Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Labyrinten—Lachine
549
och förmodligen även på många andra ställen.
På öar i grekiska arkipelagen och på flera
ställen i s. Frankrike förekomma ännu
ringdanser, som torde ha fortplantat sig från den
klassiska forntiden och i vilkas invecklade,
labyrintartade former man velat finna en
erinran om Theseussagan. (M. Pn N-n.)
Labyrinten (benlabyrinten och
hinnlabyrinten), se Hörselorgan.
Labyrintfiskar, Labyri’nthici, benämnas
några grupper tropiska sötvattensfiskar, som
utmärkas av sin förmåga att kunna andas
atmosfärisk luft. Detta möjliggöres genom
den s. k. labyrinten, ett i el. invid gällocken
beläget, med slemhinneveck beklätt rum, där
syre kan upptagas. Många 1. kräva tillgång
på atmosfärisk luft för att kunna leva. Jfr
Klätterfisksläktet. T. P.
Labyrinthodo’nta, zool., se Stegocefaler.
Labyrintinflammation, se
öronsjukdo-m a r.
Labyri’ntisk, villsam, invecklad.
Lac [lak], fr. (av lat. la’cus), sjö; ingår ofta
i geogr. namn, se under huvudordet (t. ex.
Lac du Bourget, se Bourget). — L.
de Constance, se Bodensjön. — L.
L é m a n, se Genèvesjön.
Lacaille [lakä’j] (även La C a i 11 e), N
i-colas Louis de, fransk astronom (1713—
62). Var 1746—62 prof, i matematik vid
Collège Mazarin. 1751—54 vistades L., som
var en framstående observatör, vid Goda
Hoppsudden och utförde en gradmätning samt
omfattande iakttagelser för bestämning av
månens parallax. Därjämte utförde L. där
de observationer, som lades till grund för den
1763 publicerade stjärnkatalogen »Coelum
au-strale stelliferum», ett utomordentligt
framsteg i fråga om kunskapen ang. sydhimlens
astronomiska objekt. K.Lmk.
La Calprenède [la kalprønä’d], G a u t h i e r
de C o s t e s, sieur de, fransk författare
(omkr. 1610—63), näst efter mademoiselle de
Scudéry den preciösa hovromanens förnämste
representant. L. försökte sig först utan lycka
som dramatiker i Corneilles stil men vann
ögonblicklig framgång, då han insatte sina
klassiska hjältar i en romanintrig, vars
heroiska inslag hämtades från Amadis’
äventyrs-värld och den galanta kärlekspsykologien från
H. d’Urfés herderoman »Astrée» L:s
förnämsta verk äro »Cassandre» (10 bd, 1642—50)
och »Cléopåtre» (12 bd, 1647—58). Jfr A.
Lebre-ton, »Le roman au XVII, siècle» (1890). Kj.S-g.
La Caze [la kä’z], Louis, fransk
konstsamlare (1799—1869), med. dr.
Testamenterade till Louvremuseet sin utsökta samling
målningar, 275 till antalet, av äldre franska
och nederländska mästare oeh gav stora
summor till vetenskapliga institutioner. G-g N.
Lacaze-Duthiers [lakä’z-dytie’], Henri de,
fransk zoolog (1821—1901), prof, i Lille 1854,
i Paris 1868. L. grundade, till stor del på
egen bekostnad, de zoologiska
havsstationer-na i Roscoff vid Kanalen och i
Banyuls-sur-Mer. Han återupptäckte purpursnäckans
färgämne, som varit okänt sedan antikens
dagar (»Mémoire sur la pourpre», 1860), och
lämnade viktiga bidrag till kunskapen om
ostronodling och fiskeri. Bland hans viktiga
utvecklingshistoriska verk må nämnas
»Ana-tomie et embryogénie des vermets» (1860) och
550
»Histoire naturelle du corail» (1864). Led. av
sv. Vet.-akad. 1894. E-k N-d.
Lacépède [lasepä’d], Bernard de, greve,
fransk zoolog (1756—1825). Fick av Buffon
i uppdrag att fortsätta dennes »Histoire
naturelle». Detta gjorde L. genom »Histoire
naturelle des quadrupèdes ovipares et des
ser-pents» (1788), »Histoire naturelle des
pois-sons» (1798), »Histoire naturelle des cétacés»
(1804), för sin tid utmärkta arbeten,
stilistiskt påverkade av Buffons. L. omfattade
franska revolutionens idéer, höll sig dold
under skräcktiden samt nådde under Napoleon
titeln statsminister (1809) och under
bourbonerna pärsvärdighet (1819). E-k N-d.
Lace’rta, zool., se ödlesläktet.
Lacertllia, zool., se ödlor.
Lach [lalj], Robert, österrikisk
musik-historiker (f. 1874). Var musikbibliotekarie
vid stadsbiblioteket i Wien 1911—20 och är
docent vid univ. sedan 1920. L. har särskilt
gjort sig känd genom »Die vergleichende
Mu-sikwissenschaft» (1924) och flera studier om
folkmusik. T. N.
La Chalse [la Ja’z], F r a n q o i s d’A i x
de, kallad le père L. (1624—1709). Var
jesuit och blev 1674 Ludvig XIV:s biktfader.
L:s lantställe i nuv. östra Paris förvandlades
1804 till begravningsplats, den ryktbara
kyrkogården Père-Lachaise.
La Cbalotais [la falåtä’], Louis René
de Caradeuc de, fransk jurist (1701—
85). Var generalprokurator vid Bretagnes
parlament. L. var en av de första franska
ämbetsmän, som uppträdde mot jesuiterna,
och bidrog kraftigt till deras fördrivande.
Han opponerade senare mot Bretagnes
guvernör hertigen av Aiguillon och ställdes inför
rätta, men processen avbröts, och L.
förvisades. Senare fick han återvända. Litt.: B.
Poc-quet, »Le duc d’Aiguillon et La Chalotais» (3
bd, 1900—02).
La Chaussée [la /åse’], Pierre Claude
Ni ve lie de, fransk dramatiker (1692—
1754), skapare av »comédie larmoyante» (se
d. o.). I »Le préjugé ä la mode» (1735), hans
berömdaste stycke, spelat än i dag, inskärpes
den äktenskapliga kärlekens helgd gentemot
gängse libertinistiska åsikter, och komiska
scener växla med sentimentala. Numera
onjutbara äro »Mélanide» (1741), »L’école des
mères» (1744) och »La gouvernante» (1747).
— Litt.: G. Lanson, »L. et la comédie
larmoyante» (1888); F. Gaiffe, »Le drame en
France au XVIII, siècle» (1910). Kj.S-g.
Lachelier [la/olie’], J u 1 e s, fransk
filosof (1832—1918), prof, vid École normale
su-périeure i Paris, grundläde under 1860- och
1870-talet en ny metafysisk skola i
Frankrike. L. tar sin utgångspunkt i Kants
kri-ticism men utvecklar denna till en
spiritua-listisk realism. Han söker visa, att
naturförklaringen ieke kan vara enbart kausal
utan att sammanhanget mellan flera skilda
kausalserier kräver en teleologisk förklaring.
Huvudarbete: »Du fondement de 1’induction»
(1871; 2:a uppl. 1895). — Hans mest bekante
lärjunge är Boutroux. G. O-a.
La’chesis, grek, myt., en av de tre moirerna
el. ödets gudinnor. Se M o i r a.
La’chesis, zool., se Näsgropormar.
Lachine [laJTn], sta,d i kanad. prov. Quebec,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
