Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köthen, Cöthen - Kött - Köttballar - Köttbesiktning, Köttbesiktningsbyrå - Köttextrakt - Köttflugor - Köttfodermjöl - Köttförgiftning - Kötthov - Köttjuver - Köttkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Kött—Köttkontroll
534
26,621 inv. (1925). Slott från 1600-talet.
Sockerbruk, maskin- och cigarrfabriker,
järngju-terier, brunkolsindustri. K. blev stad omkr.
1200. Jfr A n h a 11, historia.
Kött, ett slaktat djurs mjukdelar (utom
inälvorna), särskilt muskelmassan; även
»köttiga» växtdelar.
Köttballar, se Hov, sp. 48.
Köttbesiktning, Köttbesiktningsbyrå, se
Köttkontroll.
Köttextrakt, genom urkokning av
finfördelat kött med vatten erhållet extrakt,
innehållande s. k. extraktivämnen (bl. a. kreatin
och fosforköttsyra), ringa mängd äggvita
samt mjölksyra, glykogen och salter. Vanl.
indunstas k. till halvfast el. fast form
(buljongtärningar). K. har ringa näringsvärde men
kan verka aptitretande och befrämja
magsaft-avsöndringen. Jfr L i e b i g, J. v. Ljd.
Köttflugor kallas flera flugsläkten,
tillhörande underfam. Calliphorinae och
Sarcopha-ginae av fam. Tachinidae, vilkas larver ofta
anträffas på kött och som livnära sig av
kadaver. Dit höra den blåglänsande s p y f 1
u-g a n, Calliphora erythrocephala, och den grå
köttflugan, Sarcophaga carnaria. LT-dh.
Köttfodermjöl, avfall från slakterier och
köttextrakttillverkning, berett till
kreatursfoder. K. är ett gulbrunt pulver med omkr.
10 % vatten, 70 % äggviteämnen, 10 % fett
och 4 % mineralämnen. Det införes
huvudsaki. från Argentina och brukas med fördel
till utfodring särskilt av unga svin men även
åt nötkreatur, höns m. fl. djur. Hästar och
får äta det ogärna. Köttmjöl, berett av sjuka
och självdöda djur, begagnas blott till jordens
gödsling (k a d a v e r g ö d s 1 i n g). H. J. Dft.
Köttförgiftning, gruppnamn för särskilda
slag av sjukdomar, som orsakats av specifika
köttförgiftningsbakterier och av dem bildade
gifter. Ox-, ko- och kalvkött samt fläsk
synas ha varit de vanligaste köttslag, efter
vilkas förtärande k. konstaterats. Liknande
sjukdomsfall ha även vid många tillfällen
iakttagits efter förtäring av ostron och
musslor. — Man skiljer mellan följ, huvudgrupper
av k.: 1) den nervösa el.
neuropara-1 y t i s k a formen, botulism el.
korvförgift n i n g (se d. o.), samt 2) den g a s t r
o-i n t e s t i n al a formen och 3) den ty f ö s a
formen, varunder innefattas verkliga
infektionssjukdomar, k. i inskränktare mening.
— Gas t r oin te s ti nal k. karakteriseras
huvudsaki. av diarré och kräkningar.
Sjukdomen börjar ofta 6—12 tim. efter köttets
förtärande, i andra fall en el. flera dagar
därefter. Dödligheten är i regel mycket ringa,
2—5 %, men sjukdomsförloppet kan vara
stormande och döden inträda inom 24 tim.
(koleraliknande form av k.). — Den ty f ö s a
formen av k. liknar tyfoidfeber (se d. o.).
De bakterier, som orsakat k., tillhöra
varandra mycket närstående grupper av
köttförgiftningsbakterier, Bacillus enteritidis
(Gärt-ner) och Bacillus paratyphi. De bilda gifter,
som kunna motstå en temp. av 100° C och
däröver. Icke ens bakterierna, än mindre
deras gifter äro säkert oskadliggjorda i det
inre av kött, som blivit kokt el. stekt.
Infekterat kött behöver icke till utseendet avvika
från det normala. Friskt kött kan
infekteras, om det kommer i beröring med sjukt kött
eller med exkrementer el. urin av infekterade
råttor el. möss. Numera har man i allt flera
fall vid k. lyckats konstatera, att det
förtärda köttet härrört från sjuka och
nödslak-tade djur, som varit behäftade med livmoder-,
juver- och tarminflammationer samt
särskilt navelinflammation hos kalvar. Även
infekterad mjölk kan förorsaka k.
Pastörise-ring av mjölken skyddar.
Köttförgiftningsbakterier kunna emellertid förekomma även
hos friska djur och människor (t. ex. i
tarminnehållet), i vatten, mjölk m. m. De äro icke
giftiga under alla förhållanden. Säkraste
skyddet mot infektionssjukdomar genom kött
ligger i sakkunnig köttbesiktning och
ingående födoämneskontroll i allm. (se K ö
1t-kontroll). Särskilt stor uppmärksamhet
måste riktas på besiktningen av nödslaktade
djur, varvid även bakteriologisk
undersökning kan vara erforderlig. Kött från djur
med septiska åkommor måste oskadliggöras.
Ostron kunna lätt infekteras med smittämnen,
då deras »gödningsparker» ofta ligga i
närheten av kloaktrummors utmynningsställen
och de där kunna hållas lagrade veckor och
månader, innan de utlämnas till konsumtion.
Till förhindrande av k. genom ostron och
musslor krävas verksam kontroll över depåer
och gödningsparker, noggrann bokföring över
försålda partier och deras köpare. K. har
blivit mindre vanlig än förr till följd av
förbättrad hygien i allm. och ovan nämnda slag
av kontrollåtgärder. G. Wign.
Kötthov, se Hov, sp. 48.
Köttjuver, se Mjölkkörtel.
Köttkontroll, sakkunnig undersökning av
köttvaror för utrönande av deras tjänlighet
till människoföda. K. utgör en del av den
allmänna födoämneskontrollen, som
har till uppgift att övervaka saluhållna
födoämnens beskaffenhet i sanitärt hänseende,
deras beredning, behandling, transport och
förvaring, ända tills "de komma
konsumenterna till handa. För en o r d n a d k. ha
sedan mitten av 1800-talet vidtagits
omfattande anstalter i de flesta kulturländer,
däribland Sverige. Ända till omkr. sekelskiftet
hade svenska stads- o. a. samhällen blott s. k.
fakultativ kontroll över saluhållna
köttvaror. Denna innebär, att vederbörande
hälsovårdsnämnd dels låter vid inspektioner på
salutorg, i salubodar, på hamnplatser och
järnvägsstationer m. m. för närmare
undersökning anhålla köttvaror, som kunna
misstänkas vara otjänliga till människoföda, dels
tillhandahåller lokal, där ägare av köttvaror
frivilligt kan inlämna sina köttvaror för
undersökning (köttbesiktningsbyrå).
Det nutida svenska köttkontrollväsendet
(1930) grundar sig på bestämmelserna i lagen
ang. köttbesiktning och slakthus 10 okt. 1913
samt på författningar, med stöd av denna lag
utfärdade av K. m:t el. Medicinalstyrelsen.
Enl. nämnda lag, vars bestämmelser äga
till-lämpning endast på färskt kött av
nötkreatur, får, get, svin och häst, må stad el. annat
samhälle, där hälsovårdsstadgans
bestämmelser för stad äro gällande, få för sig stadgat
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
