog (1845
—1913), prof, i Münster 1876—92, sedan i
Kiel. K. utvecklade ett betydelsefullt
vetenskapligt författarskap: »Geschichte der
Litteratur Italiens im Zeitalter der Renaissance»
(3 bd, 1878—84), »Encyklopædie und
Methodo-logie der romanischen Philologie» (3 bd, 1884
—88), »Grundriss der Geschichte der
eng-lischen Litteratur» (1887),
»Lateinisch-romani-sches Wörterbuch» (1891; 3:e uppl. 1907),
»For-menlehre der französischen Sprache» (2 bd,
1893—98), monogr. över Petrarca (1878) och
Boccaccio (1880) m. fl.
Körtingsberg, herrgård i Viby socken, Närke,
vid Vibysjön, 20 km n. om Askersund; 742
har, därav 287 har åker; tax.-värde 330,200
kr. (1928). Tillhörde på 1600-talet bl. a.
ätterna Bonde och De la Gardie, senare bl. a.
von Hofsten och Lilliehöök.
Körvel, två flockväxter med anisliknande
lukt och smak, förr odlade som kryddväxter,
numera ur bruk. Spansk k., Myrrhis
odo-rata, är en flerårig ört med håriga, stora,
sammansatta blad, smala småblad och omkr.
2 dm långa, glänsande svartbruna delfrukter.
Svensk k., körvelkäx (jfr H u n
d-käxsläktet), Anthriscus cerefolium, är
(höstgroende) enårig, med nästan glatta blad,
breda småblad och långsprötade, svarta
delfrukter. Förr officinella. G. M-e.
532
Körvelrova, bot., se Chaerophyllum.
Köi ös [kÖTöJ], rum. Crisul, biflod från
vänster till Theiss. Upprinner med flera
käll-floder, Vita Körös (Crisul alba) o. a., på
Biharbergen i Transsylvanien, Rumänien. På
ungerskt område sammanflyter Vita K. vid
Békés med Svarta Körös (Crisul negru)
och längre ned med Strida Körös
(Crisul repede). K. mynnar i Theiss mitt emot
Ösongräd. Från Vita Körös’ källor är K. 330
km; över 200 km nyttjas som flottled.
Körösi [kÖ’röj"i], Jozsef, ungersk
statistiker (1844—1906), från 1870 till sin död chef
för Budapests statistiska byrå. Har varit
banbrytande för skapandet av statistiska
byråer i storstäderna jorden runt och var
en av stiftarna av Internationella statistiska
institutet. ö.
Kösa, Å k e r v e n, Apöra (el. Agro’stis)
splca ve’nti, ett i åkrar vanligt, ända till
meterhögt, (vanl. höstgroende) enårigt gräs
med yvig vippa och enblomniiga småax med
långa borst. G. M-e.
Köslin [kösll’n], huvudstad i reg.-omr. K.
(14,107,99 kvkm, 694,206 inv. 1925), som utgör
ö. delen av preuss. prov. Pommern. K. ligger
ung. 10 km från Östersjön vid foten av
Gol-lenberg (137 m ö. h.); 28,574 inv.
Pappersbruk och sågverk.
Köster [kö’-], Adolf, tysk politiker,
diplomat (1883—1930). Var medarbetare i
socialistpressen, krigskorrespondent under
världskriget, blev april 1919 preussiskt sändebud i
Hamburg och omröstningskommissarie för
Slesvig samt var en kort tid, april—juni
1920, riksutrikesminister. K. var sedermera
riksinrikesminister okt. 1921—aug. 1923 samt
därefter tyskt sändebud först i Lettland,
sedan 1928 i Jugoslavien. Förutom noveller
utgav K. romanen »Die bange Nacht» och
politiska skrifter, t. ex. »Fort mit der
Dolch-stosslegendel» (1922).
Köster [kö’-], Hugo Nikolaus Didrik
Daniel, läkare (f. 1858 28/io)- Blev med. lic.
1886, med. dr 1888 och docent i praktisk
medicin 1887, allt i Uppsala. Han var
överläkare vid Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg, med. avd., 1891—1923 (sjukhusets
dir. 1900—16). K. har bl. a. varit generalsekr.
för de nordiska kongresserna för invärtes
medicin 1896—1905. Han är en bemärkt och
flitig medicinsk författare. A. W-dt.
Köstlin [kö’-], Julius, tysk protestantisk
teolog (1826—1902). Blev 1855 e. o. prof, i
Göttingen, ord. prof. 1860 i Breslau och 1870
i Halle. K., som i teologiskt hänseende
representerade en milt förmedlande ståndpunkt,
vann ryktbarhet genom sin betydelsefulla
Lutherforskning. Bland hans skrifter märkas
»Luthers Lehre von der Kirche» (1853; 2:a
uppl. 1868), »Luthers Theologie» (2 bd, 1863;
2:a uppl. 1901), »Martin Luther. Sein Leben
und seine Schriften» (2 bd, 1875; 5:e uppl.,
utg. av Kawerau, 1903), det populärt hållna
arbetet »Luthers Leben» (1882; 9:e uppl. 1891;
»Luthers lefnad», 1884). K. redigerade från
1873 till sin död tidskr. Theologische Studien
und Kritikern (G. A-n.)
Köthen [ko’ton], Cöthen, stad i tyska
fristaten Anhalt, 20 km s. v. om Dessau;
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
