Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagaholm—Lagberedningen
577
Lagaholm, se Laholm.
Laga hus, i vidsträckt betydelse alla hus,
som någon efter lag är skyldig att uppbygga
och underhålla, i inskränkt och egentlig
mening sådana hus, vilka anses nödvändiga och
fördenskull skola av den byggnadsskyldige
uppföras och underhållas. Se vidare
Byggnadsskyldighet. Th. R.*
Laga hävd, jur. 1. Förvärv av äganderätt
till fastighet genom fortsatt oklandrad
besittning under viss längre tid. Se Hävd. —
2. Jordegendoms lagenliga vidmakthållande
och vårdande. Skyldighet härtill har i äldre
sv. rätt ålegat icke blott brukare av annans
jord utan även skattebonde. Först genom
k. f. 21 febr. 1789 erhöll skattebonden samma
självständiga förfoganderätt över sin egendom,
som tidigare var tillerkänd frälsemän med
avseende på frälsejord. Därefter har
skyldigheten att väl hävda jorden samt vårda och
underhålla byggnader m. m. ansetts endast kunna
åläggas nyttjanderättshavare (åbo,
boställsha-vare, arrendator m. fl.). Se
Byggnadsskyldighet, Ekonomisk
besiktning, Husesyn, Husröta och
Vanhävd. Nyare sv. lagstiftning har slagit in
på en annan väg och genom de s. k.
van-hävdslagarna 1909 och 1927 infört
offentlig uppsikt, utövad genom
jordbrukskommis-sioner (se d. o.), över att jordbruk ej
vanskötes el. obehörigen nedlägges. Särskild
uppmärksamhet har på senare tid även ägnats
1. av skogarna i riket, och genom en
omfattande skogslagstiftning (se d. o.), framför allt
1923 års skogsvårdslag, har även enskilda
ägares förfogande över sina skogar ganska
strängt reglerats. A. A.*
Laga kraft, jur., se Rättskraft.
Lagamills a.-b. omfattar Timsfors
pappersbruk med träsliperi, sågverk och elektrisk
kraftstation vid Timsforsen i Lagan (se d. o.),
Markaryds socken, Kronobergs län. Aktiekap.
2,550,200 kr., 200 arb., tillv.-värde per år 4,5
mill. kr., årstillv. 10,000 ton papper,
bygg-nadspapp m. m. Bruket anlades 1896, blev
a.-b. 1914.
Lagan, flod på s. Sveriges västkust, från
Tahesjön (223 m ö. h.) i Månsarps socken,
Jönköpings län, s. ö. om Taberg till
Laholmsbukten av Kattegatt (se kartor vid art.
Halland och Småland samt bild på plansch
vid art. Halland); längd 250 km
(Tofta-ån—L.), flodområde 6,450 kvkm, disponibel
medelvatteneffekt 121,000 hkr, utbyggd
102,000 hkr. L. är s. Sveriges längsta, bäst
utbyggda och till flodområdet största
vattendrag samt största kraftleverantör; den
avvattnar själv eller genom sina bifloder
flertalet sjöar inom v. delen av småländska
sjöplatån, bl. a. Bolmen, Vidöstern, Furen och
Flåren. På grund av sjörikedomen (tills. 425
kvkm sjöar) är vattenföringen relativt jämn.
De förnämsta biåarna äro Härån (längd 68
km, flodområde 650 kvkm), Toftaån (resp.
130,3 km och 1,440 kvkm) med bifurkationen
Skålån från Flåren till Lagan samt Bolmån
■(resp. 171,6 km och 2,110 kvkm). Genom en
storartad profilreglering ha nedre L:s
lång-filuttande forsar i Sydsvenska höglandets
randzon samlats till sex fall, Majenfors
■(fallhöjd 10 m, utbyggd effekt 5,700 hkr),
578
Bassalt (9,7 m, 10,000 hkr), övre Knäred
(9,6 m, 8,000 hkr), Nedre Knäred (9,2 m,
7,500 hkr), Skogaby (5 m, 16,000 hkr) och
Karseforsen (se d. o.) med Laholmsfallet (6,1
m). Bland forsar i övre och mellanloppet
märkas Fåglafors, Götafors, Eckersholmsfallet,
Ljungbyforsen (installerad effekt 1,300 hkr),
Strömsnäsfallet (2,650 hkr) och
Timsforsen (1,700 hkr). Flottledernas längd
uppgick 1927 till 110 km, det tillsläppta
flottgodset till 41,129 kbm. Utmed L. går den
gamla färdvägen Lagastigen (se d. o.). Ett
ganska betydande laxfiske har idkats i L.
1921 beräknades laxfiskerättigheternas
kapitalvärde till omkr. 400,000 kr., varav 1/3 kom
på kronan. Genom det planerade
utbyggandet av Laholmsfallet, som tillhör kronan,
komma alla laxlekplatser av betydelse att
förstöras, varför Vattenfallsstyrelsen ålagts
att inlösa alla kronan icke tillhörande
laxfisken. Efter fallets utbyggande kan laxfisket
uppehållas endast om laxodling anordnas.
— 1906 bildades Sydsvenska
kraft-a.-b. (se d. o.), som sedan förvärvat de flesta
och arrenderat de övriga större fallen i L.
Litt.: »Förteckning över Sveriges vattenfall.
98. Lagan» (1919 och 1929). G. R-ll; N. W. R.
Lagarde [-ga’rd], Paul Anton de. tysk
orientalist, teolog (1827—91), från 1869 teol.
prof, i Göttingen. Utgav ett stort antal
delvis högst betydande skrifter, bl. a. editioner
av arabiska, grekiska, syriska och i synnerhet
koptiska övers, av Pentateuken, Psaltaren,
Ordspråksboken, Job m. fl. bibliska böcker.
Vidare märkas L:s »Gesammelte
Abhandlung-en» (1866) och »Übersicht über die im
Ara-mäischen, Arabischen und Hebräischen übliche
Bildung der Nomina» (1889). (P-L.)
Lagas (L a g a s c h), fornbabylonisk stad,
återfunnen i ruinkullen Tellö. Fransmannen
E. de Sarzec fann där under upprepade
grävningar 1877—1900 den sumeriske härskaren
Gudeas (omkr. 2600) palats med statyer o. a.
konstföremål samt många skriftliga
urkunder, publicerade i hans »Découvtktes en
Chal-dée» (2 bd, 1884—1912) m. fl. verk. P. L.
Lagastigen, från medeltiden namn på
landsvägen från Laholm utmed Lagan till
Jönköping. Den hade stor strategisk betydelse, så
länge Halland hörde till Danmark.
Laga stånd, jur. Då vid lagfart enl. äldre
rätt lagfartstiden tilländalupit, utan att
börds- el. annat lösningsanspråk framställts,
sade man, att fånget var lagståndet el. att
laga stånd åkommit. V. Sgn.*
Laga stånds tid, se Lagstånden.
Laga syn, se Byggnadsskyldighet
och Husesyn.
Lagberedningen, självständig delegation för
utarbetande av lagförslag. — Med anledning
av rikets ständers skrivelse vid 1840 års
riksdag tillsattes 1841 den s. k.
Lagberedningen, bestående av justitiestatsministern
som ordf., 5 arbetande led. och 4 andra, näml.
2 justitieråd, justitiekanslern och
justitieombudsmannen, vilka berättigades deltaga i
arbetet. L. inkom 1842 med.yttrande ang.
dom-stolsorganisationen, nya straffbestämmelser
och förlikningskommittéer. 25 nov. 1844
avlämnades L:s förslag till straffbalk och till
lag om verkställighet av fängelsestraff. Efter
XII. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
