Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Ladronerna—Laennec
562
Ladronerna, se Marianerna.
Ladugård, byggnad för inhysande av
nötkreatur och därjämte stundom även andra
husdjur, vanl. försedd med foderskulle ovanpå
kreaturens bostad. I senare tid ha efter
utländskt mönster byggts lan tern in 1
adu-gårdar, i vilka ladugårdsrummet upptill
skulle avslutas med en lanternin. Förr stodo
kreaturen vanl. bundna invid väggarna; de
stå numera i regel i dubbla längs- el.
tvärgående rader antingen utefter
foderkrub-b o r, skilda genom en fodergång, el.
utefter ett gemensamt foderbord med
en nedsänkt krubba vid vardera sidan. P a
1-1 e n, på vilken djuren stå, bör luta svagt
bakåt, för att urinen skall rinna ned i den
bakom varande fl o- el. gödselrännan,
som åter begränsas av f 1 o n el.
gödselgången, från vilken djurens spillning
ut-köres i gödselstaden. Helst göras foderbord
och hela golvet av cementbetong för att bli
täta. Vanl. finnas även k ä 11 a r, vari
smådjur och sjuka djur gå obundna. Sällan gå
alla djuren lösa i stora avdelningar av 1.,
kallade gödsel stall, varvid gödseln då
längre tid samlas under kreaturen.
Ladugårdsrummet bör vara väl luftat genom
vägg-och taktrummor. H. J. Dft.
Ladugårdsfrihet, förr frälsemans rätt att
jämte skattefrihet för sätesgård (säteri)
njuta skattefrihet jämväl för en närbelägen gård,
avsedd för ladugårdsskötsel. Jfr Frälse,
ep. 1253—54. Kbg.*
Ladugårdsgärde utgör den fria, hitintills
för militära övningar av Stockholms garnison
upplåtna delen av N. Djurgården (se D j u
r-gården). Jämlikt riksdagens beslut 1905
ha vissa mindre delar blivit exploaterade och
införlivade med Stockholms stadsplanelagda
område (Karlaplansområdet,
Fredrikshovsom-rådet och den s. k. Diplomatstaden).
Ytterligare delar av L. skola jämlikt ett mellan
staten och Stockholms stad 1928 ingånget
avtal exploateras. Dessa delar utgöras av
dels området mellan
Sturevägen—Valhalla-vägen och vägen från Värtavägen till Värtan,
dels ett område utmed
Djurgårdsbrunnsvi-ken, dels slutligen ett område intill
frihamnen. Inom dessa områden belägna militära
anläggningar komma att förflyttas till
Järva-fältet. Efter en 1929 anordnad tävlan är
definitiv stadsplan för området nu under
utarbetande inom Byggnadsstyrelsen. Till L. har
förlagts Stockholmsutställningen 1930. Ing. P-n.
Ladugårdshemman, frälsehemman med
ladugårdsfrihet. Utom dessa frälse- el.
säteriladugårdar finnas även
kungsladugårdar (se Kungsgård). Kbg.*
Ladugårdslandet, se D j u r g å r d e n, sp.
1051, och Stockholm.
Ladugårdslands församling, se Hedvig
Eleonora.
Ladugårdslandsteatern, se Stockholms
teatrar.
Ladusvala, se Svalor.
Laduviken, se Djurgården, sp. 1049,
1051 och kartan.
Lady [lei’di], eng., adlig kvinnotitel i
England, se Lord.
Ladysmith [leFdismip], stad i Natal,
Sydafrika, 45 km från foten av Drakbergen, nära
Klip river; 6,783 inv. (1921), därav 3,221 vita
(3,547 vita 1926). Här grenar sig järnvägen
Durban—Johannesburg till Oranjefristaten
(Harrismith). Stora järnvägsverkstäder. —
Staden anlades 1851 och uppkallades efter
Natalguvernören sir Harry Smiths maka. Den
var vid boerkrigets utbrott 1899 den
viktigaste strategiska punkten i övre Natal.
Kort efter krigsutbrottet (okt.) inneslöts (2
nov.) general Whites hela häravd. (13,500
man) i L. av en omkr. 22,000 man stark
boerarmé under general Joubert. Om general
Bullers upprepade försök att undsätta L. se
Boerkriget. Först under trycket av
nederlag på annat håll drogo sig boerna
tillbaka, och 28 febr, inryckte
undsättningshä-rens förtrav i L. A. B-n; H. J-dt.*
Laeffeld [läTält], se L a f f e 1 d.
Kungl. slottet i Laeken.
Laeken [lä’kon], tidigare förstad till, nu
del av Bryssel (se d. o., sp. 108). Kungl. slott
med ståtlig park, byggt 1782—84 för
österrikiske ståthållaren i Nederländerna. Slottet
brann ned 1890 men återuppfördes snart.
LäèJius, namn på en fornromersk familj av
plebejisk härkomst.
1) G a i u s L., vän till Scipio Africanus
d. ä., från 210 f. Kr. ofta med beröm nämnd
i andra puniska kriget. Nådde konsulatet 190.
2) G a i u s L., den förres son, krigare och
statsman. Som praetor 145 f. Kr. förberedde
han en lag om de fattiga medborgarnas
försörjning med jord men uppgav sitt
förehavande, då det syntes omöjligt att genomdriva
lagen utan svåra inre strider. Konsul 140.
Minnet av hans vänskap med Scipio Africanus
d. y. hugfästes genom Ciceros skrift »Laelius,
Om vänskapen». Jämte Scipio arbetade L.
för utbildandet av ett latinskt litteraturspråk
i den grekiska retorikens skola. E. St.
Laennec [laänä’k], René Théophile
Hyacinthe, fransk läkare (1781—1826),
från 1823 prof, i invärtes medicin i Paris.
Utmärkte sig bl. a. för
sina grundliga
forskningar inom den
patologiska anatomien
(le-vercirrhosen) och
diagnostiken. L:s
viktigaste insats är
uppfinningen av
stetosko-pet och
återinförandet av auskultation
(se d. o.). Hans bok
härom, »De
1’auscul-tation médiate ou
trai-té du diagnostic des
maladies des poumons
et du cæur» etc., utkom 1819. Biogr. av F. E.
Lindhagen i Hygiea 1927. R. T-dt.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
